Den hÀr uppsatsen tar fasta pÄ begreppet hÄllbar utveckling och dess mÄngsidiga betydelse. HÄllbar utveckling Àr en del av innehÄllet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel. Syfte med studien Àr att analysera diskurser om hÄllbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna lÀromedel producerade för undervisning i Àmnet geografi, Ärskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det lÀroplansteoretiska forskningsfÀltet och forskning om utbildning för hÄllbar utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn tidigare forskning om miljöundervisning, lÀromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsÀttningar i forskningsdebatten om hÄllbar utveckling.Studien Àr en diskursanalys som tar sin utgÄngspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet Àr fyra förlagsutgivna lÀroböcker i geografi för Ärskurs 7-9 samt fyra sponsrade lÀromedel som behandlar hÄllbar utveckling och Àr riktade mot geografiundervisningen i Ärskurs 7-9.

With theories of creativity and aesthetic learning processes as a basis, this study explores the usage of the concept of creativity in the curriculum for the Swedish compulsory school (Lgr11) and in the various syllabi?s commentaries and the assessment guidelines for the subject of Sloyd produced by the Swedish National Agency for Education. The purpose of the study is, to examine to which extent an education and assessment that is directed towards the development of creativity among pupils in the subject of Sloyd, is underpinned and supported for in these texts, and furthermore how these wordings relate to the various other subjects? wordings about creativity. Creativity is a concept around which there is no proper consensus.

The bachelor thesis examines conceptions behind the Swedish public librarian?s opinions of the public library as a meeting place. The study uses the critical discourse analysis, developed by Ernest Laclau and Chantal Mouffe, to analyze a focus group interview. The discourse analysis identifies four themes in the empirical material: the imagined arena of the meeting place, the behaviour in the meeting place, the meeting place?s librarian and the polemic against the meeting place.

I denna uppsats görs en diskursanalys av alliansregeringens integrationspolitik avsedd för Ären 2008 till 2010. Syfte Àr att titta pÄ hur integrationspolitiken Àr organiserad, vilka beskrivningar och förestÀllningar som kommer till uttryck kring integration och vilka konsekvenser organiseringen kan fÄ i integrationspolitiken. Den teoretiska och metodologiska utgÄngspunkten Àr diskursteori dÀr fokus ligger pÄ sprÄket och hur förestÀllningar om verkligheten organiseras. I studien pÄvisas hur integrationspolitiken bygger pÄ en förestÀllning om ett homogent och harmoniskt samhÀlle. ?Utanförskap? och ?mÄngfald? upprÀttas som yttre grÀnser för samhÀllet och som hot mot ordningen.

Efter att ett debattinlÀgg undertecknat av Sverigedemokraternas partiledare publicerades i Aftonbladet i oktober 2009 började allt mer av mediernas utrymme att Àgnas Ät Sverigedemokraterna. Bland annat diskuterades vad som var lÀmpliga debattÀmnen nÀr Sverigedemokraterna skulle bemötas.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad dessa diskussioner kan ha för effekter pÄ Sverigedemokraternas eventuella fram- eller motgÄng och vad detta innebÀr för det politiska klimatet. Fyra av de största dagstidningarna i Sverige har legat till grund för en diskursanalys. Analysen producerade sex teman debatten, samarbete, vÀrderingar, verktyg, historia, och vÀljarna.Studien prÀglas av ett perspektiv som fokuserar pÄ hegemonier och antagonistiska relationer. Vilket resulterade i upptÀckten av ett antagonistiskt förhÄllande mellan Sverigedemokraterna och de etablerade politiska aktörerna.

Denna uppsats Àmnar undersöka hur genus reproduceras och framstÀlls i sju skrivna utlÄtandena som producerats pÄ familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har anvÀnts Àr diskursanalys. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ huvudteorier. Dessa Àr kritisk diskursanalys som har en stark företrÀdare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt sÀkerstÀlla relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande förÀldraförmÄga.

          .

Denna rapport behandlar hur framstÀllningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens SamhÀlle" med hjÀlp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har Àven format framstÀllning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framstÀllningen av de bÄda könen, dÀr manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriÀrer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfÀr sÄ som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriÀrvÀg fram till den ledande positionen framstÀll som mindre naturliga..

This study examines the closure of public libraries, and the nonprofit organizations takeover of them as a phenomenon. The aim is to understand why the nonprofit takeover is common and what the takeover symbolizes and if the discourse in media invokes the views on libraries and the profession.Interviews were made with librarians, politicians and representatives of a nonprofit organization to study different sides of the phenomenon. Other empirical data were found in local and national newspapers and media-channels. I discovered that public libraries are highly valued by both politicians and the community. The study also showed that a library in a community makes people feel valued.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i tvÄ lÀseböcker avsedda för grundskolans tidigare Äldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i lÀromedlen förstÀrker och/eller bryter mot rÄdande genusstereotyper. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare Àn som biologiskt nedÀrvda, bestÀndiga och oförÀnderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Analysen syftar dÀrmed till att analysera lÀsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar pÄ hur genus konstrueras i texterna.

In media the debate about discipline and order in school is widely heard. A politician, some teacher or a representative from the teacherÂŽs union, most often speaks these words. The interest for these issues seems to be persistent.This study is primarily about the expression ?discipline and order?. The aim is to find out how the expression ?discipline and order? is used in the investigated material.

The aim of this Master?s thesis is to describe and compare the debates regarding the public funded publishing company En bok för alla (EBFA). On two occasions, 1992 and 2007, the public funding was threatened, which lead to debates and protests. The funding was revoked in 2007. I want to examine if by studying a particular product of cultural policy, one can se tendencies to how the cultural policy in whole change over time.

Vi som skrivit examensarbetet heter Emy Cederblad och Anna Eriksson. Titeln Àr: Lek ur ett pedagogiskt perspektiv ? utifrÄn en diskursanalytisk studie. Vi har valt att undersöka hur pedagoger tÀnker och arbetar kring lek. Syftet Àr att fÄ syn pÄ om de Àr prÀglade av idéer, tankar och riktlinjer som finns i bl.a.

I forskning om den mÄngkulturella skolan ges stort utrymme Ät undervisning som bedrivs dÀr i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieÀmnet. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur lÀrare i historia bedriver sin undervisning med en mÄngkulturell elevsammansÀttning.Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur Àr kvalitativ och tar sin utgÄngspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktÀr. Respondenterna utgjordes av sex stycken lÀrare i historia som undervisade pÄ mÄngkulturella högstadieskolor i nordöstra SkÄne. RÄmaterialet frÄn intervjuerna analyserades med hjÀlp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns tvÄ diskurser betrÀffande historieundervisning med den mÄngkulturella elevsammansÀttningen.

Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska lÀromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod anvÀnder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehÄllet i lÀromedlen struktureras utifrÄn en vÀsterlÀndsk/kristen syn pÄ religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna Àr organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bÀr pÄ kristna vÀrderingar, och kristendomen Àr den religion som fÄr överlÀgset mest utrymme.?Vi? framstÀlls som en enhetlig grupp som i första hand Àr just kristna, men Àven vÀsterlÀndska, i betydelsen moderna, demokratiska och jÀmlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrÄn ?VÄr? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss sjÀlva utifrÄn ?De Andra?.