Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur gymnasieskolors webbtexter kan förstÄs i förhÄllande till diskurs. För att undersöka detta utgÄr jag frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Jag undersöker fyra webbtexter som beskriver fyra olika gymnasieskolor ? tvÄ privata och tvÄ kommunala skolor.Uppsatsens ansats Àr sprÄkvetenskaplig. Stor vikt lÀggs dÀrför vid den systemisk-funktionella grammatiken.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att analysera innehĂ„llet i Belinda Olssons tv-serie Fittstim ? min kamp som sĂ€ndes i SVT under början av Ă„r 2014. Uppsatsen har undersökt vilka relationer och identiteter programmet innehĂ„ller för att komma fram till vilken bild av feminismen det Ă€r som representeras.Uppsatsen bestĂ„r av en övergripande forskningsfrĂ„ga: hur representeras feminismen i programmet? Samt underfrĂ„gorna: hur ser identiteter, relationer och representationer ut i programmet? Hur gĂ„r serien tillvĂ€ga för att svara pĂ„ programmets huvudfrĂ„ga ?Ă€r feminismen pĂ„ rĂ€tt vĂ€g? För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna har en del ur lingvisten Norman Faircloughs kritiska diskursanalys anvĂ€nds.Den teoretiska ramen uppsatsen bygger pĂ„ bestĂ„r av teorier kring programgenrer, representation, definition av begreppet feminism, ett postfeministiskt medieinnehĂ„ll samt teorier gĂ€llande makt och ideologi hĂ€mtade frĂ„n bland annat Fairclough.Tidigare forskning berör medias konstruktion av feminism och representationen av kvinnor i media.Uppsatsens slutsats och diskussion kommer fram till att den feminism som representeras Ă€r den som förekommit i mediebruset ? nĂ„gonting som kan kopplas till Belinda Olsson sjĂ€lv som kallar sig ?media-feminist?. Även det postfeministiska perspektivet Ă€r centralt i uppsatsens slutdiskussion eftersom Belinda Olsson som feminist ifrĂ„gasĂ€tter feminismen i ett program som i sin tur anser sig kartlĂ€gga feminismen. FramgĂ„r det vad som Ă€r subjektiva Ă„sikter och vad som Ă€r allmĂ€ngiltig fakta? Detta Ă€r frĂ„gor som funnits med under uppsatsens gĂ„ng.

Teaching materials are a constant matter of discussion as they represent the school curriculum and what the students are reading in the classroom. Within religious studies in upper secondary school, a new approach emerged since the new curriculum from 2011, which is to interpret religion in relation to gender. This study aimed to see which gender performances two selected teaching materials represented, in both their texts and images. This study was performed using both discourse analysis for the texts and content analysis of the images. The study showed that traditional gender performances appear both in the chapters that touched human identity and also ethics and morals, and also in the chapters that touched the world religions.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur media framstÀller lagen om registerkontroll avarbetssökande. Det som skall undersökas Àr vilka diskurser som kommer fram i media, vilkapersoner som kommer till tals och vilka argument de anvÀnder nÀr de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhÄllningssÀttet till registerkontroll har förÀndrats över tid. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhÄllningssÀttet till registerkontroll ut över tid?Som teoretisk referensram anvÀnde jag diskursanalys, definition av sociala problem ochnormalisering av det exceptionella.

Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraterna, ett uttalatnationalistiskt och invandringskritiskt parti. Syftet med vÄr studie Àr att granskaSverigedemokraternas nationalistiska budskap utifrÄn ett feministiskt perspektiv.Fokus ligger pÄ ett samspel mellan genus, sexualitet och nation. Studiens materialbestÄr av politiska program och artiklar frÄn partitidningen Sd-kuriren. Understeget in pÄ den politiska arenan, har Sverigedemokraterna kommit att anvÀnda enallt mer ?rumsren? retorik.

This Master?s thesis aims to study how the concept ?youth? is understood and used in papers and publications about public libraries, written at The Swedish School of Library and Information Science from 1972 to 2002. It does this by answering three questions: Firstly, how is the concept ?youth? formulated in papers and publications at SSLIS from 1972 - 2002? Secondly, has the concept ?youth? changed in the analysed texts during the chosen time and, if that is the case, what constitutes this change? And, finally, what types of consequences for the understanding of the users can this have for the writers and readers of these texts? Discourse analysis is used to analyze how this concept is constituted, transformed and understood. Among the things studied in the discourse analysis is the interdiscursivity and intertextuality of the texts, as well as the meaning of the word, the wordings and modality of the analysed texts.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ stycken skönlitterÀra böcker som Àr skrivna för barn i Äldersgruppen 6-9 Är. Som metod har jag anvÀnt en diskursanalys vilket Àr en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska stereotyp framstÀllning av genus Àven om det görs smÄ avsteg frÄn normerna. Jag ser en risk i att barnen kan pÄverkas av dessa stereotypa framstÀllningar och att de tvingas in i genusordningen utan att fÄ möjlighet att utveckla identiteter med breda genuspositioner.KaraktÀrerna i min studie visade upp bÄde feminina och maskulina drag vilket jag tror Àr ett problem som Äterfinns i alla genusstereotyper och inte enbart i litterÀra sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktÀrerna mot ett motsatsschema.

The aim of this study was to examine the discourse of asylum seekers in Sweden from January 2009 to December 2013 in the newspapers Helsingborgs Dagblad and Dagens Nyheter. By using discourse analysis as a theory and method, combined with the theory of orientalism, I have analysed and compared news articles from these two newspapers. The findings of the study shows that asylum seekers are often portrayed as a group rather than individuals. Included in the group identity are several subgroups, for example asylum seekers are portrayed as victims, as a cost to society and as a highly suspect group that cannot be controlled. Furthermore, asylum seekers are depicted as ?the other? in contrast to the Swedish ?we?, where differences in culture and tradition are frequently mentioned.

Syftet med studien Àr att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, Àven kallat krÀnkningar, mellan lÀrare och elever konstrueras diskursivt pÄ tre arenor. Dessa arenor Àr forskning om mobbning, lÀroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lÀrarvikarier. Studien utgÄr ifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr man menar att sprÄket konstruerar vÄr bild av vÀrlden och inte endast ?avbildar den som den Àr?. SÄ fort vi anvÀnder sprÄket tolkar vi Àven vÄr omvÀrld.

The essay is a discourse analysis of the media's attitudes toward computing. The aim is to compare what the media is really saying about the usage of tablets, computers and compare it to what the research is saying. In addition, it examines what the media says about socialization. We analyze the newspapers Dagens Nyheter and Expressen and will first compare these two together and see what attitudes that emerge, and then seek similarities and differences with the previous research and theories including socialization learning, attitudes and consumption. Conclusions we can draw is that Expressen has a more negative attitude towards the use of computers while the Dagens Nyheter has a more positive attitude, but is also more objective to what they write about.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Med utgÄngspunkt i orientalism har denna studie granskat framstÀllningen om Mellanöstern ihistorielÀroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlÀrobokstexterna. Med hjÀlp av en diskursanalys utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori, harlÀroböcker för gymnasieskolan undersökts frÄn tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien Àr att undersöka hur historielÀroböcker i gymnasieskolan upprÀtthÄller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förÀndrats över tid.Den analys som genomförts visar pÄ tvÄ huvudteman i de lÀroböcker som ingÄtt iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhÄllande till ?vi?, det vill sÀga, Europa och vÀstvÀrlden och dels en framstÀllning av islam somfÄr utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad stÀllning mellan dessa tvÄ parter.Detta ger eleverna som lÀser dessa böcker en bild av vÀrlden och dess historia dÀr det modernaoch beaktansvÀrda i vÀrlden Àr skapat av ? och viss mÄn tillhör ? Europa och vÀstvÀrlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..

Kamphunden har figurerat i media under de senaste 15-20 Ären. Denna studie undersöker hur medias framstÀllning av kamphunden har förÀndrats över tid, med Ären 1999 och 2013 i fokus. Slutsatsen utifrÄn studien Àr att begreppet kamphundar framstÀlls negativt i tidningsartiklar, men att det sakta hÄller pÄ att förÀndras. Detta Àr dock en vÀldigt trög förÀndring. Den negativa framstÀllningen av kamphundar i media pÄverkar samhÀllets syn pÄ dessa hundar, och i förlÀngningen Àven individers beteende kring dessa hundar.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterÀra bilderböcker. Analysen stödjer sig dels pÄ Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels pÄ Judith Butlers beskrivningar av samhÀllets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och pÄ vilka sÀtt heterosexualitet framstÀlls som given sexuell identitet i de mest lÄnade bilderböckerna pÄ Stockholms stadsbibliotek de senaste Ären och i ett urval böcker som skildrar hur familjer fÄr barn. Det innefattar granskning av sÄvÀl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder lÀsaren. Har lÀsaren möjlighet att identifiera sig med litterÀra figurer utan att först ta stÀllning till kön, undrar jag.