I den hÀr multimodala analysen som utgÄr frÄn kritisk diskursanalys, undersöks fyra broschyrer frÄn 1177.se ur ett genusperspektiv. Huvudsyftet med analysen Àr att undersöka hur kön framstÀlls i informationsbroschyrer riktade till barn. För att Àven belysa andra komponenter för identitetsskapande utöver kön, anlÀggs ett intersektionellt perspektiv och dÄ kön Àr kopplat till sexualitet undersöks dÀrmed Àven heteronormativitet. Det görs genom att ta reda pÄ hur kön markeras, hur karaktÀrerna i broschyren gestaltas och hur familjekonstellationer ser ut. Resultaten ger dels sken av ett jÀmlikt förhÄllande mellan könen dÄ bÀgge könen i stora drag synliggörs lika mycket, men dels visar resultatet hur subtilt reproducerande av kön sker dÄ broschyrerna speglar stereotypa förestÀllningar om vad som Àr manligt och kvinnligt.

Denna uppsats avser att studera framskrivningar om kön och barns subjektivitet, utifrÄn en samling texter som beskriver Reggio Emilia-filosofin och dess pedagogik. Med feministisk poststrukturalism och diskursanalys som teori och metod har jag i texterna sökt efter bland annat representationer, och utifrÄn dessa skrivit fram diskurser om barns subjektivitet respektive barn som könade subjekt. I materialet betonas en helhetssyn pÄ barn, dÀr barnet ses som ett kompetent, medskapande och unikt subjekt ? men studien visar ocksÄ att flickor och pojkar som generaliserade grupper beskrivs som delvis olika, och att denna antagna olikhet ger anledning till exempelvis gruppindelning efter kön. Dessa framstÀllningar uppfattar jag stÄ i spÀnningsförhÄllande till varandra: diskursen om barn som könade kan förstÄs som begrÀnsande för vad som ryms i diskursen om barns subjektivitet.

The European Union is a self proclaimed leader in the field of climate change and has a common target for reductions of greenhouse gas emissions. In spite of this, there are great differences between the member states capacity and dedication to the cause of implementing the Unions climate policy and reduce their emissions. The purpose of this thesis is to contribute to an understanding of how different European states construct their identity in the context of climate change mitigation. By analyzing national documents from three European states and using tools deriving from discourse analysis, I aim to illuminate differences and similarities in their rhetoric. The result is that due to the states relationship to the European Union and the United Nations, there are great similarities in the way they construct mitigation and their identity.

Sammanfattning Titel: ?LĂ„t det rĂ€tta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan. ?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three Swedish Preschools. Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, LĂ€rande och samhĂ€lle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Handledare: Kristian Lutz Examinator: Lotta Anderson Datum: 2014-01-16 I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten pĂ„ tre olika förskolor i SkĂ„ne. Bakgrund Med hjĂ€lp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hĂ„llning analyseras ljudupptagningar frĂ„n lĂ€rarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhĂ„ller fyra grundpelare inom socialkonstruktionismen: ? Kritisk hĂ„llning till kunskap som tas för given. ? Historisk och kulturell bundenhet. ? Kunskap konstrueras genom sociala processer. ? Kunskap och sociala handlingar gĂ„r hand i hand. Syfte Följande frĂ„gestĂ€llningar behandlas: ? Hur konstrueras barns lĂ€rande i lĂ€rarnas planeringsmöten i förskolan? ? PĂ„ vilka sĂ€tt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn? ? Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt? 4 Metod DĂ„ förskolan Ă€r en vĂ€lkĂ€nd kontext för oss bĂ„da ansĂ„g vi att diskursanalys skulle vara en bra metod för att fĂ„ grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lĂ€rarnas diskussioner valdes, dĂ„ detta ansĂ„gs pĂ„verka lĂ€rarna i mindre utstrĂ€ckning Ă€n videoupptagning eller om vi skulle befinna oss i rummet. Analys I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare forskning.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

The aim of this study was to identify and analyze the dominating discourse in the preliminary work of the Sex Purchase Act. In order to achieve the aim of this study we selected preliminary work of the Sex Purchase Act that was produced between 1977 and 1999. The selection is based on the fact that prostitution began to be recognized as a social problem and a gender equality issue between men and women in society. The ongoing debate during the chosen years resulted in the Sex Purchase Act, which was passed in 1999. By using discourse analysis as a methodological and theoretical approach, we have empirically studied and theoretically analyzed the dominating discourse in the preliminary work of the Sex Purchase Act.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka underliggande mönster som styr tvÄ populÀrkulturella texter i form av musikvideor publicerade pÄ webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populÀrkulturen genom stÀndigt Äterskapande.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda pÄ hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det hÀr sammanhanget. En diakron tillika jÀmförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de bÄda musikvideorna. I arbetet anvÀnds det vidgade textbegreppet och sÄledes utgörs texterna i det hÀr fallet av rörliga bilder, sÄngtexter och YouTube-kommentarer.FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de bÄda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 Ärs mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken pÄvisa att diskurserna hela tiden skapas och Äterskapas i samhÀllet genom populÀrkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De bÄda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 Ären.

Rasistisk "nyhetsmedia" pÄ Internet har vÀxt i samband med den alltmer framtrÀdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna pÄ webbplatserna producerar berör oundvikligen mÄnga mÀnniskors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de dÀr rasisterna" i en bekvÀm distansering, och mindre arbete görs för att förstÄ webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhÀllet. Denna studie undersökte under en 3 mÄnaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev pÄ dessa. Empirin analyserades utifrÄn teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade pÄ hur rasistisk "nyhetsmedia" pÄ Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande förestÀllningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning pÄvisat hos annan media.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Syftet med denna uppsats Àr att se hur migrationsverkets dokument förhÄller sig till personer som söker asyl i Sverige pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka begrepp framstÄr som viktiga i vÄr empiri och hur anvÀnds dem? Hur förhÄller sig migrationsverket till heteronormativitet i de dokument som vi analyserar? Presenteras det en ideal person som söker asyl pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning i dokumenten? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi anvÀnt oss av kritisk diskursanalys som metod och queerteori och makt som teoretisk tolkningsram.VÄra huvudresultat i uppsatsen Àr att migrationsverket anvÀnder sig av trovÀrdighet och öppenhet utifrÄn en bestÀmd uppfattning kring vad dessa begrepp ska innebÀra. Detta leder i sin tur till grÀnsdragningar och en heteronormativ uppfattning gÀllande den asylsökande. I och med att man har en tydlig bild av vad som ska ingÄ i trovÀrdighet och öppenhet sÄ sker det automatiskt ett osynliggörande av mÀnniskor som inte uppfyller de rÀtta kriterierna..

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Detta examensarbete Àr gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framstÀllning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har nÄgon ideologisk grund. Tidigare forskning har visat pÄ tvÄ huvudgrupper av diskurser dÀr individens ansvar respektive samhÀllets ansvar stÀlls mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera pÄ dessa tvÄ tidningar dÄ de Àr tvÄ av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhÀllsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhÀllsperspektiv. I vÄrt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen.

AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier pÄ TV ? en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

Undersökningen Àr gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgÄ frÄn Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrÄn respektive ovanifrÄn (from within/from above). Syftet Àr att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, sprÄkligt sett lyfter fram vilka de Àr och vad de gör, och pÄ sÄ sÀtt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. SÀrskilt  intressant Àr hur de definierar sitt yrke i relation till lÀrare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar pÄ skola och fritidshem.Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket bestÄr av texter frÄn Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena dÀr fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

Syftet med studien Àr att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser Àr fokusgruppsamtal med gymnasieelever, lÀroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans vÀrld. Analysen av diskurserna Àr baserad pÄ Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med sÀrskilt fokus pÄ vad detta fÄr för pÄverkan pÄ elevernas drivkrafter till lÀrande. Analysen visar att lÀroplanen konstruerar ett ideal dÀr eleven ses som ansvartagande med motivation till lÀrande av ett meningsfullt kunskapsstoff.