Mediadiskurs om registerkontroll
Syftet med uppsatsen är att studera hur media framställer lagen om registerkontroll avarbetssökande. Det som skall undersökas är vilka diskurser som kommer fram i media, vilkapersoner som kommer till tals och vilka argument de använder när de talar om registerkontroll. Dessutom undersöks om förhållningssättet till registerkontroll har förändrats över tid. Uppsatsens frågeställningar är: hur konstrueras bilden av registerkontroll i media och hur ser förhållningssättet till registerkontroll ut över tid?Som teoretisk referensram använde jag diskursanalys, definition av sociala problem ochnormalisering av det exceptionella. Uppsatsens empiriska material består av 46 tidningsartiklar från två rikstäckande nyhetstidningar, morgontidningen Dagens Nyheter ochkvällstidningen Aftonbladet. Dessa artiklar analyseras med hjälp av diskursanalys.HuvudresultatResultatet visar att media använder två diskurser för att konstruera bilden av registerkontroll.Diskursen för registerkontroll baserar sina argument på det social problem som hardefinierats, att olämpliga personer kan få anställning inom barnomsorg och äldrevården.Media framställer att registerkontroll är ett sätt att skydda barn och gamla från att bli utsattaför brott, kontroll förhindrar olämpliga att bli anställda och att kontroll ger trygghet. Eftersomdiskurser ständigt utmanas av andra diskurser konstruerar media även en motdiskurs omregisterkontroll. I denna diskurs skapar media en negativ bild av registerkontrollen genomförutspå att kontroll kommer leda till ett mindre förlåtande samhälle. Det argumenteras omregisterkontroll är integritetskränkande, förlänger straffet och att kontroller är uddlösa.Resultatet visar även att medias hållning till registerkontroll har förändrats över tid.Förändringen kan bero på att media har uteslutit motdiskursen och de aktörer som argumenterat emot kontrollen, vilket har resulterat i att registerkontroll har gått ifrån att vara en ifrågasatt åtgärd till en vedertagen metod vid anställning.