The aim of this study is to examine how ADHD is discussed in the Swedish mass media. We have examined 21 articles from Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Svenska Dagbladet. All articles are reviewed from the newspapers online edition.Theories used are Erving Goffman?s theory of Stigma and Michael FoucaultŽs theory of categorization as well as Göran Palm's, Renée Skogersson's and Anders R. Olsson's theories about mass media.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur LVM-utredningar Àr skrivna utifrÄn ett klientperspektiv. Vi har studerat hur utredarna framstÀller klienterna och om klienterna fÄr komma till tals i utredningarna. Vi har med kvalitativ diskursanalys som metod studerat fyra skriftliga LVM-utredningar skrivna i en kommun i VÀstsverige. Med stöd av diskursteorin har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar och vÄrt syfte genom att granska utredningarna. Vi har ocksÄ utfört tre intervjuer med tre socialsekreterare i den kommun vi inhÀmtat material frÄn.

Mitt syfte Àr att undersöka hur hinduer och hinduism framstÀlls i fem olika lÀroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgÄngspunkt i Nathan Söderbloms lÀrobok frÄn 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. FrÄgan Àr om en förÀndring skett över tid i lÀroböckernas text, och vad de förÀndringarna i sÄ fall kan bero pÄ ? i relation till andra diskurser.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Aldrig förr har media haft en sÄdan central roll i mÀnniskors liv och idag Àgnas ett stort in-tresse för hÀlsofrÄgor. Media Àr en kÀnd plattform för nÀringslÀra, och information om kost och nÀring samt risker och fördelar relaterat till kost finns idag tillgÀnglig i alla typer av sam-manhang. Debatten om fetter har pÄ senare Är varit stor och hÀlsomagasin sÀrskilt har en stor influens pÄ mÀnniskors hÀlso- och kostvanor. DÀrför kan det vara betydelsefullt att undersöka hur fett som nÀringsÀmne framstÀlls i hÀlsomagasin. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilka versioner av hur fett som nÀringsÀmne och fettrika livsmedel framstÀlls i ett hÀlsomagasin.

Abstract Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap  Titel: Hur framstÀlls förÀldraskapet? En jÀmförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen Termin och Är: VT 2013 Handledare: Mathias Sylwan Examinator: Anna Edin Nyckelord: Diskursanalys, förÀldraskap, framstÀllning, förÀldraroll, pappa, mamma. VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka hur förÀldraskapet framstÀlldes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att anvÀnda oss av diskursanalys som tillvÀgagÄngsÀtt och teori ville vi fÄ fram pÄ vilket sÀtt de bÄda magasinen framstÀller förÀldraskapet. Vi ville Àven veta vad som, enligt magasinen, Àr ett gott moder -fader- och förÀldraskap. Empirin bestÄr av tio nummer, fem vardera av de tvÄ magasinen.Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig Ät pÄ mÄnga hÄll.

Den hÀr uppsatsen behandlar kriminalvÄrden utifrÄn fÄngarnas perspektiv som den skildras i tidningen KÄkbladet, som Àr skriven av fÄngar i Sverige och som Àven i första hand riktar sig till fÄngar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvÄrden lÀggs fram genom en diskursanalys av KÄkbladet. Analysen visar hur fÄngarna framstÀller sig sjÀlva och den personal som dagligen arbetar med dem i fÀngelset samt vilken bild fÄngarna mÄlar upp av kriminalvÄrden som institution. Livet i fÀngelset skildras i texterna som prÀglat av kontroll och fÄngarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt dÀr fÄngarna genom gemensamt motstÄnd gör ansprÄk pÄ att sÀtta sig upp mot kontrollen.

Synen pÄ och lagstiftningen kring sexköp har lÀnge skapat diskussioner om fenomenet, bÄde i relation till sÀljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har Àven skapat diskussion internationellt dÀr den har blivit bÄde hyllad och avvisad utifrÄn olika perspektiv och synsÀtt.  Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrÄn olika perspektiv och hur det Äterspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jÀmförelse av tvÄ brukarorganisationer med olika perspektiv pÄ prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i SamhÀllet (PRIS). Studien utförs med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nÀmligen olika och fÄr olika betydelser beroende pÄ hur det konstrueras av samhÀllet och hur det tolkas av samhÀllets genusordning.

LÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremÄl för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie Àr att granska hur debatten kring underhÄllsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet bestÄr av texter frÄn svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgÄr frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och frÀmst frÄn dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEYÂŽS ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.

Studien undersöker hur fyra lÀroböcker för Religionskunskap pÄ gymnasiet förhÄller sig till forskningslÀget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra lÀroböckers framstÀllning av det hÀr Àmnet ocksÄ bör riktas mot de fyra utvalda lÀroböckerna. Studien utreder Àven hur kunskapssynen, urvalet och sprÄket som lÀroböckerna uppvisar pÄverkar deras förankring i forskningslÀget och överstÀmmelse med lÀroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att lÀroböckernas framstÀllning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen Àr dock att genom ett vÀrdeladdat sprÄkbruk framstÀlla rörelserna som nÄgot negativt.

Detta examensarbete Àr en diskursanalys av lÀroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hÄllbar utveckling i lÀroplanen, samt att undersöka hur detta har förÀndrats efter att begreppet hÄllbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hÄllbar utveckling, och ger perspektiv pÄ hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar Àven miljödidaktiska perspektiv pÄ hÄllbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras Àven internationella influenser av begreppens innebörd och mening.

Syftet med fo?religgande studie a?r att utifra?n nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange underso?ka hur Assange framsta?llts i tva? svenska tidningar 2010-2011. Underso?kningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och a?talet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar fra?n de tva? svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett ha?ndelseorienterat urval.Uppsatsen utga?r fra?n teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet.

The aim of this essay is to show if and how group identities are being constructed in maindocuments from three political parties in the Swedish parliament, focusing on class, genderand ethnic identities. The three parties who?s documents are being analyzed are theModerate Party, the Sweden Democrats and the Left Party. The conclusion of the essay isthat the Moderate Party is so focused on the individual that they are not promoting groupidentity based on class, gender or ethnicity. The Sweden Democrats are mostly discussing,and therefore creating a discourse of, cultural identity, where Swedish, Nordic, Europeanand Western culture are being created as the ?us?, and others are being created as ?them?.They are also promoting difference between men and women, therefore dividing the sexesin groups.