Syftet med denna studie Àr att undersöka professionellas sÀtt att tala om ungdomar med regelbunden cannabisanvÀndning, samt att undersöka hur professionella talar kring cannabis som inkörsport till andra illegala droger. Studien har en diskursanalytisk utgÄngspunkt och en socialkonstruktionistisk ansats. Undersökningsmetoden Àr kvalitativa intervjuer. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta professionella yrkesverksamma personer som dagligen i sitt arbete möter ungdomar med regelbunden cannabisanvÀndning. Resultatet visar att professionellas sÀtt att tala om dessa ungdomar och deras drogproblematik skiljer sig Ät, bÄde vad gÀller ungdomarna, drogproblematikens orsaker och vad som pÄverkar droganvÀndningen.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, motivation och framgÄngsfaktorer.Tanken Àr att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. ForskningsfrÄgorna Àr: ? Vilka likheter och skillnader finns det nÀr det gÀller hur man talar om matematik? ? Vilka omrÄden talar man om? Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frÄgor med denna utgÄngspunkt.

Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt samhÀlle, dÀr frÄgor kring genus och etnicitet ligger i fokus. DÀrigenom har problem uppmÀrksammats, sÄ som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhÀvs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv sÀrbehandling Àr en form av ÄtgÀrdsprogram som ansvariga inom olika samhÀllsarenor kan ta hjÀlp av för att utjÀmna löner och inflytande mellan kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vÀnsterpartiets respektive folkpartiets syn pÄ positiv sÀrbehandling som idé och metod.

The aim of this paper is to see how the local authorities in Norrköping create a way to look at homelessness. This aim is examined with the help of the central questions: How does the municipality describe homelessness as a phenomenon? What causes to homelessness can be seen in the texts? How do they describe homeless people? And What kind of actions are used or proposed? The analysis has been done with the tools and thoughts of the critical discourse analysis and made on text documents written by politics and employees of the city of Norrköping. The theories which have been used are those of postmodernism, welfare, homelessness, civil society and relative poverty. The analysis shows that the way the municipality of Norrköping looks at homelessness correspond with the way homelessness is presented in current Swedish research.

Denna uppsats Àr en diskursanalys om hur nÄgra olika tidningar framstÀller bostadsomrÄdet Jakriborg. Centralt för uppsatsen Àr att förstÄ vilka diskurser som ligger till grund för de ideal som skapat Jakriborg och Àven se till de reaktioner som Jakriborg Àr ett svar pÄ.Det framkommer bland annat tvÄ ideal vilket allt annat relateras till i materialet. För det första: det gamla traditionella idealet. För det andra: 1960-70 tals projekt. Meningen Ät Jakriborg skapas och artikuleras genom att jÀmföras och visa pÄ motsats med 1960-70 tals projekt.

Ämnet för uppsatsen Ă€r barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda pĂ„ hur förskollĂ€rare och lĂ€rare förhĂ„ller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande pĂ„verkar utvecklingen. NĂ€r barn och sexualitet kopplas samman uppstĂ„r ofta debatt för att sexualitet ses som nĂ„got som tillhör vuxna. Sexualitet Ă€r ocksĂ„ tĂ€tt sammankopplat med genus vilket pĂ„verkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollĂ€rare och tre lĂ€rare intervjuades.

Författare: Magnus Gustafsson Niclas HagelHandledare: Thomas KnollExaminator: Martin DanielssonTitel: Al-Jazeera och CNN - En jĂ€mförande fallstudie i krigsjournalistikTyp av rapport: C - uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: Höstterminen 2008Sektion: Sektionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lleSyfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera och jĂ€mföra al-Jazeeras och CNN:sbevakning av en hĂ€ndelse i Afghanistankonflikten för att kunnaredogöra för eventuella skillnader. Vi vill se hur olika faktorerpĂ„verkar journalistiken. En analys ur ett genusperspektivkommer ocksĂ„ att göras.Metod: Fallstudie har tillĂ€mpats som huvudsaklig metod och vid analysav material har innehĂ„llsanalys och kritisk diskursanalys anvĂ€nts.Slutsatser: Efter att ha jĂ€mfört de tvĂ„ nyhetskanalerna kan vi tydligt se attdet finns stora skillnader i rapporteringen av ett amerikansktflyganfall mot en afghansk by. CNN som amerikansknyhetskanal visar att deras rapportering pĂ„verkas av detamerikanska medieklimatet dĂ€r en neutral krigsrapportering kanses som stötande och journalister stĂ€ndigt utsĂ€tts förpĂ„tryckningar. Ur ett genusperspektiv ser vi dock tydligalikheter mellan kanalerna..

Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhÀllet. UtifrÄn en feministisk ansats Àr syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland mÀn och kvinnor i medier i Sverige. I analysen anvÀnds frÀmst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstÄ maktstrukturer. Vidare Àr Àven diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien Àr att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger mÀn mer makt Àn kvinnor i medier.

Denna uppsats Àr en diskursanalys över sÄ kallade ?pappa-böcker?, böcker skrivna av mÀn om att bli och vara pappa. Syftet Àr att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur mÀnnen framstÀller sitt faderskap. Syftet Àr Àven att studera hur budskapet förhÄller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten Àr skapad utifrÄn en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmÀnhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jÀmfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann pÄ arton mÄnader. Underlaget för forskningen Àr tio artiklarfrÄn SvD:s webbsida och tio artiklar frÄn Al Jazeeras webbsida. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Vilkaretoriska grepp anvÀnder sig de olika medierna av och skiljer sig anvÀndningen pÄ nÄgot sÀtt, ochi sÄ fall hur? Vi har Àven formulerat en hypotes dÀr vi pÄstÄr att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frÄgor utifrÄn den massmedieretoriska innehÄllsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som anvÀnds av skribenterna; dÀribland metaforer,liknelser, personifiering, vÀrdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta Àr en diskursanalys dÀr vi tillÀmpat semiotiska teorier om sprÄk och retorik. VÄraresultat visade att det fanns flera likheter Àn skillnader gÀllande den sprÄkliga gestaltningen hosde bÄda medierna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildningar. Materialet heter PÄ vÀg mot lÀraryrket och ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter Àr det maktutövande och pÄverkar studenternas lÀraridentitets konstruktion. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som anvÀnds för att undersöka dokumentet Àr diskursanalys, som Àven anvÀnds som teoretiskt ramverk.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.

Mitt syfte Àr att analysera hur ett urval lÀroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jÀmfört med avsnitten om kristendomen, i bÄde text och bild. De vÀrderingar och normer som framkommer ska dessutom sÀttas i förhÄllande till Lpf 94. Metoden jag anvÀnder mig av för att analysera texterna och bilderna Àr Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag Àven tillfogat tvÄ av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att pÄ ett enkelt sÀtt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i nÄgra av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter frÄn senare tid vad gÀller hanteringen av GMO-produkter, och har dÀrmed pÄverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsÀtter sig EU:s grundlÀggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken pÄ att försiktighet och marknad inte alltid Àr kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har ocksÄ mÄnga gÄnger visat sig fÄ lÀmna plats för en sÀkerhetsdiskurs fokuserad pÄ mÀnniskors sÀkerhet, dÀr miljön kommer i andra hand och inte ses som det primÀra att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av mÀnniskors och samhÀllets rÀdsla och krav pÄ sÀkerhet, snarare Àn en diskurs som prÀglat och pÄverkat samhÀllets instÀllning till GMO..