För att arbeta i den nya gymnasieskolan som trĂ€der i kraft i höst (2011) Ă€r det viktigt att sĂ€tta sig in i de förĂ€ndringar som reformen innebĂ€r. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan Ă€r. Detta har analyserats utifrĂ„n ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förĂ€ndringarna ett större sammanhang och utifrĂ„n ett livslĂ„ngt lĂ€randeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslĂ„nga lĂ€rande. Analysen har gjorts genom studier av dokument pĂ„ den politiska nivĂ„n och den operationaliserande nivĂ„n, dĂ€r bland annat Skolverkets publiceringar ingĂ„r. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslĂ„ngt lĂ€rande har studerats för att sĂ€tta förĂ€ndringarna i ett större perspektiv.

Syftet med min uppsats Ă€r att undersöka hur lĂ€rare i svenska som andrasprĂ„k samverkar med yrkeslĂ€rare pĂ„ gymnasiet pĂ„ nĂ„gra utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med samverkan mellan lĂ€rarna Ă€r att höja elevernas motivation att lĂ€sa det gymnasiegemensamma Ă€mnet svenska som andrasprĂ„k. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp frĂ„n praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

The aim of this study is to investigate the view of literature that shines through in the Swedish curriculum for secondary school, LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011. The idea is that this view of literature becomes visible when analyzing the curriculum?s ways of legitimating the teaching of literature and its relation to the use of a literary canon. The analysis compares the phrases from the curriculum regarding the teaching of literature and compares these phrases with the various literary visions that earlier scholars advocate. Based on these comparisons, discussions are raised about the pros and cons of the curriculum's ways of legitimating the teaching of literature and its relation to the use of a literary canon.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina Àmnen i olika kategorier och hur detta pÄverkade deras motivation, sÀrskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina Àmnen i ?praktiska?, eller yrkesÀmnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) Àmnen och att de har sÀnkt motivation i de sistnÀmnda. Tolv elever i en vÀrme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade pÄ en enkÀt och tre av dem intervjuades individuellt.

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Detta Àr ett examensarbete frÄn Bild och visuellt lÀrande pÄ Malmö Högskolas lÀrarutbildning. Arbetet Àr en sammanstÀllning av diskursanalyser av nio olika texter frÄn den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt Àmne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande tvÄ frÄgor stÀlldes: Vilka diskursordningar rÄder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer gÄr att uttyda ur texterna om vilken typ av samhÀllsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 dÀr Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rÄdde huvudsakligen tvÄ diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Implementeringsproblematik Àr nÄgot man inte sÀllan stöter pÄ nÀr politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs pÄ det sÀtt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, bÄde internationella och nationella, har försökt hitta svar pÄ vart i processen problematiken ligger. SÄledes har de ocksÄ kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsÀttningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv i förordningen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011?.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Implementering av politiska beslut Àr nÄgonting som det forskats mycket om under en lÄng tid bÄde pÄ nationell och internationell nivÄ. Den forskning som finns om implementering gÄr att applicera pÄ alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebÀr att nÄgon blir styrd. Denna styrning och pÄförande av politiska beslut Àr vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir dÄ ocksÄ intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur implementeringen av den nya lÀroplanen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? med fokus pÄ kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv har lyckats pÄ gymnasieskolan i en svensk kommun.

This study aims to provide a comprehensive understanding of interdisciplinary collaborations between Art and Mathematics within the Arts program at the upper secondary school level. Grounded in sociocultural theory, this study explores learning through language, action, and context, drawing on the works of theorists such as Lev Vygotsky (1995/2016), John Dewey (1897/2011) and Roger S?lj? (2020). Through semi-structured interviews, educators in both Art and Mathematics discuss shared subject content and explore opportunities and obstacles in fostering a collaborative culture within the Arts program at the upper secondary school level. The study reveals common subject content in Art and Mathematics suitable for interdisciplinary collaboration.

New national curriculums are issued in order to change the present state of the educational system in a nation. In 2011 the old curriculum, the LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (LPF94) was replaced by the LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 (GY11). As future teachers we are interested in how a new curriculum affects the work of teachers concerning planning, teaching and examination from the teacher?s point of view.We conducted interviews with five teachers working at upper secondary schools (16-19 year olds) in Kalmar county. Our theoretical framework is based on curriculum theory and concepts of Leonard Bernstein: framing and classification.

Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.