Kejsarlinden, Tilia x europaea ?Pallida? som Àr en sort av parklind Tilia x europaea, visar mÄnga tecken pÄ att vara en överanvÀnd art. AnvÀndningsomrÄden sprider sig frÄn allétrÀd vid landsvÀgar till gatutrÀd och parktrÀd inne i stÀder, anvÀndningsomrÄden som inte alltid stÀller sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kÀnnetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden anvÀnds och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna anvÀndas för att öka artvariationen pÄ platser dÀr enbart kejsarlind idag anvÀnds.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskÀrning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhÄllanden, ljusförhÄllanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och Älder var vÀrdefulla i den kommande jÀmförelsen. Av de estetiska kÀnnetecknen var bladform, blomning, bredd, fÀrg pÄ bladverk, höjd, kronans tÀthet och vÀxtsÀtt/habitus framtrÀdande.

Syftet med denna studie Àr att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare, för att sedan göra en jÀmförelse mellan dessa. DÄ lÀraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente dans- respektive matematiklÀraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr skriftliga reflektioner, vilket innebÀr att informanterna fritt har fÄtt reflektera över vad som kÀnnetecknar en kompetent dans- respektive matematiklÀrare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ skilda gymnasieskolor inom tvÄ olika program, estetiska programmet med inriktning dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fÄtt reflektera över den kompetente danslÀraren och teknikeleverna har fÄtt reflektera över den kompetente matematiklÀraren.

Tomarps KungsgĂ„rd ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne, i Åstorps kommun, Södra Ă„sbo hĂ€rad. GĂ„rden kom i svenska kronans Ă€go Ă„r 1660, som ett av de sĂ„ kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades dĂ„ till de svenska kungsgĂ„rdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in pĂ„ 1800-talet fungerade gĂ„rden som överstebostĂ€lle vid Norra SkĂ„nska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps KungsgĂ„rd HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden. Det första skriftliga belĂ€gget för nĂ„gon slags verksamhet vid Tomarp, nĂ€rmare bestĂ€mt fiske i Rönne Ă„, Ă€r frĂ„n Ă„r 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg pĂ„ platsen för dagens kungsgĂ„rd.

Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrare i grundskolans senare Är anvÀnder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sÄdana fall förekommer, detta eftersom det i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, stÄr skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. VÄr bakgrund del grundas pÄ olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vÄr analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. VÄr datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkÀt dÀr lÀrare fick svara om de anvÀnder sig av drama, varför de gör det och i sÄdana fall vilka Àmnen de anvÀnder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som anvÀnde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgÄngspunkt utifrÄn tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara pÄ de frÄgor vi stÀllt i vÄrt syfte.

Syftet med vÄr examensuppsats har varit att undersöka pedagogers förestÀllningar kring kommunikation i ett klassrum dÀr minst en elev lider av hörselnedsÀttning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sÄdan klass. För att sammanstÀlla vÄr empiri har vi valt att anvÀnda oss av en matris, dÀr vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjÀlpmedel. UtifrÄn matrisen analyserade och tolkade vi vÄra respondenters svar utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lÀmpliga att utgÄ ifrÄn bÄde för den hörselskadade eleven och för de hörande.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Syfte: Den hÀr uppsatsen avsÄg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen sÀger om hur estetiska inslag i vÄrden kan frÀmja hÀlsa.Metod: Data till studien inhÀmtades frÄn databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar.Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gÀllande hur estetik kan anvÀndas som ett komplement till, eller substitut för mÄnga olika lÀkemedel sÄsom analgetiska preparat samt lugnande och ÄngestdÀmpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt slÀppte in solljus. Estetik kunde pÄverka det psykiska tillstÄndet, lindra depressioner, rÀdsla och oro samt höja kÀnslan av glÀdje och vÀlmÄende. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvÀrra patientens tillstÄnd. Estetik visades Àven kunna skÀnka copingstrategier till exempelvis barn som inte Ànnu hunnit utveckla nÄgra egna positiva sÄdana.Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vÄrden.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

E-commerce is becoming more common in Sweden and many Swedes buy clothing and sporting goods online. Online fashion retailers offer a visually pleasing range of products, which places greater emphasis on the aesthetic design of the online retailer. This paper examines how the perceived credibility of an online fashion retailer is influenced by the aesthetic design through a first impression. This study was conducted through ten interviews where the informants observed, assessed, and then discussed the online fashion retailers that were used in this study. Results show that recognition of an aesthetic design and a perception of usability and professionalism affects the perceived credibility in a positive way.

Previsualisation Àr en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminÀra versioner av bilder eller sekvenser. Den Àr till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation Àr en mer specifik term dÀr teknisk exakthet Àr avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lÀgger grund för diskussioner kring hur den kan anvÀndas pÄ en filminspelning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anvÀndningen av surfplatta ser ut i Ärskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den hÀr Äldersgruppen Àr för att vi tyckte forskningen var bristfÀllig. Vi vill ta reda pÄ pedagogers syn pÄ sin anvÀndning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur ser pedagoger i Ärskurs 4-6 pÄ sin anvÀndning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med anvÀndningen av surfplatta? För att ta reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom Ärskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lÀrare. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr positiva till att börja anvÀnda surfplatta i undervisningen, men eftersom mÄnga utav de endast har en surfplatta i klassrummet Àr det svÄrt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssÀtt kring den.

Föreliggande uppsats har som syfte att ta reda pÄ vilken syn elgitarrlÀrare pÄ estetiska gymnasieprogram har kring förmedling av sound och utrustning och vilka metoder de tillÀmpar för att lyfta fram dessa moment i sin undervisning. Sound kan definieras pÄ mÄnga sÀtt, men i detta arbete har det en innebörd av vilka klanger som olika instrument, förstÀrkare och diverse hjÀlpmedel kan producera. MÄlet Àr att ge nuvarande och blivande instrumentpedagoger en inblick i hur elgitarrlÀrare arbetar med dessa moment i undervisningen idag. Förhoppningen Àr Àven att studien ska kunna ge inspiration till att utveckla metoder och finna redskap som hjÀlper elever att skapa ett eget sound. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fem elgitarrlÀrare samt observationer av tre av dessa lÀrares gitarrlektioner.

Vid filminspelning anvÀnds ofta gröna eller blÄ skÀrmar som en del av en bakgrund som förberedelse för infogning av visuella effekter vid postproduktion. Dessa enhetligt fÀrgade ytor kan Àven omfatta hela scener. Inom digital kompositing anvÀnds olika element för att ersÀtta dessa omrÄden med önskat innehÄll som integreras med det som filmats. En form av sÄdant material Àr den digitala mattepaintingen. Till skillnad frÄn konceptdesign Àr resultatet inte endast en idé eller ett verktyg utan presenteras i det slutliga klippet.

Jag vill som blivande lÀrare i huvudÀmnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt lÀromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag pÄ ytterligare vÀgar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lÀra sig lÀsa och förstÄ mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskÀlla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag Àven en analys av ett lÀromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..

Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser..