I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom Àmnet kulturhistoria, pÄ gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig mÄnga goda effekter pÄ ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmÄgan, berikar kÀnslolivet och hjÀlper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar pÄ ungdomar i Äldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket lÄga siffror. Vidare kartlÀgger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fÄtt nÀr jag intervjuat lÀrare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i Àmnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjÀna bÄde till att förbÀttra min undervisning och inspirera andra lÀrare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till förestÀllningarna.

This examination paper defines how educators work with esthetic, and esthetic learning in pre-school. I have done research by interviewing four pedagogues. The result shows that the pedagogues does work with esthetic and practice esthetic learning processes, but their work shift. Some pedagoues practice strong esthetic and some practice more modest esthetic. Some of the pedagogues are more aware than other of the esthetics influens of the childrens life long learning.

Inspirationen till föreliggande studie vÀcktes av en situation under VFU som ledde till vidare frÄgor och diskussion oss skribenter emellan, om hur lÀrare anvÀnder vÀrderingsbegrepp. Vid nÀrmare undersökning av kursplanen för Àmnet slöjd stÄr det att eleverna ska ges förutsÀttningar att utveckla förmÄgan att ?analysera och vÀrdera arbetsprocesser och resultat med hjÀlp av slöjdspecifika begrepp? och ?tolka slöjdföremÄls estetiska och kulturella uttryck? (Skolverket, 2011a, s.213). Vad innebÀr det? Hur arbetar slöjdlÀrare mot de mÄlen?Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare undervisar elever för att ge dem förutsÀttningar att analysera och vÀrdera resultat och analysera slöjdföremÄls estetiska uttryck.

VÄr projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok Àr att sÀtta sig in de estetiska och kunskapsmÀssiga processerna. Boken Àr tÀnkt att fungera som bÄde tyst- och höglÀsningsbok, men ska Àven kunna ligga som grund och vara en inspirationskÀlla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vÄr bok utifrÄn vad vi lÀst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som bÄde barnbok och sagobok..

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Alla mÀnniskor har ett fundamentalt behov av att fÄ uttrycka sig och föra en dialog med sin omvÀrld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning Àr under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta mÄnga skilda kommunikativa uttrycksformer. BildsprÄk som kommunikativt verktyg Àr en uttrycksform innan skriftsprÄkets fulla intrÀde. Hur pÄverkas förskolebarns sprÄkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildsprÄket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte Àr att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lÀrprocesser kopplat till yngre barns sprÄkutveckling inom förskolan.

Undersökningen söker efter dramapedagogiska metoder som kan anvÀndas i en allmÀn estetisk fostran. Först undersöks begreppet estetisk fostran med fokusgrupper som metod. Fokussamtalen tolkas med hjÀlp av Reads (1956) tankar om estetik indelad i tre olika aktiviteter: SjÀlvuttryckets aktivitet, Iakttagandets aktivitet och Uppskattningens aktivitet. Undersökningens framÄtsyftande syfte bygger pÄ flera forskares (Lindgren 2006 m.fl.) uppfattningar om estetikbegreppets glidning frÄn ett mediespecifikt perspektiv, det vill sÀga en estetik som har med konstnÀrlig aktivitet att göra, till ett medieneutralt perspektiv, alltsÄ en estetik som inte har med konstnÀrlig aktivitet att göra. Resultatet tolkas och analyseras alltsÄ utifrÄn ett medieneutralt perspektiv.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag musikelever pÄ gymnasiets estetiska program i VÀsterÄs, och vilken effekt undervisningen har pÄ deras musikpreferenser. Resultaten baseras pÄ tvÄ enkÀter, en till elever och en till lÀrare. Undersökningen visar att eleverna till största delen Àr positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar pÄ den musiken privat..

Studiens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse om hur svenska förskolebarn i Äldrarna fyra och fem Är interagerar med och uppfattar de olika artefakterna pÄ sin utegÄrd. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns pÄ förskolans utegÄrd. Vi har valt att inrikta oss pÄ om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrÄn given funktion eller skapad funktion samt hur de ser pÄ artefakter med hÀnsyn till estetiska omdömen. Vi har anvÀnt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vÄr studie har barn fotograferat utegÄrden.

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man som musiklÀrare kan arbeta och agera för att stÀrka enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende inom ramen för gruppundervisning och utifrÄn detta syfte formulerades följande forskningsfrÄgor, hur kan arbetet i klassrummet se ut för att frÀmja lÀrandet och stÀrka elevers sjÀlvförtroende och pÄ vilket sÀtt kan bedömning vara till hjÀlp för elevens fortsatta lÀrande samt hur pÄverkar musikÀmnets konstnÀrliga och vetenskapliga karaktÀrsdrag lÀrandet? Som vetenskaplig forskningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer och i studien deltog lÀrare som Àr eller har varit musiklÀrare pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som pÄverkar enskilda elevers lÀrande och sjÀlvförtroende, bl.a. lÀrarens syn pÄ bedömning och valet av arbetsmaterial, grupprocesser och klimatet i klassrummet..

Det estetiska programmet med inriktning dans finns pĂ„ gymnasieskolor runt om i Sverige. Det Ă€r ett program som vilar pĂ„ praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsstĂ€llande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen Ă€r att med filosofen JĂŒrgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas sprĂ„kliga redskap, samt anvĂ€ndandet av vĂ€rderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som gĂ„r det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har sjĂ€lv dansat i över 20 Ă„r, varit en tidigare elev pĂ„ det nĂ€mnda programmet och finner mig i en position dĂ€r jag snart Ă€r pĂ„ vĂ€g att bedöma elever i det som jag sjĂ€lv blivit bedömd i; dans som ett konstnĂ€rligt Ă€mne. Tidigare forskning pekar pĂ„ att dans bĂ€r en lĂ„ng tradition av mĂ€starlĂ€ra, dĂ€r eleven Ă€rver en tyst kunskap och lĂ€r sig att bemĂ€stra dans som hantverk frĂ„n sin lĂ€rare.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och hur Learning study som Àr en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbÀttra undervisningen i teater pÄ gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill sÀkerstÀlla att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbÀttrar deras kunskaper gÀllande begreppet nÀrvaro inom teaterÀmnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij sÄ innebÀr nÀrvaro en överensstÀmmelse mellan skÄdespelarens övertygelse i karaktÀren och det uttryck skÄdespelare och regissör vill förmedla. (JÀrleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag Àven reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom tvÄ studier inom Learning Study och en studie i teater.

VÄr projektredogörelse Àr baserad pÄ hur man gör en faktabaserad sagobok för barn. Syftet med att göra en barnbok Àr att sÀtta sig in de estetiska och kunskapsmÀssiga processerna. Boken Àr tÀnkt att fungera som bÄde tyst- och höglÀsningsbok, men ska Àven kunna ligga som grund och vara en inspirationskÀlla för ett temaarbete om planeter. Inför projektet har vi lÀst litteratur om hur barnböcker/sagor Àr uppbyggda och fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vÄr bok utifrÄn vad vi lÀst, egna erfarenheter och framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok som kan klassificeras som bÄde barnbok och sagobok..

I mitt examensarbete pÄ Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat pÄ det estetiska uttrycket och funktionen. HÄllbar utveckling med lÄngsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.