Denna uppsats utgÄr ifrÄn författarens egna sjÀlvupplevda erfarenheter frÄn en turné med en barnteaterförestÀllning hösten 2012 och beskriver hÀndelser och situationer som uppkom under turnéns gÄng. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör Àven de olika villkor, skola och teater har att förhÄlla sig till. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och teater, att förstÄ lÀrares relation till teaterformen samt den konstnÀrliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.UndersökningsfrÄgorna lyder:Hur kan man förstÄ skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lÀrare och konstnÀrlig ledare Àr viktiga med hÀnsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lÀrare och konstnÀrlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlÀttas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlÀtta mötet mellan teater och skola?Studien Àr en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet bestÄr i deltagande observationer, frÄgeformulÀr och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som pÄverkar detta. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor kommer jag Àven att studera hur lÀrarna överlÄter ansvar till eleverna samt vad lÀrarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgÄr ifrÄn fyra lÀrare pÄ det estetiska programmet samt fyra stycken elever frÄn det estetiska programmet.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program fÄr vid lyssning av musik som Àr för tÀnkt för film, men utan bild. UtifrÄn att endast lyssna pÄ musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens sÄ kallade ?koder? som styr vÄra sinnen mot en speciell riktning och pÄ vilka sÀtt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett hÀndelseförlopp i form av en filmsynopsis.

Syftet med denna uppsats har varit att studera pÄ vilket sÀtt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel pÄ en generell trend inom samhÀllsplaneringen. Denna trend handlar om att anvÀnda sig av varumÀrken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera pÄ en global marknad. Uppsatsens fallstudieomrÄde Àr stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnÄ ett varumÀrke som en ?Art and Design City?. Metoden Àr baserad pÄ personliga intervjuer, guidning, förelÀsningar, planeringsdokument och litteratur.

Mitt ma?l har varit att skapa ett koncept fo?r en modulsoffa fo?r offentlig miljo? som i sa? stor utstra?ckning som mo?jligt a?r ekologiskt ha?llbar. Jag har samarbetat med mo?belproducenten Lammhults mo?bel AB. Utifra?n min egen ide? om vad som utma?rker en ekologiskt ha?llbar mo?bel har jag lyssnat in mig pa? producentens o?nskema?l och da?refter fo?rdjupat mig i kravspecifikationen genom att underso?ka olika materialalternativ, funktion och form.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Examensarbetet i sin helhet ÄskÄdliggör musikens roll i skolan men vÄrt syfte Àr att undersöka om och hur pedagoger anvÀnder musiken som redskap för lÀrande i den övriga undervisningen i skolÄr 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi pÄ all undervisning i verksamheten förutom Àmnesundervisningen i musik. VÄrt syfte Àr ocksÄ att utifrÄn observationer och en enkÀtundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fÄtt besvara en enkÀt.

Det hÀr arbetet beskriver utifrÄn intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart frÄn fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgÄngen beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser pÄ sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen Àr att fÄ kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en sÄ framgÄngsrik samverkan som möjligt i min kommande lÀrarkarriÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur man anvÀnder bilder i lÀromedel inom omrÄdet ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder frÄn fem olika lÀromedel för grundskolan senare Är samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna anvÀnds och diskuterar vilket syfte de tjÀnar och hur de kan tas emot av eleverna. I vÄr studie av bilderna anvÀnder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som frÀmst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt dÀr dess budskap Àr det viktigaste, snarare Àn dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi mÄlet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mÄl pÄverkar arbetet med ANTD. Vi föresprÄkar en ökad anvÀndning av bilder i arbetet med ANTD för att pÄ sÄ vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frÄgor. PÄ sÄ vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, fÄ en mer öppen dialog dÀr man förhoppningsvis kan möta eleven pÄ ett plan dÀr han eller hon befinner sig..