VÄr projektredogörelse bygger pÄ hur vi utifrÄn vÄrt empiriska underlag, som till stor del bestÄr av loggboksanteckningar och samtal med verksamma pedagoger, har skapat ett diskussionsmaterial för pedagoger att anvÀnda i den dagliga undervisningen. Syftet med materialet Àr att belysa begreppen empati och sjÀlvkÀnsla och skapa ett forum som inbjuder till sÄvÀl samtal som estetiska lÀroprocesser kring dessa. Diskussionsmaterialet fokuserar pÄ olika kÀnslor, som fÄr uttryck i bÄde bild och text. Förhoppningen Àr att det vidgade textbegreppet vÀcker tankar som skapar tillfÀllen för pedagoger och elever att mötas i dialog, i olika former. Inför vÄrt projekt har vi lÀst litteratur gÀllande empati, sjÀlvkÀnsla och estetiska uttrycksformer samt dess betydelse för barn i deras fortsatta utveckling.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur man arbetar med estetiska lÀroprocesser pÄ nÄgra skolor. Vidare vill vi tydliggöra vÄrt huvudÀmnes kÀrna och befÀsta de estetiska lÀroprocessernas betydelse för morgondagens kunskapande. Vi vill Àven tydliggöra Àmnet KME och varför det Àr sÄ viktigt att vi arbetar med detta Àmne i skolan. Slutligen vill vi dessutom undersöka pÄ vilken position rektorerna kan tÀnkas anstÀlla blivande KME-pedagoger. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med bÄde rektorer och bitrÀdande enhetschefen för Kultur, SprÄk och Medier, (KSM).

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Syftet med detta examensarbete Àr att försöka att ta reda pÄ om motoriken har nÄgon avgörande betydelse för lÀrandet och utvecklingen av de estetiska sprÄken. Vi ville genom enkÀt och intervju fÄ tydliggjort förÀldrars och pedagogers tankar kring just detta. För att förankra vÄr idé och vÄrt syfte vÀnde vi oss till tidigare forskning och litteratur som berör Àmnet. Vi ville genomföra ett examensarbete som vi kan ha nytta av i framtiden och som har betydelse för oss i vÄr roll som pedagoger. Med detta som utgÄngspunkt genomförde vi intervjuer med tvÄ pedagoger.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

I förskolans lÀroplan, Lpfö 98, framgÄr det att pedagogerna ska ha som mÄl att alla barn utvecklar sitt intresse för och förmÄga att samtala om bilder som de ser samt att anvÀnda sig av och tolka dessa. Pedagogerna ska ocksÄ strÀva efter att barnen utvecklar sin förmÄga att uttrycka tankar, upplevelser och kÀnslor pÄ flera olika sÀtt till exempel genom dans, drama, bild eller sÄng.Syftet med studien Àr att undersöka möjligheten att arbeta med de estetiska uttrycksformerna i förskolan, samt ifall detta arbete stimulerade barnens sprÄkutveckling.I studien intervjuades pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. De arbetade pÄ fyra olika avdelningar pÄ tvÄ förskolor i Blekinge.PÄ samtliga avdelningar förekom arbete med alla olika estetiska uttrycksformer, det vill sÀga dans, drama, bild och musik. Pedagogerna menade att barnen tycker att detta arbete Àr roligt och pÄ sÄ vis blir det extra givande för barnens sprÄkutveckling. Vidare pÄpekade de ocksÄ att det Àr viktigt att man att anvÀnder ett korrekt sprÄk i arbetet med barn.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.

I denna studie undersöks danslÀrares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan anvÀndas i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program för att öka mÄluppfyllelsen gÀllande mÄlen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien Àr en intervjustudie dÀr gymnasielÀrare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhÄller sig till anatomi, Àr en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgÄngsrikt sÀtt att förstÄ anatomi Àr att integrera det i dansen istÀllet för att endast behandla det teoretiskt. Det Àr Àven viktigt att skapa medvetenhet och förstÄelse kring varje individs kroppsliga förutsÀttningar..

In this essay we study the practice of teaching and learning through aesthetic learning processes in a Waldorf School. Through an ethnographic field study three Waldorf teachers have been interviewed about their views regarding in what ways aesthetic learning processes are present in their teaching and how learning through these processes is being carried out practically. For the study a specific class has been observed during three days in a Waldorf School in Stockholm to examine how the aesthetic learning processes are being performed in practice.Through the study we have reached the conclusion that in this particular Waldorf School teaching is being performed artistically and through aesthetic approaches and perspectives. This way of teaching is being carried out not only in the aesthetic subjects but also in the theoretic. The results of the study show that aesthetic learning processes are present in almost all of the subjects in this Waldorf School..

THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEYÂŽS ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.

Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.