Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrarna arbetar och resonerar kring barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet var Àven att utforska estetiska redskaps betydelse för barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar och nÄ syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer frÄn tvÄ olika förskolor och undersöktes med observationer förskollÀrarnas arbetssÀtt i tvÄ barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar sprÄket nÀr de lekar, detta dÄ leken leder till fantasi, kommunikation och dialog.

Bakgrund Till grund för detta arbete ligger ett forskningsprojekt om mÄltidens estetiska rörelseschema, som syftar till att ta fram idéer för Àtredskap som kan förÀndra en mÄltidsupplevelse. Ett sÀtt som effektivt skapar förutsÀttningar för ett öppnare sinne, och dÀrmed kreativa idéer, Àr att arbeta med provokationer.Syfte Att undersöka vilken effekt provokativa Àtredskap har pÄ mÄltidupplevelsen, samt att integrera estetiska och sensoriska metoder för att belysa estetikens betydelse för mÄltidskunskapen.Metod/material Arbetet bygger pÄ tvÄ typer av laborationer, en sensorisk och en estetisk, som dokumenterades genom frÄgeformulÀr och filmning. I de sensoriska laborationerna fick deltagarna sÀtta ord pÄ vad de upplevde dÄ de Ät mat med olika konsistens endast med hjÀlp av tre redskap som i normala fall ej förknippas med mÄltid. I de estetiska laborationerna skapades en mÄltidssituation dÀr bÄde maten och Àtredskapen var en del av gestaltningen.Resultat Den sensoriska laborationen gav upphov till bÄde kÀnslomÀssiga och funktionsrelaterade ord som beskrev deltagarnas upplevelse. En splittring fanns i deltagarnas instÀllning till Àtredskapen, dÀr vissa blev positivt överraskade och andra skeptiska.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka belysa vad som motiverar elever i grundskolans senare Är att gÄ till skolan. Undersökningen strÀvar ocksÄ efter att fÄ syn pÄ om estetiska lÀroprocesser bidrar till elevernas motivation till att gÄ till skolan. Empirin har skaffats genom att jag har intervjuat Ätta elever i grundskolans senare Är. Litteratur som jag anvÀnt mig av behandlar tidigare forskning kring Àmnena motivation, estetik i skolan och utvecklingspsykologi. Undersökningen visar att det som motiverar respondenterna att komma till skolan Àr bland annat att de kÀnner att de vill vara nÀrvarande för att lÀra sig nya kunskaper samt att fÄ höga betyg.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar elever som vÀljer att studera Estetiska programmet Bild och Form pÄ gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkÀtundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik frÄn Skolverket. EnkÀten har delats ut till tvÄ klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form pÄ en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkÀt har Àven elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet frÀmst Àr deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen Àr högskoleförberedande.

SammanfattningDen hÀr studien Àr en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrÄn den analyserade litteraturen. Studien redogör bÄde för syften med drama/teater som enskilt Àmne och integrerat med andra Àmnen.Studien visar att drama/teater Àr anvÀndbart bÄde som ett medel dÀr mÄlet Àr att lÀra sig andra Àmnen, och dÀr mÄlet Àr kunskaper i drama/teater. Den ger exempel pÄ att eleverna, med hjÀlp av drama/teater, kan fÄ stöd i att uppnÄ flera av mÄlen i gymnasieskolans senaste lÀroplan frÄn 2011. Exempel pÄ hur drama/teater kan vara till nytta i andra Àmnen Àr att det kan anvÀndas för att förbÀttra elevers lÀsning och textförstÄelse oavsett Àmne. Drama/teater har ocksÄ ett egenvÀrde som bland annat bestÄr i att eleverna lÀr sig att anvÀnda sina erfarenheter för att förstÄ omvÀrlden, att de lÀr sig att uttrycka sig pÄ sitt individuella sÀtt och att de trÀnar pÄ att vÄga ta stÀllning.

Denna kritiska studie visar att inom lÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad hÀrskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhÄlla och bedöma kunskap. Det Àr framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lÀrkulturer och lÀrstrategier vilka Àr troliga att ge Äterverkan pÄ hur blivande lÀrare iscensÀtter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrÀdare för lÀrarutbildningen som slÄr fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lÀrande som harmonierar med olikheter vilket fÄr stöd av skolans uppdrag som Àr att erbjuda en skola för alla dÀr alla ska erbjudas likvÀrdig utbildning efter sina egna förutsÀttningar, förmÄgor och kvaliteter.Studien identifierar en dikotomi som bestÄr av motpolerna estetiska lÀrprocesser ? akademisk ideologi som fÄr en Äterverkan för estetikens position i lÀrarutbildningen dÄ motsatsparet ses ha en relation dÀr den ena utesluter den andra. LikasÄ medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras ocksÄ i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig.

Syftet med studien var att, utifrÄn en kvalitativ ansats, undersöka nio förskollÀrares syn pÄ estetik i förskolan. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer ville vi ta del av förskollÀrarnas personliga tankar om och erfarenheter av estetik. Vi Àmnade undersöka hur de beskriver den estetiska verksamheten, deras roll och förhÄllnings-sÀtt till omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrarna framhÄller estetik som betydelsefullt, men att begreppet Àr svÄrtolkat. FörskollÀrarna redogjorde för att estetiska aktiviteter sker dagligen, dÄ frÀmst via musik och bild.

Med utgÄngspunkt frÄn ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande vÀxtlista har jag i det hÀr arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med estetiska vÀrden under hela Äret. Syftet med arbetet Àr att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men Àven andra lÀsare att lÀra kÀnna sitt vÀxtmaterial för att kunna göra dynamiska vÀxtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr lÀsaren fÄr insyn i aspekterna form, fÀrg och komposition. Studien visade pÄ att vÀxtdynamik Àr mest intressant att ta hÀnsyn till dÄ en komposition med estetiska vÀrden under hela Äret efterstrÀvas. Med planering och förstÄelse för vÀxterna kan vÀxtsÀsongen förlÀngas och de estetiska vÀrdena i offentliga rum och privata trÀdgÄrdar förhöjas.

Landskapsarkitekter har möjlighet att genom gestaltning frÀmja estetiska vÀrden i tekniska anlÀggningar och kan pÄ sÄ vis ge dessa anlÀggningar mervÀrden utöver deras tekniska funktion. Detta kandidatarbete omfattar ett gestaltningsförslag för en planerad dagvattendammsanlÀggning i Hudiksvall. Vi ville med gestaltningen skapa en plats som inte bara uppfyller tekniska behov utan ocksÄ blir attraktiv för mÀnniskor att besöka genom att erbjuda estetiska vÀrden och upplevelser. Metoden för vÄrt arbete innefattade platsbesök, inventering, möten med representanter frÄn Hudiksvalls kommun, analys, gestaltningsarbete samt litteraturundersökningar. Genom litteraturen undersökte vi betydelsen av begreppet estetik utifrÄn Simon Bell och Ian H. Thompsons teorier. Under arbetet lÀste vi ocksÄ Patrik Grahn för att fÄ inblick i hans teorier kring naturens förmÄga att ge rekreation.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

VÄrt syfte var att undersöka vad de estetiska verktygen har att erbjuda eleverna. För att komma fram till resultaten av det utvecklingsarbete vi genomfört har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod som innefattade observationer, videofilmning, utvÀrderingssamtal samt vÄra egna loggböcker. VÄra undersökningar genomfördes i en klass dÀr det fanns elever frÄn sex till tio Är. Resultaten av vÄra undersökningar visade att de estetiska Àmnena erbjuder barnen möjlighet att anvÀnda sina egna ursprungliga inlÀrningsmetoder. Det vi frÀmst funnit Àr att de leker, imiterar, anvÀnder sig av rytm, sÄng och rörelse pÄ ett spontant och naturligt sÀtt för att bearbeta och lÀra in nya fÀrdigheter.

Uppsatsens syfte Àr att studera hur estetiska lÀrprocesser anvÀnds för att stimulera lÀrandet och utveckla eleverna pÄ gymnasial nivÄ i Àmnet religionskunskap. För att fÄ svar har under-sökningen fokuserat pÄ hur estetiska lÀrprocesser iscensÀtts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lÀrprocesser kan pÄverka och stimulera elevens utveckling och lÀrande. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer gjorda pÄ tvÄ olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielÀrare i Àmnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan Àven belysa den tolkade texten som pÄ sÄ sÀtt Àven den kan ses som ett samtal mellan tolkare, lÀsare och text. Studien har anvÀnt ett teoretiskt ramverk dÀr tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lÀrprocesser samt kringliggande problematik i Àmnet.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv pÄ estetiska lÀrprocesser i relation till demokrati- och vÀrdegrundsfrÄgor. Den teoretiska ansatsen hÀmtas frÄn poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien Àr strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samlÀsning mellan kunskapsomrÄdet scenkonstnÀrlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktÀriseras av ifrÄgasÀttanden av konsten som ?god? respektive antaganden om vÀrdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhÀllet som automatisk följd av bildning och fostran.

Denna uppsats behandlar Àmnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar pÄ hur de anstÀllda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna dÄ det finns ett kraftigt överskott av sökande att vÀlja mellan. LÄngtgÄende krav kan alltsÄ stÀllas utan att nÄgon protesterar och kraven pÄ de arbetssökande kan ibland strÀcka sig Ànda till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebÀr att de anstÀllda ser bra ut och att de lÄter rÀtt.

Syftet med mitt examensarbete Àr att göra en ABC-bok, ett lÀromedel för skriftsprÄkslÀrande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen Àr en del av skriftsprÄkslÀrandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag ÄskÄdliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftsprÄkslÀrande, bokstavsbearbetning och estetiska lÀroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lÀrare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok dÀr jag har författat övningar, fotograferat föremÄl och gjort layouten.