I denna rapport diskuteras hur wikis kan anvÀndas med mÄlet att inkludera fler elever medmatematiksvÄrigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare Äldrar. Rapporten Àr gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen Àr att studien kan inspirera matematiklÀrare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus pÄ wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att anvÀnda wiki bygger pÄ att eleverna samarbetar, vilket i sig kan fÄ positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter frÄn anvÀndandet av wikis visar ocksÄ ett antal andravÀsentliga fördelar. Elever som av olika skÀl har svÄrt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte pÄ samma sÀtt pÄverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om man kan frÀmja elevers lÀrande inom matematiken med hjÀlp av musik och hur lÀrare stÀller sig till detta arbetssÀtt. VÄr undersökning har grundats pÄ att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strÀvar efter att integrera olika Àmnen med varandra. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn: Hur stÀller sig lÀrare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lÀrare integrerar dessa Àmnen och finns det nÄgon koppling till vilken Älder pÄ eleverna lÀrarna undervisar för? Vilka metoder anvÀnder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlÀrningssÀtt leda till och hur kan man sporra lÀrare att anvÀnda estetiska Àmnen i undervisningen? För att fÄ dessa frÄgestÀllningar besvarade valde vi att göra tvÄ intervjuer, den ena med en lÀrarutbildare i matematik och den andra med en lÀrarutbildare i musik.

Som rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning lÀrare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lÀra matematik och vilka faktorer som pÄverkar elevers studieresultat i matematikÀmnet. Förhoppningarna med denna studie Àr att fÄ en djupförstÄelse av nÄgra lÀrares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhÄllande till aktuell forskning och litteratur inom detta omrÄde.Studien innehÄller tvÄ delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angÄende inlÀrningsteorier, lÀrandeprocesser och matematik samt matematiksvÄrigheter.

Vitryggig hackspett Àr Sveriges mest hotade hackspettsart. Som en del i bevarandearbetet bedrivs avel, uppfödning och utsÀttning av arten. Avel av vitryggig hackspett sker pÄ Nordens Ark men reproduktionsframgÄngen har varit varierad. Syftet med denna studie var att undersöka om nÄgra beteendeskillnader mellan könen förelÄg vilka skulle tyda pÄ att honorna Àr mer stressade i fÄngenskap Àn hanarna, vilket tidigare studier visat tendenser pÄ. Vidare var Àven syftet att jÀmföra beteenden mellan fÄglarna i tvÄ olika inhysningssÀtt för att se om individerna i den ena eller andra hÄllningen visar tecken pÄ en högre nivÄ av stress.

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förvÀntningar kring lÀrande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever pÄ NV-programmet. Vi har sökt sammanlÀnka dessa attityder och förvÀntningar med elevernas motivation sÄ som vi tolkar den utifrÄn en specifik teori som benÀmns ?self determination theory?. Detta Àr en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa Àr knutna till vÀlbefinnande och kreativitet hos individer. Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkÀtsvar. Dessa data har vi analyserat pÄ tre olika sÀtt.

Motivation Àr ett ord som Àr vÀlbekant inom skolans vÀrld, och ett ord som Àr viktigt inom idrott och hÀlsa. Elevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa Àr avgörande, inte bara för elevernas skolgÄng, utan Àven i det fortsatta livet. Som stöd och hjÀlp till att stimulera eleverna till en god instÀllning till Àmnet finns idrottslÀraren. Syftet med arbetet var att se vilken roll lÀraren har nÀr det gÀller att motivera sina elever i Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare ville jag se vilka erfarenheter lÀraren har, och vilka metoder som finns för att motivera sina elever.

Grönstrukturens utrymme i svenska stÀders planering har inte alltid varit sjÀlvklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utstrÀckning. I takt med en ökad urbanisering stÀlls vÀxande krav pÄ stadsplaneringen och stÀders mÄl för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka pÄ planeringshistoria ger en inblick i de trender och förÀndringar som stÀder genomgÄtt och hur de har pÄverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende pÄ grönstrukturen, förÀndrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och VÀsterÄs. MÄlet var Àven att studera hur grönstruktur har definierats, vilka stÀllningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och VÀsterÄs skiljer sig Ät eller Àr likvÀrdig.

Under de senaste decennierna har det svenska samhÀllet genomgÄtt stora förÀndringar dÀr urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstÀderna, dÀrmed har ett ökat krav stÀllts pÄ stÀderna och dess stadsdelar. I storstadsomrÄdena finns idag en stor variation av hushÄll och i olika sammanhang har ett antal bostadsomrÄden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det sÄ kallade miljonprogrammet under Ären 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansÀttning dÀr en stor del av invÄnarna exempelvis Àr av utlÀndsk bakgrund. Bebyggelsen frÄn miljonprogramsÄren visar pÄ dÄtidens bostadspolitiska mÄlsÀttningar och vÀlfÀrdssamhÀllets ambitioner, en vision om det nya samhÀllet och den moderna mÀnniskan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsomrÄdena pÄbörjades har en debatt kring dessa omrÄden blossat upp i massmedia.

HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjÀlpa barnet att utveckla och förbÀttra dess finmotoriska fÀrdigheter. Hunden kan Àven medverka och underlÀtta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gÄngen barnet upplever att de blir hörda och kÀnner sig viktiga och pÄ sÄ sÀtt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien Àr en litteraturöversikt.

Business Intelligence (BI) Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt och i takt med en stÀndigt vÀxande informationsmÀngd finns det allt fler verksamheter som upplever ett behov av att analysera informationen. Vid Karlstads kommuns Kontaktcenter (KC) finns ett behov av att rapportera om vilka medborgarfrÄgor som kommer in och registreras samt i vilken mÀngd frÄgor inom olika omrÄden kommer in. Ett alternativ som KC har börjat undersöka Àr att anvÀnda sig av BI för att genomföra rapportering och analysering av insamlad information. För att informera KC om vilka utmaningar som finns inom BI tillsammans med verksamhetsstyrning har kandidatuppsatsen arbetats fram. Utmaningarna som beskrivs har hÀmtats frÄn teori samt intervjuer vid KC och vid Karlstads universitet (KAU) dÀr ett arbete inom BI har pÄgÄtt i flera Är.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how teachers and other people working with mathematics in a school context perceive inclusion in terms of education. In addition,the purpose is to describe their experiences of inclusive education in mathematics and to identify factors of importance for an inclusive approach to teaching mathematics. The starting point was the significance of inclusive education as regards the education system and research on the implementation of inclusive education internationally and in Sweden. The theoretical approach is founded in a special education perspective on teaching and the theory of optimal experience. The people interviewed for this study are directly or indirectly involved in the teaching of mathematicsat a school that explicitly works from an inclusive perspective.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka interpunktionens form och funktion i tidigvikingatida runinskrifter samt att dÀrigenom ocksÄ föra den teoretiska och metodiska diskussionen kring fenomenet runinterpunktion framÄt. Undersökningens material bestÄr av runstensinskrifter frÄn danskt omrÄde och frÄn Götaland. Till viss del beskrivs interpunktionens form med hjÀlp av termer och metod lÄnade frÄn grafonomin. Studiet av interpunktionens funktion begrÀnsar sig frÀmst till en syntaktisk analys med syfte att identifiera i vilken mÄn de syntaktiska grÀnsernas nivÄer bestÀmmer hur interpunktionen anvÀnds. Till viss del berörs Àven andra funktioner, till exempel textavgrÀnsning, med utgÄngspunkt i innehÄllet.