SkolÀmnet idrott och hÀlsa ska ge eleverna ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krÀvs dÄ att den Àr varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv pÄ lÀrandet. BÄde för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hÀlsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i Ärskurs 5 och 9 ser pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Studiens syfte var att kartlÀgga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmÀnhet och i synnerhet pÄ den undersökta skolan. FrÄgestÀllningenvar: Hur ser eleverna pÄ undervisningen i biologi, biologins olika ÀmnesomrÄden samtbiologiÀmnets livsanknytning pÄ denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhÀmtadesgenom en enkÀt som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanstÀlldes ochanalyserades utifrÄn frÄgestÀllningen. Eleverna anser att betygen Àr viktigare Àn Àmnet i sigoch att de delar av Àmnet som har anknytning till dem sjÀlva Àr intressantare Àn allmÀnnabiologikunskaper.

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklÀrare stÀllde sig till Gardners intelligenskategorier som inlÀrningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrÄn elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den frÀmsta informationskÀllan för att besvara mina tre frÄgestÀllningar. Slutsatsen blev att elever Àr olika och mÄste fÄ vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrÄgade lÀrarna. Intelligensteorier Àr inget som majoriteten intresserar sig för i nÄgon större utstrÀckning, utan de litar till sin erfarenhet och anvÀnder snarare sina egna beprövade teorier nÀr de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmÄgans plats i matematikundervisningen, nÄgot som vÀcker tankar kring den egentliga kunskapen om Àmnet. .

Det Àr tÀnkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen gÄr nionde klass, ser pÄ matematikÀmnet i relation till sig sjÀlva, beroende pÄ vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vÄr egen undersökning, som har gjorts pÄ uteslutande elever som gÄr i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur Àr det meningen att just dessa mÄl skall uppnÄs. Förhoppningen Àr att detta arbete skall öppna vÀgar till framtida, djupare undersökningar som kommer att frÀmja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för sÄvÀl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig sÄvÀl till lÀrare som lÀrarstuderande. Det kan Àven vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Denna studie undersöker vad nÄgra lÀrare pÄ en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i nÄgra olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det Àr en kvalitativ, induktiv studie, som anvÀnder sig av intervjuer. Resultatet visar att lÀrarna ser IKT som nÄgot positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt mÄnga problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, bÄde hos elever och lÀrare.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

I denna studie undersöker vi vad som pÄverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek frÄn varje bransch, pÄ den amerikanska börsen.Vi anvÀnde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som pÄverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt.Studiens resultat visade att pÄ kort sikt pÄverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefÀr lika mycket, men pÄ lÄng sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

VÄrt syfte med detta examensarbete var att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning eleverna i skolÄren 7-9 fick tillÀgna sig matematik genom dialog. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i tvÄ olika skolor hos fem pedagoger inom Àmnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillÀgna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom anvÀndandet av det matematiska sprÄket. UtifrÄn detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes pÄ tre av dessa pedagoger.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Det decimala positionssystemet kan idag anses vara lika sjÀlvklart inom matematikundervisning pÄ högstadie- och gymnasieskolan som att vi mÀnniskor har tio fingrar. Det Àr sÀllan det decimala positionssystemet diskute-ras och ifrÄgasÀtts. DÀremot vet vi att det inte alltid förstÄs helt och fullt av elever och det behöver lÀrare vara medvetna om eftersom en förstÄelse av positionssystemet Àr vÀsentlig för att eleverna ska utvecklas vidare inom matematik.En betydande del av syftesbeskrivningen för matematikÀmnet i LGR11 behandlar matematikens historia. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att göra en övergripande presentation av de talsystem som utvecklats genom historien och dÀrefter diskutera deras för- och nackdelar utifrÄn tre inriktningar; olika typer av talsystem, berÀkning i olika talsystem samt hur dessa tillÀmpas idag. Slutligen diskuterar vi vilka didaktiska fördelar kunskap om talsy-stem, dess uppbyggnad och utveckling har hos lÀrare och elever.Arbetet Àr en litteraturstudie och visar att det genom historien har funnits flertalet taltecken och talsystem som anvÀnts i olika kulturer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kartlÀgga nÄgra lÀrares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det Àr ocksÄ intressant att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarna i deras val av undervisningsmiljö. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes Àven en enkÀtundersökning. UtifrÄn insamlade data, kartlades lÀrarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer Àr vitalt för ett lyckat samarbete har faststÀllts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan pÄverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till Àr att bÄde det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan pÄ kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet bestÄr frÀmst av varierad dokumentation och Àr effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet pÄverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskap om hur lÀrare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen frÄn studien kan bidra till att lÀrare kÀnner sig tryggare i sin yrkesroll nÀr den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ intervju dÀr sju lÀrare deltar som informanter. Samtliga lÀrare arbetar med elever i lÄgstadiet Ärskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare anser att de anvÀnder sig av ett varierat arbetssÀtt för att motivera elever.

Homework is and has always been a part of school work. It may take a lot of time from the pupils? leisure. Despite this, you cannot find anything written about homework in the curriculum. How can this be? Is homework necessary and what is its function?The purpose of this study is to find out how a few teachers in primary school reason about homework.  What are their attitudes towards homework and what functions do they see?To get an answer to this I studied literature and research reports, and did four qualitative interviews with teachers who teach grades 1-6.The results show that all the teachers give homework to their pupils, but their opinions about homework differ.