Syftet med vÄr studie var att öka kunskapen om verksamma lÀrares undervisningspraktik i Àmnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (KÀnsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras pÄ denna studie. Ett underordnat syfte med studien var Àven att utveckla och utvÀrdera en metod för lÀrare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i Àmnet matematik bedrivna av tre utbildade lÀrare i Är 3 och jÀmförde med hur eleverna i respektive lÀrares klass upplevde undervisningen utifrÄn begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie Àmnar undersöka vilka förutsÀttningar som lÀrare haft i samband med deras arbete mot att implementera den nya kursplanen i Lgr11. Vidare syftar Àven studien till att undersöka hur lÀrare uppfattar kursplanens pÄverkan pÄ Àmnet grÀnser och möjligheten att pÄverka dessa. Den första frÄgestÀllningen lyder; Vilka hinder och möjligheter har lÀrare i idrott och hÀlsa stött pÄ i samband med implementeringen av Lgr11 ur ett lÀrandeperspektiv? Den andra frÄgestÀllningen lyder; Hur upplever lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnets struktur i och med implementeringen av Lgr11?MetodDenna studie har en kvalitativ ansats. Enskilda intervjuer har genomförts med fyra idrottslÀrare som undervisar i grundskolan och som har god insyn i den nya kursplanen.

I detta examensarbete undersöks lÀrares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. TvÄ undersökningar Àr gjorda, dels en kvantitativ enkÀtundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna Àr verksamma matematiklÀrare pÄ en gymnasieskola i mellanskÄne. UtifrÄn undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i Àmnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades pÄ enkÀter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka Àven intervjuades. Information har inhÀmtats frÄn litteratur och Internet samt tidigare forskning om jÀmstÀlldhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. UtifrÄn vÄr studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta pÄ olika sÀtt bÄde beroende pÄ lÀrarens och pÄ deras eget kön.

?Virtuell lek med sand och vatten? Àr ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet Àr att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvÀrldarna Àr mÄlet att underlÀtta övergÄngen mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgÄngspunkt i den klassiska sandlÄdan ville jag undersöka och utveckla sandlÄdans potential.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever motiveras till inlÀrning, hur man som lÀrare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhÀmtning, och hur man pÄ ett pedagogiskt sÀtt kan stimulera barnen till att vilja lÀra sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lÀrare kan skapa den bÀsta inlÀrningsmetoden och att med olika inlÀrningsmetoder ocksÄ nÄ den bredaste kunskapsinhÀmtningen. Och dÀr varierad utformning pÄ lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlÀrning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlÀrning hela klassen. Men viktigt enligt lÀrarna Àr elevernas engagemang och intresse för att vilja lÀra sig..

Avsikten med studien Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, ett metakognitivt arbetssÀtt kan förbÀttra elevers matematiska förstÄelse och om det ocksÄ kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning Àr metakognition en förutsÀttning för tÀnkande, kognition. NÀrmare 60 gymnasieelever har fÄtt prova pÄ ett metakognitivt arbetssÀtt. Resultatet av undersökningen visar pÄ en bristande metakognitiv förmÄga hos flertalet elever. Det visar ocksÄ pÄ att det finns ett samband mellan metakognitiv förmÄga och hur lustfyllt Àmnet Àr för eleven, hur stort sjÀlvförtroende eleven har och hur viktigt Àmnet upplevs..

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers instÀllningar till matematik samt deras tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de löser matematikuppgifter av olika svÄrighetsgrad. Undersökningen vi genomfört bestÄr av tvÄ delar; en enkÀtundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen Àr central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kÀrnan i matematiken dÄ den ger möjligheten till att fÄ en djupare förstÄelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en lÀroboksobunden undervisning. Vi söker Àven svar pÄ hur lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken och vilken hÀnsyn de tar till kursplanens innehÄll i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av en explorativ undersökning, dÀr det anvÀnds flera undersökningsmetoder. I vÄrt fall en postenkÀt och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en lÀroboksobunden undervisning var mÄnga.

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frÄgor som lÀraren, under matematikundervisningen, stÀller beroende pÄ vilken klassrumssituation som rÄder. Vi ville undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter kring anvÀndningen av frÄgor beroende pÄ om lÀraren befinner sig i en helklassundervisning jÀmfört med om lÀraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. MÄnga lÀrare anvÀnder slutna frÄgor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frÄgeteknik för att frÀmja elevers sprÄkutveckling. Forskning visar pÄ att öppna frÄgor frÀmjar elevens sprÄkutveckling dÄ de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig pÄ Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas sprÄkutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad sex lÀrare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhÀmtning. Vi har undersökt detta med hjÀlp av fyra frÄgestÀllningar: Vilka dramapedagogiska verktyg anvÀnder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte anvÀnder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lÀrarroll? Hur upplever informanterna att eleverna pÄverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ sex frÄgeformulÀr. Urvalsgruppen bestÄr av sex informanter som Àr lÀrare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lÀrarprogrammet eller som fristÄende kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till vÄra frÄgestÀllningar och respondenternas svar.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur anvÀndningen av surfplattor Àr ute i skolan och i undervisningen.Jag har intervjuat tre lÀrare pÄ en skola samt bearbetat tidigare forskning till detta arbete. Undersökningen Àrkvalitativ och intervjuerna Àr semistrukturerade. Surfplattan Àr ett anvÀndningsomrÄde som snabbt har utvecklatsi skolans vÀrld. Surfplattan Àr ett komplement till den traditionella undervisningen, ett hjÀlpmedel för eleverna,ger direkt feedback och skapar motivation. Resultatet visar att lÀrarna tycker att surfplattan generellt Àr positivt attha i undervisningen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utstrÀckning högstadielÀrare i Uppsala ochStockholm anvÀnder sig av ett praktiskt arbetssÀtt i sin undervisning. Studien har Àven syftat till attundersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar lÀrarna ser med detta arbetssÀtt med avseende pÄ tidoch skolans resurser. FrÄgestÀllningarna har handlat om i hur stor utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de lÄter eleverna arbeta utanför lÀroboken.Jag har Àven undersökt om lÀrarnas Älder pÄverkar i hur stor utstrÀckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel pÄ hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjÀlp av enkÀter som skickades ut via mejl.

Amatörrockmusikers musikskapande - En studie i rockmusikers lÄtskrivande, Àr en magisteruppsats om hur gehörsbaserade musiker anvÀnder sig av olika strategier och formler för att samarbeta och skriva musik.Genom att intervjua fyra amatörrockband har en analysmodell kunnat stÀllas upp, vilken ger en varierad bild av samarbetet och skapandet inom bandens kreativa fas.HuvudfrÄgan lyder: Vilka kreativa strukturer och arbetsmetoder förekommer inom amatörrockbands skapandeprocesser?Genom en jÀmförande analys av bandens lÄtar konstateras det att arbetssÀtten och samarbetet varierar, inte bara banden emellan, utan Àven inom banden. Dessutom spelar de digitala medierna en framtrÀdande roll inom det moderna lÄtskapandet..