The purpose of this study is to investigate how twelve middle school teachers use educational tools and what influences their choice of educational tools in Swedish language writing instruction. To answer this purpose, three research questions were formulated: What does writing instruction look like for middle school students according to the teachers in the study? What influences teachers' choice and use of educational tools in writing instruction? What opportunities and challenges do teachers experience in Swedish language writing instruction when using different educational tools? Twelve teachers from variously sized municipalities and with different experiences participated in the study through purposive sampling and convenience sampling. The chosen method is qualitative semi-structured teacher interviews. To analyse the results, this study employs analytical tools from the sociocultural perspective, using concepts such as mediation, appropriation, the zone of proximal development, and scaffolding. The results show that both analogue and digital tools are used in the teachers' writing instruction. The choice of tools should be based on pedagogical considerations, with an emphasis on social interaction and collaboration during the learning process.

IrreguljÀra arkitekturer, sÄ som Digitala Signal Processorer, utgör nya utmaningar vid konstruktionen av kompilatorer. I det hÀr projektet undersöks PBQP, en alternativ algoritm till den traditionella grafallokeringen som ger större möjligheter att modellera komplexa begrÀnsningar. Projektet har fokuserat pÄ hur man modellerar alias och parrelationer i teorin, samt vad som finns implementerat i dagslÀget i kompilatorramverket LLVM. Det som framkommit Àr att stöd för par relationer saknas i LLVM i dagslaget och dÀrför ges nÄgra förslag pÄ hur man skulle kunna gÄ till vÀga föra att implementera dessa..

Mobbning Àr ett gammalt samhÀllsproblem, men man har nu funnit ett nytt sÀtt att nÄ sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berÀttelse med intervjuer, dels med en tonÄring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vÄrt syfte vill vi klarlÀgga lÀrares kunskap om elektronisk mobbning, lÀrares uppfattning om elevernas tillgÄng till digitala kommunikationsmedel pÄ skolan och var lÀrarna anser att ansvaret ligger nÀr det gÀller att bekÀmpa den elektroniska mobbningen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en enkÀtundersökning pÄ sex skolor dÀr 129 lÀrare har medverkat. Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet.

Musik Àr en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs pÄ morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller sprÄklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mÄn förskollÀrarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att frÀmja elevernas lÀrande, samt pÄ vilket sÀtt de talar om musikens potential. UtifrÄn detta har tvÄ frÄgestÀllningar utvecklats, vilka Àr: ?Hur anvÀnder lÀrarna musik i förskoleklass för att frÀmja lÀrandet? samt ?PÄ vilket sÀtt talar de för studien utvalda förskollÀrarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frÄgor anvÀnds en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollÀrare i varierande Äldrar, kön och Är som verksamma förskollÀrare i förskoleklass har intervjuats.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet pÄ grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör Àmnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmÀnna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att vÀcka tankar och bemöta vÄra fördomar. Grafisk formgivning Àr inte enbart ett verktyg för att sÀlja produkter.

Examensarbetet gÄr ut pÄ att utreda vad verktyg vid volatil-data-utvinning (Reeve & Shipley, 2006) orsakar för förÀndringar pÄ ett datasystem. Volatil-data Àr information som försvinner nÀr datasystemet stÀngs av och kan vara nödvÀndig t.ex. nÀr man försöker lÀsa en krypterad hÄrddisk, dÄ krypteringsnyckeln (Casey, et al., 2011) kan finnas i (Random Access Memory) RAM-minnet som Àr volatilt. I IT-brottslighetens barndom utvecklades (Brown, 2009) metoder för att pÄverkan pÄ ett datasystem vid ett beslag skulle bli sÄ liten som möjligt. Detta gjordes för att beviset man fÄr frÄn datasystemet skulle hÄlla i en rÀttgÄng och gick ofta ut pÄ att slÄ av strömmen pÄ datasystemet.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda pÄ hur lÀrare som anvÀnt/anvÀnder programmet uppfattar verktyget. Jag vill Àven fÄ en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lÀrobok. M/P-programmet riktar sig till lÀrare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som lÀraren kan bygga sin matematikundervisning pÄ.

Syftet med denna rapport var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till att anvÀnda sociala medier som ett utav mÄnga verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmÀrksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill Àven att lÀrare och pedagoger i skolan ska fÄ upp ögonen över elevers anvÀndning av sociala medier utanför skolan och elevernas instÀllning till att anvÀnda sociala medier i skolan. Jag har utgÄtt frÄn syftet och genomfört kvalitativa intervjuer pÄ mina 14 informanter, varav 6 lÀrare och 8 elever frÄn skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten frÄn intervjuerna sÄ kom jag fram till att mer Àn hÀlften av lÀrarna skulle kunna tÀnka sig att anvÀnda sociala medier pÄ nÄgot sÀtt i undervisningssyfte.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pedagogers instÀllning till pedagogisk dokumentation som förhÄllningssÀtt och som verktyg för barns och pedagogers lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer och en observation pÄ tvÄ olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fÄtt svar pÄ hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lÀrande samt hur pedagogisk dokumentation pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet visar att informanter i vÄr undersökning frÀmst anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjÀlpa barn att se och utveckla sitt eget lÀrande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssÀtt som frÀmst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har pÄbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte Ànnu utnyttjar alla anvÀndningsomrÄden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

IT Àr idag en naturlig och integrerad del av samhÀllet, samtidigt pÄvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fÄtt fullt genomslag i skolan och att anvÀndning ofta Àr i form av en ersÀttare till ett annat verktyg snarare Àn ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att pÄvisa intentionen har styrdokumenten, sÄsom skollag och lÀroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmÄl Àr att digitalisera skolan. Dagens skolsystem Àr decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra pÄ IT.Syftet med studien Àr att beskriva pÄ vilket sÀtt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gÀllande IT-anvÀndning i skolan (i exempelvis lÀroplanen), eventuellt pÄverkar hur och i vilken utstrÀckning lÀrare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frÄgestÀllningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?PÄverkar dessa tolkningar lÀrarnas syn pÄ IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utstrÀckning anvÀnder lÀrarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes Ätta stycken personliga intervjuer med informanter pÄ tvÄ kommunala gymnasieskolor.

I dagens samhÀlle krÀvs det allt snabbare förÀndring i organisationer för att hÄlla jÀmn takt med omvÀrlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och dÀrför tagit fram en innovationsstrategi för Är 2020, som vi till stor del har utgÄtt frÄn i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lÀrande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekrÀftade vÄr hypotes, och utifrÄn detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrÄn vÄrt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmÄgan i en organisation. Utöver vÄr hypotes hade vi Àven tvÄ forskningsfrÄgor som vi svarade pÄ, dÀr den andra Àr vÄrt innovationsbidrag..

Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ett företags arbete överensstÀmmer med lean service samt ge förslag pÄ hur verksamheten kan förÀndras för att bÀttre arbeta enligt lean. Detta görs inom ett begrÀnsat omrÄde av företagets serviceverksamhet, hantering och rutiner av nycklar. Studien utförs i ett företag i hiss och rulltrappsbranschen som arbetar med allt frÄn tillverkning och montering till underhÄll.Arbetet utförs genom intervjuer med anstÀllda med god spridning av befattning och arbetsuppgifter och observationsstudier av serviceverksamheten i aktuell organisation samt viss benchmarking med annan verksamhet som upplever samma problem.Studien visar att verksamheten har tillgÄng till en rad verktyg som enligt mÄnga definitioner karaktÀriseras som lean, men benÀmns internt till viss del under andra namn. Vidare kan det konstateras att dessa verktyg och rutiner inte implementerats till serviceverksamheten varför lean inte i dagslÀget anses tillÀmpas. Utav detta kan slutsatsen dras att det inte Àr tillrÀckligt att utarbeta och ha lean-verktyg tillgÀngliga för att lean ska tillÀmpas.

DÄ Internet Àr det mest vÀxande nutida mediet dÀr konkurrensen och informationsbruset Àr enormt, krÀvs idag en lockande lÀttillgÀnglighet i företagens webbsidor. MÄnga mÀnniskor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen mÄste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet Àr att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda pÄ om bloggen Àr ett starkt kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stÀrka och bygga kundrelationer samt varumÀrke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter frÄn fem företag relaterade till bloggen som verktyg.

E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.

Syftet med denna studie var att beskriva och jÀmföra lÀrares uppfattning om och rapporterade anvÀndning av de estetiska Àmnena som verktyg för sprÄkinlÀrning hos andrasprÄkselever. Genom vÄrt arbete vill vi uppmÀrksamma om och i sÄdana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andrasprÄksinlÀrning. Vi har utgÄtt frÄn vÄrt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lÀrare, varav tre andrasprÄkslÀrare, tre klasslÀrare och tre lÀrare frÄn en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska Àmnen och andrasprÄksinlÀrning har varit begrÀnsad. Vi har dÀrför skrivit om andrasprÄksforskning respektive forskning kring estetiska Àmnen som ett verktyg för sprÄkinlÀrning.