SyfteUppsatsens syfte Àr att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige fÄ fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt fÄ vidare förstÄelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstÀrka helhetsupplevelsen av varumÀrket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats Àr genomförd utifrÄn en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer frÄn olika delar av musikbranschen för att fÄ olika synvinklar. Samt gjort en enkÀtundersökning för att fÄ in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benÀmner som fans. Dessa tillvÀgagÄngssÀtt har kompletterats med primÀr- och sekundÀrkÀllor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vÄr analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillÀmpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, Àr artisten pÄ god vÀg att utmÀrka sig för bÄde fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd trÄd och ett helhetskoncept.

Det finns otydligheter rörande hur företag framgÄngsrikt implementerar hÄllbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lÀgger ner mest resurser och Àr Àven bÀst pÄ att jobba med hÄllbarhet. Vi undersökte dÀrför hur de svenska livsmedelsföretagen framgÄngsrika inom hÄllbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hÄllbarhetsansvariga pÄ livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. FrÄgor stÀlldes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som anvÀnts och vad företagen uppfattat som motstÄnd inifrÄn organisationen.

Europaparlamentet definierade Är 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den förÀnderliga vÀrld vi lever, vilket har pÄverkat innehÄllet i den nya lÀroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende pÄ digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar pÄ den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intÄg i vÄra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försÀljningsprognoser kommer Ànnu fler att sÀljas de kommande Ären. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna Àr ett digitalt verktyg som mÄnga lÀrare behöver lÀra sig hantera, och syftet med denna studie Àr att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan anvÀndas i grundskolans undervisning, och vilka lÀrstilar som stimuleras med utgÄngspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker ocksÄ besvara frÄgan hur lÀrarens utbildning pÄ de interaktiva skrivtavlorna pÄverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras pÄ nio klassrumsobservationer pÄ tvÄ olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lÀrarens utbildningsnivÄ pÄ den interaktiva skrivtavlan pÄverkar sÀttet denna anvÀnds pÄ i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men ocksÄ att den grundlÀggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, sÀrskilt nÀr lÀraren inte har fÄtt sÄ mycket utbildning pÄ den interaktiva skrivtavlan..

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers anvÀndarupplevelser av ett digitalt lÀromedel och ett lÀrspel i ett svenskt klassrum dÀr mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mÄl Àr att med ett elevperspektiv bidra till vidare anvÀndarcentrerad utveckling av digitala lÀromedel och lÀrandeteknologi riktad till barn och till en djupare förstÄelse för hur lÀrandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstÄ i klassrumsmiljön.

Studiens syfte Àr att undersöka och redovisa vilka förutsÀttningar rÀddningstjÀnsten har att implementera SROI-modellen som ett utvÀrderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sÄdant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med rÀddningschefer och utbildningssamordnare fördelade pÄ fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundÀrkÀllor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: RÀddningstjÀnsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mÀtbara mÄl. Ansvariga inom rÀddningstjÀnsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvÀrderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgÄr att man i varje region utför regelbunden utvÀrdering, men generellt inte uppfattar det sÄ.

Android-applikationers anvÀndargrÀnssnitt kan se annorlunda ut pÄ olika Android-enheteroch det Àr svÄrt att anpassa en applikation efter alla enheter dÄ det finns sÄ mÄnga unikamodeller. MÄlet med arbetet var att framstÀlla ett verktyg som kunde med hjÀlp av ett korrektdefinierat grÀnssnitt, upptÀcka skillnader i grÀnssnittet mellan olika Android-enheter.Ett egenutvecklat verktyg framstÀlldes och hade en hög precision. Verktyget kunde bÄdaupptÀcka skillnader och rapportera hur stor skillnaden var mellan grÀnssnitten..

Examensarbetets problemomrÄde Àr relativt nytt och outforskat vilket gör det desto mer aktuellt. Supply chain simuleringsverktyg Àr en kombination av supply chain verktyg och simuleringsverktyg. Denna kombination erbjuder nya undersöknings- och planeringsmöjligheter för företag och blir ett nytt verktyg för företagen att stÀrka dess konkurrenskraft.I examensarbetet utreds om simulering Àr ett lÀmpligt verktyg att anvÀnda för att pÄvisa fördelar vid beslut om att flytta företag eller delar av dess verksamhet. För att besvara frÄgestÀllningen har en litteraturstudie, intervjuer med tre handelsföretag samt simuleringar genomförts.För varje företag har dess beslutsprocess vid lokaliseringsfrÄgor sammanstÀllts. UtifrÄn dessa sammanstÀllningar har sedan en generell simuleringsmodell tagits fram.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som anvÀnts för insamling av empiriskt material Àr informationsinsamling frÄn webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehÄllsanalyser av tidningsartiklar, blogginlÀgg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, dÀr respektive omrÄdes agendor pÄverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. AnhÀngarna beskrivs ibland som en varierad skara frÄn olika samhÀllsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist Àr den mest alternativa rörelsen, dÀrefter Infowars och nÀra mainstream-sfÀren ligger Piratrörelsen.

Digitala ytmodeller (Digital Surface Model ? DSM) anvÀnds ofta i geodetiskt sammanhang. DSM har lÀnge skapats bland annat med hjÀlp av fotogrammetri dÀr flygbilder har tagits med traditionella flygningar. Intresset tilltar nu för att framstÀlla DSM med hjÀlp av obemannade flygfarkoster, sÄ kallade UAS (Unmanned Aircraft System). Den största fördelen med UAS Àr att det gÄr snabbt och enkelt att fÄ den lilla flygfarkosten upp i luften för att ta flygbilder och framstÀlla DSM kostnadseffektivt.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilken höjdosÀkerhet som kan uppnÄs i DSM som framstÀllts genom fotogrammetri med UAS.

MÄnga förskolor har idag tillgÄng till lÀrplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollÀrare att inte ta stÀllning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lÀrplattan; med en förskollÀrare, utan förskollÀrare i par och pÄ egen hand. Studien undersöker om anvÀndandet av lÀrplattan som medierande verktyg för lÀs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsÀttningar förskollÀrare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemomrÄde Àr relevant att undersöka dÄ vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött pÄ uppfattningen att lÀrplattan ses som en börda istÀllet för ett verktyg för potentiellt lÀrande. FörskollÀrare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehÄllet nÀr lÀrplattan anvÀnds i verksamheten.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Det hÀr Àr ett examensarbete som Àr utfört pÄ uppdrag av Meal Planning Concepts AB. MÄlet var att utveckla en native multi-plattformsapplikation till smartphones och surfplattor som skulle fungera pÄ Android och iOS och dela databas med deras nuvarande webbsystem. Funktionaliteten skulle vara baserad pÄ den som fanns pÄ deras webbsida. Applikationen utvecklades i MoSync som Àr ett ramverk som klarar utveckling till multiplattform. Examensarbetet gick ocksÄ ut pÄ att utvÀrdera MoSync under projektetsgÄng och presentera andra liknande verktyg och hur de förhöll sig till MoSync.

I denna rapport behandlas frÄgor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte Àr att ta reda pÄ vilka krav som tekniker för extern validering stÀller pÄ CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod Àr ofta mycket detaljerade. En metods notationen stÀller dÀrför stora krav pÄ CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav pÄ datorstöd utifrÄn en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. DÀrefter undersöks CASE-verktygs förmÄga att svara upp till dessa krav.SjÀlva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande dÀr samtliga utvalda verktyg implementerar tvÄ olika testfall.Resultatet frÄn genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens pÄstÄdda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

De senaste Ären har det skett en utveckling av verktyg i form av mjukvara som automatiserar testning och som utlovar att de kan förbÀttra kvaliteten pÄ testningen av mjukvara och spara resurser. Trots detta Àr det fÄ företag som anvÀnder sig av denna nya teknik. En orsak till att företag Àr avvaktande till automatiserande testverktyg Àr de krav som ett sÄdant verktyg kan tÀnkas stÀlla pÄ utvecklingen av den mjukvara man vill testa och att dessa krav pÄverkar flexibiliteten i mjukvaruutvecklingen negativt. I denna rapport har vi försökt identifiera krav som automatiserande testverktyg stÀller pÄ mjukvaruutvecklingsmetoden. Vi vill ocksÄ visa pÄ tekniker för att implementera dessa verktyg pÄ ett sÀtt som inte pÄverkar flexibiliteten i testningen negativt.