Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Syfte: att sammanstÀlla vad som finns publicerat om digital avtrycksteknik och jÀmföra denna teknik med konventionell avtrycksteknik för fast kron- och broprotetik och pÄ sÄ sÀtt underlÀtta för operatörer att vÀlja metod. Material och metod: litteratursökningar gjordes via Pubmed, Science Direct och genom handsökning i International Journal of Computerized Dentistry och Quintessence International. Informationssökningar gjordes Àven via fabrikörernas hemsidor och i litteratur vid Malmö Högskolas Odontologiska bibliotek. Resultat: det finns ett fÄtal publikationer, varav de flesta Àr in vitro studier. De gav underlag för en jÀmförande diskussion av följande punkter: tidseffektivitet och anvÀndarvÀnlighet, precision och passform, kostnad, miljövÀnlighet samt patientvÀnlighet. Konklusion: denna litteraturstudie visar att pÄ grundval av de publikationer som finns idag sÄ fungerar den digitala avtryckstekniken tillfredsstÀllande och fullt jÀmförbart med konventionell teknik för fast kron- och broprotetik. Det finns idag vissa belÀgg för att digitala tekniker kan ersÀtta den konventionella vad gÀller precision. Det bör dock pÄpekas att de studier som finns tillgÀngliga idag Àr in vitro och dessa behöver kompletteras med och verifieras genom kliniska studier..

Vi lever idag vÄra liv allt mer pÄ Internet och hela tiden överförs bara mer och mer frÄn den fysiska vÀrlden till att genomföras online. Men vad hÀnder nÀr brottsligheten hakar pÄ samma fenomen och bevisen endast Àr digitala, kan publikationer frÄn exempelvis Facebook anvÀndas som bevis vid en rÀttegÄng? För att klarlÀgga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att fÄ svar pÄ de tekniska frÄgorna, samt en jurist och en Äklagare för att fÄ svar pÄ de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för anvÀndandet av sociala medier som bevis i rÀttegÄng men det finns Àven en stor problematik gÀllande just digitala bevis. Det Àr avsaknaden av spÄrbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel Àr det otroligt svÄrt att pÄvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskÀrmen.

Internet pÄverkar vÄr vardag i allra högsta grad. VÄra rutiner har förÀndrats och dÀrmed stÀlls det Àven krav pÄ företagen att möta sina kunder dÀr kunderna finns. En bransch som tagit stor hÀnsyn till detta Àr bankvÀrlden. Men hur möter de kunderna pÄ den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumÀrke ur ett digitalt perspektiv?  Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se pÄ fyra av de svenska rikstÀckande bankernas digitala varumÀrkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga de nordiska nationella destinationsorganisationernas digitala nÀtverk och dÀrefter analysera hur nÀtverket och de olika plattformarna anvÀnds för att slutligen diskutera pÄ vilket sÀtt det gÄr att generalisera ett optimalt nyttjande av nÀtverk för destinationskommunikation. FrÄgor som som anvÀnts för att undersöka detta Àr: Hur ser de nordiska lÀndernas nationella destinationsorganisationers digitala nÀtverk ut? Hur har nÀtverkssamhÀllets trender influerat de nordiska lÀndernas nationella destinations- kommunikation? NÀtverk och nÀtverkssamhÀlle Àr den teoretiska ram som undersökningen utgÄtt frÄn. NÀrmare bestÀmt Àr det Van Dijks teorier om de trender som finns i dagens nÀtverkssamhÀllet som ligger till grund för undersökningen. Med turismbranschen och deras digitala nÀtverk som undersökningsobjekt var det Àven relevant att ta hÀnsyn till branschförutsÀttningar och det som föresprÄkas inom strategisk kommunikation för sociala medier.

I dagens medielandskap lever mÄnga mÀnniskor en stor del av sitt liv genom digitala medier, nÄgot som Àven pÄverkar skolvÀrlden. Denna studie undersöker den digitala utvecklingen i relation till lÀrarrollen och svenskÀmnet. Det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) inom svenskundervisning och skolutveckling samt en kompletterande intervju med Statens medierÄd. Syftet med studien Àr att genom svensklÀrarnas upplevelse av att arbeta med MIK försöka förstÄ den digitala utvecklingens betydelse i relation till svenskÀmnet. Min hypotes Àr att dagens lÀrare behöver öka sin medie- och informationskunnighet för att kunna möta elevernas behov och kunna utföra sitt allt mer komplexa demokratiuppdrag.

The purpose of this study is to examine if digital public libraries are serendipitous environments. Serendipity in this instance is defined as finding something unexpected and valuable, while searching for something else.A survey was conducted at two Swedish digital public libraries, where the patrons were asked to fill in a questionnaire online. The questions were based on the work on serendipitous digital environments by Lori McCay-Peet, as well as considerations of human factors that could possibly influence serendipity.The result indicate that a majority of patrons experience serendipity at the digital library, although it?s still more common to do so at the physical library or on other web sites. The result also confirms the importance of taking human factors into account when studying serendipity.

Titel Nya vÀgar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler anvÀnds i undervisningssyfte pÄ skolor som valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptetFörfattare Hannah Johansson och Erika KilandUppdragsgivare Lin EducationHandledare Jan StridKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,MK1500, 15 hp. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2011Sidantal 46 (exkl. bilaga)Antal ord 19 857 (inkl. bilaga)Syfte Studiens syfte Àr att beskriva kommunikationenoch dess betydelse för undervisningen pÄ skolorsom valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptet.Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter.Material Analysmaterialet bestÄr av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet.Huvudresultat VÄr studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sÀtt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever pÄ fler sÀtt Àn tidigare.Pedagogerna framhÄller att kommunikationeneffektiviserats och att ökade möjligheter tillkommunikation gynnar elevernas lÀrande.

Utvecklingsarbetets syfte Àr att iscensÀtta ett Minecraftprojekt pÄ fritidshemmet. Det genomfördes pÄ ett fritidshem i södra Sverige dÀr tolv elever deltog i projektet. Genomförandet gjordes enligt Tripps modell som utgÄr frÄn fyra olika delar. Vetenskapliga artiklar i omrÄdet har granskats och resultat analysen Àr utifrÄn det sociokulturella perspektivet. Vi gör en kort beskrivning av spelet Minecraft som anvÀnds i projektet och hur barns datoranvÀndning ser ut.

Försvarsmaktens budget blir allt mindre, detta innebÀr att man inte kan öva i samma omfattning med riktig ammunition och fordon. Intresset för digitala krigsspel och simulationer har dÀrmed ökat. Men för att anvÀnda sig av spel i utbildning mÄste man veta hur man skall anvÀnda dem.Syftet med uppsatsen har sÄledes varit att undersöka om man kan anvÀnda sig av digitala krigsspel i sig sjÀlvt som en bÀrare för lÀrande. Kan deltagarna lÀra sig taktik genom att bara spela ett spel? Det finns flera olika synsÀtt som stöder alternativt motbevisar om hur lÀrande sker dÄ man anvÀnder sig av spel för lÀrande.

Syftet med vÄr studie var att nÄ förstÄelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lÀrares arbete med elever i socioemotionella svÄrigheter.För att kunna nÄ en förstÄelse anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lÀrare i skolÄr 1-3 om hur de vÀljer och motiverar arbetssÀtt och innehÄll i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter.VÄrt resultat visar att kommunikationen Àr ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och förÀldrar i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter. LÀrarna i vÄr studie ansÄg ocksÄ att förmÄgan till samspel Àr av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsÀttningar för dessa elever. Resultatet visar ocksÄ att nÄgra lÀrare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lÀrarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att anvÀnda dem..

Syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka om system byggda pÄ TETRA standard kan förbÀttra kommunikationssituationen för public safety myndigheterna pÄ en operationell nivÄ. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie. Vi genomförde fyra intervjuer pÄ brandstationer i Finland samt tog del av en rapport frÄn en pilotstudie i Norge. Alla har gemensamt att de har gÄtt frÄn ett analogt radiosystem till den digitala standarden TETRA. Den empiriska undersökningen visade att stora förbÀttringar dÀrigenom kommit till pÄ omrÄdena tÀckning, samverkan, samband och sÀkerhet, samt att nya möjligheter vÀxt fram vilka inte funnits med tidigare analoga system.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

Syftet med följande arbete Àr att förstÄ en grupp lÀrares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Arbetet ger en inblick i aktuell forskning om lÀrande i skolan. Med hjÀlp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av sÄvÀl elever som lÀrare ville jag förstÄ deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom Àmnet Fotografisk bild. Det framkom i min undersökning att den digitala tekniken Àr det som anvÀnds i samhÀllet idag, och Àven förÀndrar vÄrt sÀtt att lÀra och att tolka vÀrlden. Den digitala tekniken bör dÀrför vara ett naturligt inslag i elevernas kunskapsbildning. Dessutom kan jag konstatera att den analoga tekniken har visat sig medföra positiva effekter pÄ kreativiteten samt elevernas engagemang.

För organisationer idag Àr det viktigt att pÄ ett smidigt sÀtt kunna analysera och sammanstÀlla data. Detta behov tillgodoses av produkter som benÀmns som OLAPverktyg. OLAP har blivit mycket populÀrt och det finns idag mÄnga verktyg ute pÄ marknaden ? vi valde i vÄr undersökning att utvÀrdera nÄgra av dessa verktyg. Syftet med denna studie var att visa pÄ de eventuella brister OLAP-verktyg idag dras med ur anvÀndbarhetssynpunkt men samtidigt lyfta fram de positiva aspekter de medför.