The aim of this studie is to describe, analyse and understand the benefits and disadvantages with using digital tools in education. In my qualitative method three primary school teachers were interviewed about how digital tools should be used in educational purposes, also what benefits/disadvantages they could see with the investment of digital tools in their school. I also did observations in two classrooms and interviewed a school politican to get a wider perspective. The collected information identifies that some benefits of using digital tools is the contribution to a more equivalent education, more opportunites for cooperations and that fewer pupils have to struggle with their fine motor skills when producing a text. Some of the disadvantages with using the tools is that they breaks sometimes, itÂŽs easy to get dependent and if something happens (like power outage) itÂŽs unusual that schools have a good an action plan.

Denna studie har genomförts för att ge en inblick i hur man kan anvÀnda digitala redskap för att frÀmja elevers lÀsförstÄelse enligt metoden Reciprocal Teaching. Metoden som Àr framtagen av den amerikanska forskaren Ann Brown baseras pÄ fyra olika aktiviteter. Dessa Àr sammanfattning, ifrÄgasÀttande, klargörande och förutsÀgelse. Genom att anvÀnda sig av aktiviteterna sÄ fÄr deltagarna visa att de har förstÄtt innehÄllet samt att de kan kritiskt granska och utvÀrdera. Metoden anvÀnds i gruppbaserat lÀrande, Àven kallat communities.Syftet med den hÀr studien har varit att hitta digitala redskap som skulle kunna frÀmja metoden och hypotetiskt kunna appliceras inom dagens informationssamhÀlle.

Syfte: Att jÀmföra marginell och intern passform pÄ kronor framstÀllda genom fyra olika digitala avtryckssystem med kronor framstÀllda genom konventionell avtrycksteknik, som kontrollgrupp. Metod: Femtio helkeramiska kronor framstÀlldes frÄn 50 standardiserade provkroppar, som delades in i fem grupper, dÀr varje grupp representerade ett avtryckssystem. Varje krona cementerades pÄ sin respektive provkropp och sektionerades till fyra segment. Den marginella och interna passformen mÀttes i 8 fördefinierade punkter. Totalt 1567 mÀtningar utfördes, analyserades och jÀmfördes. Resultat: (1) GÀllande marginell spalt kunde inga signifikanta skillnader hittas dÄ kontrollgruppen jÀmfördes med vart och ett av de digitala systemen. (2) Lava? hade mindre marginala spalter Àn CERECŸ och iTeroŸ, (3) CEREC och Lava hade mindre spalter i chamfern jÀmfört med iTero och kontroll, (4) E4DŸ visade mindre spalter Àn CEREC i mÀtpunkter 4-8 och CEREC visade en mindre spalt i mÀtpunkt 2, (5) Lava visade mindre spalter Àn CEREC i mÀtpunkter 1, 3 och 5-8.

Detta examensjobb syftar till att förbÀttra ett befintligt CAE-verktyg till uppdragsgivaren Sandvik Coromant för prediktering av krafter i 3 dimensioner. Sandvik Coromant ingÄr i Sandvik koncernen och Àr ett företag som tillverkar verktyg för skÀrande bearbetning. SIRIUS Masterplan har anvÀnts som modell för produktutvecklingsprocessen under examensarbetet. En behovsanalys genomfördes bland anvÀndarna av CAE- verktyget för att undersöka behoven av CAE-verktyget. Idéer kring utformandet och uppbyggnaden av CAE-verktyget togs fram för att slutligen bilda ett koncept.

Uppsatsens syfte Àr att ta en första titt pÄ huruvida levande rollspel (lajv) har potential som ett verktyg för konflikttransformation. De huvudsakliga frÄgor som undersökts Àr: om, nÀr och hur lajv skulle kunna vara ett anvÀndbart verktyg för konflikttransformation. Studien har anvÀnt en etnografisk metod för att undersöka lajv och den subkultur som utvecklats kring det. Slutsatsen Àr att lajv skulle kunna vara ett möjligt verktyg för konflikttransformation och kanske sÀrskilt som ett verktyg för att konstruera sociala plattformar och uppmuntra the moral imagination (utvecklat av Lederach) pÄ en mellan-nivÄ, samt som ett verktyg för försoning i en efterkonfliktsmiljö. Studien gjordes i en liten skala genom nio semistrukturerade djupintervjuer men den visar att vidare forskning kring lajv, som ett möjligt verktyg för konflikttransformation, inte bara skulle vara vÀl motiverad utan viktigt, dÄ denna konstform, precis som andra före den, riskerar att missbrukas som ett medium för propaganda samt till frÀmjandet av konflikter och krig.

Att vÄga möta framtiden ? Skolchefers arbete för att möjliggöra digital mediekompetens i dagens och morgondagens skolaFörfattare:MIKAEL CEDERBOMUppdragsgivare:Karin Fogelberg vid JMGKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapOmfattning:15 högskolepoÀngTermin:HT 2009Handledare:Annika BergströmSyfte:Dagens ungdomar mÄste kritiskt och kreativt kunna möta det digitaliserade samhÀllet. HÀr spelar skolan en avgörande roll, och inte minst skolcheferna som bestÀmmer det övergripande ramverket för hur digital mediekompetens ska realiseras bland skolledare, lÀrare, och elever. Men deras uppdrag Àr komplext eftersom implementering Àr svÄrhanterligt, samt att ansvaret för den lokala skolan och dess utveckling styrs bÄde av kommunen och inifrÄn den egna skolan. DÀrför Àr det inte sjÀlvklart hur skolcheferna idag jobbar för att frÀmja digital kompetens i skolan.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berÀttelse eller tema pÄverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes pÄ exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen sÄg vi att besökarens sjÀlvmedvetenhet kunde jÀmföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, dÀr medvetandetillstÄndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmÄgor, hÀr tillÀmpat pÄ det centrala innehÄllet geometri Är 4-6.Teori: Studiens avsikt Àr att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förstÄelse av geometriska begrepp och dÀrigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det hÀr arbetet dels ett verktyg för att synliggöra pÄ vilka skilda sÀtt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man frÄn deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförstÄelsen och dÀrmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin Àr den lÀrandeteorin som utgör referensram för elevers lÀrande i den hÀr studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vÄr egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt i lÀrares respektive skollednings syn pÄ implementering av digital teknik i undervisningen pÄ en mindre F?6-skola. Genom enkÀter till samtliga lÀrare pÄ skolan samt intervjuer med fyra lÀrare och rektor pÄ skolan undersöktes hur de ser pÄ syftet med implementeringen och hur de anvÀnder den utrustning de har tillgÄng till. De tillfrÄgades Àven om hur de ser pÄ resultatet och vad de kan ange som framgÄngsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att anvÀnda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? PÄ vilka sÀtt förÀndras förutsÀttningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter frÄn den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nÀtverk dÀr autonomi, decentralisation och flexibilitet Àr nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfÀr för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhÄllande med etablerade mediekanaler. Vi gÄr dÀrmed ifrÄn att vara ?konsumenter? till att bli ?anvÀndare? ? en radikalt förÀndrad maktrelation mellan producent och mottagare.

MÄlet med projektet har varit att skapa ett konceptförslag för en platt-form för digitala lÀromedel, riktad till elever i grundskolans lÄg- och mellanstadie. Syftet har varit att uppmÀrksamma och ge idéer hur man med hjÀlp av ny teknik bÀttre kan anpassa lÀromedel till den individuella elevens behov och förutsÀttningar för lÀrande samt hur anvÀndningen av digitala lÀromedel och e-papper kan skapa en bÀttre och mindre papperintensiv skolmiljö.I bakgrunden till projektet behandlas argument varför integrationen av digital teknik i tidig Älder Àr viktig för att förbereda eleven för en livslÄng digital kompetens och det redogörs hur studieresultat, motivation och hÀlsa pÄverkas av en mer frekvent datoranvÀndning i skolan, baserat pÄ befintliga studier och intervjuer med lÀrare och specialpedagog. MÄlgruppsstudier har genomförts i form av observation av en skoldag i tredjeklass och intervjuer med elever och lÀrare. Kortfattat redogörs Àven för befintliga elevdatorer pÄ marknaden och ny teknik som e-boklÀsare och webbbaserad, centraliserad datorkraft. Resultatet Àr en personlig studentenhet som kombinerar funktionen av en interaktiv e-bokslÀsare med kapacitet till mer avancerade datorfunktioner i form av en bÀrbar tunn klient dator.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssÀtt som fungerar i slöjden. De didaktiska lÀromedlen i slöjden Àr fÄ och nÀstan inga alls och för att studien skulle gÄ att genomföras tillverkade jag ett eget lÀromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vÀgleda och underlÀtta elevernas kunskapsinhÀmtning till ett sjÀlvstÀndigt elevarbete i slöjden. LÀrarens tid i slöjdsalen begrÀnsas av att ge eleverna stöd till att nÄ kunskapsmÄlen. Genom att ta in de digitala hjÀlpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förÀndras slöjdlÀrarens arbetssÀtt frÄn instruktör till handledare.

Amatörrockmusikers musikskapande - En studie i rockmusikers lÄtskrivande, Àr en magisteruppsats om hur gehörsbaserade musiker anvÀnder sig av olika strategier och formler för att samarbeta och skriva musik.Genom att intervjua fyra amatörrockband har en analysmodell kunnat stÀllas upp, vilken ger en varierad bild av samarbetet och skapandet inom bandens kreativa fas.HuvudfrÄgan lyder: Vilka kreativa strukturer och arbetsmetoder förekommer inom amatörrockbands skapandeprocesser?Genom en jÀmförande analys av bandens lÄtar konstateras det att arbetssÀtten och samarbetet varierar, inte bara banden emellan, utan Àven inom banden. Dessutom spelar de digitala medierna en framtrÀdande roll inom det moderna lÄtskapandet..

Under vÄrterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg pÄverkar en arbetsprocess. FrÄn en idé har ett projekt vuxit fram och tvÄ ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion pÄ Blekinge Tekniska Högskola, dÀr intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har vÀckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i tvÄ ljudbanker, den ena banken har fokus pÄ digitala trummor medan den andra har fokus pÄ synthar. Slutreflektionen berÀttar hur denna process har gÄtt tillvÀga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hÀmtar fakta frÄn kÀnda producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har fÄr.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrarna i tvÄ skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att stÀlla olika intervjufrÄgor och utifrÄn studiens syfte har jag intervjuat 7 lÀrare i tvÄ olika skolor. PÄ dessa intervjuer har jag anvÀnt mig av semistrukturerade frÄgor som hjÀlpt mig att djupt veta hur lÀrarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det Àr som ibland förhindrar de att anvÀnda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lÀrarna och deras elever upplever IT-anvÀndning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lÀrarna har stort intresse att anvÀnda datorer men det finns nÄgra barriÀrer som ibland hindrar dem att genomföra deras lektioner med hjÀlp av IT.