Detta Àr en jÀmförande studie av textförfattarverktyg och dess pÄverkan pÄ min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen pÄverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag fÄr mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex lÄtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens pÄverkan pÄ texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anvÀnda som hjÀlpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte Àr optimala i alla avseenden och att jag gÀrna vÀljer verktyg beroende pÄ vilken typ av lÄt jag Àmnar skriva. Jag har Àven funnit en kedja av verktyg och moment som jag kÀnner mig bekvÀm i och som hjÀlper mig prestera bÀttre Àn nÀr jag skriver texter utan verktyg. .

Denna rapport beskriver hur dagens tekniska processer ser ut vid tillverkning av applikationer för interaktiva publikationer. En interaktiv publikation Àr en digitalt skapad tidning med ett extra lager av information som man kan interagera med. Exempel pÄ interaktivitet Àr bildspel, video och informationsflöden i realtid som visas direkt i tidningen. Rapporten fokuserar pÄ vad det Àr som ger ett mervÀrde till en digital interaktiv publikation och vilka funktioner det Àr som kan ge upphov till detta. Genom en jÀmförande analys mellan digitala publikationer och papperstidningar tas fyra designaspekter fram för att anvÀndas som grund för hur interaktiva element bör hanteras i framstÀllningen av digitala publikationer. En prototyp av en interaktiv publikation har tagits fram för att visa hur designaspekterna kan tillÀmpas och för att visa hur information kan presenteras pÄ ett mer interaktivt sÀtt. .

Detta Àr en jÀmförande studie av textförfattarverktyg och dess pÄverkan pÄ min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen pÄverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag fÄr mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex lÄtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens pÄverkan pÄ texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anvÀnda som hjÀlpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte Àr optimala i alla avseenden och att jag gÀrna vÀljer verktyg beroende pÄ vilken typ av lÄt jag Àmnar skriva. Jag har Àven funnit en kedja av verktyg och moment som jag kÀnner mig bekvÀm i och som hjÀlper mig prestera bÀttre Àn nÀr jag skriver texter utan verktyg. .

Detta examensarbete Àr en undersökning av digitala lÀromedel i slöjd, dÄ frÀmst ur ett trÀslöjdsperspektiv. Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebÀr att arbetet bestÄr av tvÄ delar, förutom den skriftliga delen har jag Àven skapat ett anat material i form av ett digitalt lÀromedel som kan anvÀndas i slöjdsalen vid trÀslöjdsundervisning. DÀrför bestÄr arbetet av tvÄ delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen bestÄr av bÄde rörliga och fasta bilder i ett bildspel. Min avsikt med arbetet Àr att bidra till utveckling av undervisning i Àmnet slöjd.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress Àr ett examensarbete utfört Ät kvÀllstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsÀttningar rörande framtida nÀrvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om lÀsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsÀttningar gÀllande surfplattan och rapporterade konsumenttrender.Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden Àr utsatt för en hög intern konkurrens vilket stÀller höga omstÀllningskrav pÄ bolagen i en digital era.

Bakgrund: Digitala verktyg blir alltmer förekommande i pedagogisk verksamhet. Surfplattan Àr ett av dessa verktyg som pÄ senare tid gjort debut i förskolan. Allt fler pedagoger ser surfplattan som ett anvÀndbart redskap i den pedagogiska verksamheten, ett verktyg som kan bidra till nya möjligheter i förskolans skapande och lÀrande aktiviteter. Syfte: Studiens syfte Àr att utveckla kunskap och fÄ ökad förstÄelse för vad som sker nÀr surf-plattan blir tillgÀnglig för smÄ barn (1-3 Är) i deras förskolemiljö. Studien syftar Àven till att fördjupa kunskapen om verktygets betydelse för en ökad delaktighet för barn i sÀrskilda be-hov.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

Studiens syfte Ă€r att utveckla kunskap om lĂ€rares motivation till anvĂ€ndning av digitalteknik i undervisningen. Ämnet belyses genom frĂ„gestĂ€llningarna; Vilken förstĂ„else har lĂ€rare för den digitala teknikens roll i undervisningen? och Vilka aspekter pĂ„verkar lĂ€rarnas motivation till anvĂ€ndning av digitalteknik i undervisningen? I studien deltar fem verksamma lĂ€rare som undervisar i Ă„rskurs 1-6. UtifrĂ„n semistrukturerade kvalitativa intervjuer beskrivs och kategoriseras aspekter som pĂ„verkar lĂ€rarnas motivation till att anvĂ€nda digitalteknik i undervisningen.   Studien visar att tvetydighet prĂ€glar lĂ€rarnas förstĂ„else för den digitala tekniken. LĂ€rarna uppvisar en förstĂ„else för teknikens möjligheter och utnyttjar den för personlig utveckling och som informationsbank.Det framkommer dock inte lika frekvent att den digitala tekniken anvĂ€nds i undervisningssituationen.   Det Ă€r flera aspekter som pĂ„verkar lĂ€rarnas drivkraft att anvĂ€nda digitalteknik i undervisningen.

AbstractJag har genomfört en kvalitativ studie med etnografiskt inspirerade metodverktyg. Arbetet undersöker, utifrÄn intervjuer, hur unga transpersoner anvÀnder sig av videodagböcker och digitala berÀttelser pÄ Youtube. Genom videodelningssajten skapas möjligheter till sökande och delande av information, identifikation, och en plats för berÀttelser som annars inte ges plats. Undersökningen fokuserar pÄ hur de som tittar anvÀnder sig av videoklippen pÄ olika sÀtt; som ett informationsverktyg, som en del i ett sjÀlvstÀrkande arbete, och i det egna identitetsarbetet. Med hjÀlp av etnografiskt inspirerad metod sÄ undersöks och analyseras den betydelse informanterna ger sitt tittande.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ pedagogernas syn pÄ surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vi vill veta hur pedagogerna arbetar med surfplattan som pedagogiskt verktyg. Vidare vill vi ta reda pÄ vilka didaktiska för- och nackdelar pedagogerna ser med surfplattan som pedagogiskt verktyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedagoger med surfplattan som pedagogiskt verktyg? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna med surfplattan som pedagogiskt verktyg? VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju pedagoger frÄn olika skolor inom samma kommun. Resultatet för vÄr undersökning visar att pedagogens förhÄllningsÀtt till surfplattan som undervisningsverktyg pÄverkar elevens lust att lÀra. Surfplattan fungerar som ett medierande verktyg i elevernas kunskapsutveckling och pedagogens roll Àr att stötta och vÀgleda.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framvÀxten av vÀrldsomfattande öppna digitala nÀtverk, varav Internet Àr det mest kÀnda, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjÀnster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsÀttningar vad gÀller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. PÄ grund av den digitala marknadens karaktÀr gÄr utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger pÄ en anvÀndning av sÄ kallade elektroniska vÀrdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör Àven en immaterialisering av föremÄl och handlingar som traditionellt sett Àr fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.

Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

I dagens digitala mediesamhÀlle Àr det vÀldigt enkelt för mÀnniskor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tÀnka pÄ vad en bild faktiskt Àr. Denna uppsatsen Àr en studie som undersöker tanken och fÀrgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger pÄ om man kan anvÀnda sig av gamla fÀrgteorier frÄn 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjÀlp av Johann Wolfgang von Goethes fÀrglÀra som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och stÀlla dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande Àr relevanta pÄ sÄ sÀtt att man kan ta hjÀlp av dem om man vill förmedla vissa kÀnslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Avsikten med arbetet Àr att studera pedagogers medvetna förhÄllningssÀtt i relation till förskolans lÀroplan med surfplattan som verktyg. UtgÄngspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade anvÀndandet av surfplattan. HÀr blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsÄg studien att avspegla praktisk tillÀmpning av surfplattan.Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ studiedÀr pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger pÄ sex förskolor har intervjuats i tvÄ olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrÄn begreppen medvetet förhÄllningssÀtt, lÀrandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhÄllningssÀttet bland pedagogerna ter sig olika beroende pÄ hur begreppenspel, lek och lÀrande definieras.Pedagogerna anvÀnder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv pÄ olika sÀtt.Dockvar dokumentationen av anvÀndandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfÀllig.Surfplattan anvÀnds som ett lÀrandeverktyg genom olika ?spel?och som ett sökverktyg genom att inhÀmta kunskaper och ingÄ i sociala nÀtverk.Pedagogerna gav olika uttryck för lÀroplanstolkningar.De olikaspelensom anvÀndesrelateradestill Àmneskunskaper i lÀroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och sprÄk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska anvÀndas enligt lÀroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssÀtt.Det pÄpekas Àven att surfplattankan frÀmjaarbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd..

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.