Sök:

Sökresultat:

5688 Uppsatser om Lärarnas intresse - Sida 62 av 380

Motivation, kunskapssyn och ledarskap - en studie av fem svensklÀrares syn pÄ motivation

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Kvinnligt/manligt förÀndringsarbete: en studie av ledarskap
vid förÀndring

FörmÄgan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förÀndringar betonas i allt högre utstrÀckning. Mot bakgrund av detta och pÄ grund av vÄrt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att fÄ förstÄelse för om och, i sÄ fall, hur en organisations förÀndringsarbete pÄverkas om det Àr en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har anvÀnt oss av befintlig teori inom ledarskap och förÀndring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes pÄ tvÄ företag dÀr tvÄ av personerna har en kvinnlig ledara och de andra tvÄ en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förÀndring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervÀgande..

Intern- och externrekrytering : Vad hÀnder sen?

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

Hybridkapital : En redovisningsteknisk introduktion

SammanfattningDenna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer dÄ hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur lÄntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har pÄ sÄ sÀtt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den anvÀnda metoden Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer samt studier av pÄ marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument.Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en lÄntagares synvinkel Àr av intresse i frÀmst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillÀmpas av lÄntagare i syfte att undvika att hamna i en situation dÀr aktiebolagslagen krÀver att en kontrollbalansrÀkning upprÀttas och i förlÀngningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant dÄ lÄntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppstÀllda villkor i kreditavtalet.

Miljöarbete i fritidshem

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur portrÀtteringen av personer med diagnosen schizofreni sÄg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvÀllstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? VÄr studie utgÄr ifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv, dÄ denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det gÄr till, vÄrt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhÀlle. Vi har som undersökningsmetod anvÀnt oss av innehÄllsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehÄllet. I vÄrt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev vÄldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

BistÄndsorganisationers Ärsredovisningar. En studie av informationsvÀrde och tydlighet

För mÄnga mÀnniskor Àr svÀlt, krig och fattigdom en del av vardagen. Dessa mÀnniskor kan fÄ ett lÀttare liv med hjÀlp av bistÄnd frÄn rikare lÀnder. BistÄndsorganisationerna Àr dock beroende av bidrag frÄn allmÀnheten i form av till exempel pengar, volontÀrarbete eller reducerade kostnader. Lagarna för vad en Ärsredovisning ska innehÄlla Àr utvecklade med fokus pÄ vinstdrivande företag, för att deras intressenter ska fÄ den information som Àr viktig. Eftersom bistÄndsorganisationerna har en annan typ av intressenter kan det vara av intresse att se hur de har anpassat sig till gÀllande regler, och Àven ta reda pÄ vilken övrig information som gÄr att hitta i deras Ärsredovisningar..

Skandalers inverkan pÄ CSR-rapportering - En studie baserad pÄ fyra svenska företag

Tidigare studier har visat att media har ett starkt inflytande pÄ allmÀnhetens intresse vid uppdagandet av miljömÀssiga och samhÀllsrelaterade skandaler. Ett vanligt förekommande sÀtt för företag att respondera pÄ kritik Àr genom Ärsredovisningen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ökad mediepublicitet till följd av skandaler förÀndrar ett företags CSR-rapportering. Studien genomförs genom tvÄ delar, en ordanalys och en mer ingÄende textanalys. I det sistnÀmnda undersöks innehÄllet ur ett proaktivt samt reaktivt perspektiv. Resultatet visar att företagen inte utökat sin CSR-rapportering i nÄgon större utstrÀckning, men att samtliga företag har vidtagit reaktiva ÄtgÀrder i samband med samt efter uppdagandet av skandalerna..

Hur ska man lyckas starta upp ett tematiskt arbete pÄ gymnasienivÄ

Tematiskt arbete skapar en helhetsbild for eleverna som inte den traditionella undervisningengör, genom att man sammanbinder de olika funnena i skolan oeh arbetar med ett tema i taget.Om lÀraren dessutom lÄter eleverna arbeta med teman som ar vÀsentliga för deras liv ochframtid bringar detta ett intresse och ett engagemang som inte alltid finns nÀr lÀrare arbetartraditionellt. Jag kommer att göra ett arbete pÄ min VFU skolan, Procivitas i Helsingborg. Dehar lÀnge velat börja arbeta tematiskt man har haft problem med att finna vÀgar för att startaupp ett sadant samarbete mellan lÀrarna. Jag kommer att intervjua bÄde lÀrarna pÄ skolan ochsedan tillsammans med en grupp pÄ skolan ska jag utveckla denna plan..

Tro, tillit och fruktan i Exodus och Numeri

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Skatteregler rörande sponsring : Att dra av eller inte dra av, det Àr frÄgan

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jÀmföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. MÄlet med Handelskammarens förslag Àr att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frÄgestÀllningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gÄva? Metod RÀttsdogmatisk metod, som gÄr ut pÄ att systematisera och tolka rÀttsregler med hjÀlp av lagtext, rÀttspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla intÀkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltsÄ dÀrför dras av som kostnad och dÀrmed vara avdragsgill.

Teknik med Ätervunnet material i förskolan

Att teknik finns pÄ förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utstrÀckning? Vad det Àr som styr hur mycket de anvÀnder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda pÄ just detta har jag valt att göra enkÀtundersökning, observationer av lokalerna, genomgÄng av materialet inom förskolan och en undersökning pÄ ett bibliotek. Att barnen gillar och gÀrna hÄller pÄ med teknik Àr lÀrarna överens om. De flesta av förskolorna anvÀnder sig ganska lite av teknik pÄ sina lektioner, men anser ÀndÄ att teknik Àr ett mycket viktigt Àmne för barn i förskoleÄlder.

Förskolans möjligheter att anvÀnda teknik i verksamheten

Att teknik finns pÄ förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utstrÀckning? Vad det Àr som styr hur mycket de anvÀnder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda pÄ just detta har jag valt att göra enkÀtundersökning, observationer av lokalerna, genomgÄng av materialet inom förskolan och en undersökning pÄ ett bibliotek. Att barnen gillar och gÀrna hÄller pÄ med teknik Àr lÀrarna överens om. De flesta av förskolorna anvÀnder sig ganska lite av teknik pÄ sina lektioner, men anser ÀndÄ att teknik Àr ett mycket viktigt Àmne för barn i förskoleÄlder.

Den moraliska stormakten. En studie om svensk bistÄndspolitiks attitydförÀndring 196.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Uppfattningar av lÀrarbekrÀftelse i skolsituationer : ? en fenomenografisk studie utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda pÄ vilka uppfattningar lÀrare i tidiga grundskolan har av lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vÄr studie var att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lÀrares möte med elever i skolsituationer.Syfte: VÄrt syfte med denna studie var att upptÀcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer.Metod: Genom att undersöka nÄgons uppfattningar av ett fenomen sÄ blev en kvalitativ metod med intervjuer av lÀrare utgÄngspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lÀrares uppfattningar. VÄr empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet.Resultat: UtifrÄn vÄr empiriska undersökning dÄ det gÀllde att sÀtta sig in i hur lÀrare uppfattar fenomenet lÀrarbekrÀftelse till elever i skolsituationer sÄ kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet.

Kunskapen som kan rÀdda liv

Undersökningens syfte har varit att studera vilken kunskap och beredskap förskollÀrare och barnskötare har gÀllande första hjÀlpen och HLR (hjÀrt- och lungrÀddning) i förskolan samt att uppmÀrksamma riskomrÄden i förskolans fysiska miljö. En bakomliggande tanke med arbetets syfte Àr att vÀcka ett intresse och bidra till att förskollÀrare och barnskötare fÄr en större insikt av de skador och olyckor som kan förekomma i förskolas fysiska miljö. Om personalen i förskolan besitter kunskap om olika typer av skador, vart de oftast uppstÄr i miljön, vad som orsakar dessa samt vilka försiktighetsÄtgÀrder som bör vidtas för att förebygga kan olyckor och skador i förskoleverksamheten minskas. .

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->