Sökresultat:
5688 Uppsatser om Lärarnas intresse - Sida 61 av 380
Internredovisning i nio smÄföretag : behov, utformning och begrÀnsande faktorer
Syftet med vÄr magisteruppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra mindre företag i olika branscher har uppfyllt sina informationsbehov för den interna styrningen samt att undersöka vilka faktorer som begrÀnsar företagens utformning av redovisning för intern styrning. Samtliga företag vi har studerat har nÄgon form av internredovisning, Àven om den inte alltid Àr sÄ formaliserad. Endast de tvÄ företag som har den mest utvecklade internredovisningen Àr sjÀlva missnöjda med hur de uppfyller sina informationsbehov. De begrÀnsande faktorer vi har identifierat Àr kostnad, tid, verktyg, intresse, tradition, kunskap, nytta, tillvÀxtambitioner och rÄdgivning. Bristande kunskap verkar dock vara den bakomliggande orsaken till samtliga..
Hur förÀldrar uppfattar matematikomrÄdet i förskolan
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning förÀldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har anvÀnts Àr enkÀt för att nÄ ut till sÄ mÄnga förÀldrar som möjligt. TvÄ förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att förÀldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns Àven ett behov att frÄn pedagogernas sida öka informationen till förÀldrarna.
Hur upplever elever matematik? En studie av uppfattningar om matematik hos elever i grundskolans senare Är
Jag ville fÄ en större förstÄelse för varför det Àr sÄ mÄnga elever som anser att matematik Àr ett trÄkigt Àmne. FrÄgestÀllningarna som detta arbete har fokuserats kring Àr elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det Àr som gör dem motiverade i Àmnet. Resultaten visade att det framför allt var sÄdan matematik som de kÀnde att de hade anvÀndning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel sÄ ansÄg de att matematik var trÄkigt och ibland roligt. OmrÄden som eleverna kÀnde var bra att kunna var till exempel procent och huvudrÀkning.
SkatterÀttsligt företrÀdaransvar : Ett nödvÀndigt intresse för staten?
Syftet med studien a?r att skaffa kunskap om och bidra med en sto?rre fo?rsta?else om ska?gg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus pa? ska?gg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur ma?nnen fo?rha?ller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur pa?verkas ma?nnens identitetsskapande och vilken roll spelar ska?gget? Uppsatsen bygger pa? en kvalitativ metod da?r tio ska?ggiga ma?n intervjuades.
Rekonstruktionen av Saab - rÀtt eller fel?
Problemformulering: Företagsrekonstruktion har blivit mer och mer vanligt nuförtiden. Ett exempel pÄ detta Àr Saabs företagsrekonstruktion. Denna rekonstruktion har blivit ifrÄgasatt av mÄnga, vilket vÀckte vÄrt intresse.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se om rekonstruktionen av Saab föll ut pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, det vill sÀga kom Saab ut denna som ett starkare företag.Metod: Under arbete har frÄgor tillÀmpbara för intervjuerna framstÀllts, dÀr frÄgor av öppen karaktÀr utformats. detta för att fÄ ett underlag om tÀnkbara anledningar och kommentarer om rekonstruktionen föll ut pÄ ett bra sÀtt.Slutsats: Rekonstruktionens förfarande har genomförts pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, dock Àr Saabs fotlevnad Ànnu oviss pÄ grund av hur samarbetet med Spyker kommer att fortlöpa..
Sekretesslagens tillÀmpning: nÀr den enes skydd blir den andres förlust
I Sverige rÄder offentlighetsprincipen: en princip, som genom att ge medborgare rÀtt till insyn, syftar till att motverkar maktmissbruk och korruption. Undantaget till offentlighet Àr sekretess. Sekretess Àr ett undantag som Àr bÄde omfattande och problematiskt, i vissa fall sÄ problematiskt att medborgarna som en konsekvens av detta, sjÀlva drabbas negativt. Denna uppsats granskar tvÄ olika typsituationer, dÀr sekretessen fÄr negativa följder. Sen första typsituationen rör de fall dÀr sekretessen innebÀr att myndigheter inte kan samverka vid Àrenden som rör den enskilde, vilket drabbar den enskilde individen.
Ăga eller hyra sitt boende? : I Stockholm och Paris
Ăr det mest fördelaktigt att hyra eller Ă€ga sin bostad? Vi har jĂ€mfört tvĂ„ europeiska storstadsmetropoler, Stockholm och Paris. FrĂ„gan Ă€r vilka aspekter som spelar in vid val av boendeform? De aspekter vi tittat pĂ„ Ă€r inkomst, bristen pĂ„ hyresrĂ€tter, rĂ€nteförĂ€ndringar, lĂ„nevillkor gĂ€llande amorteringar, ombildningar till bostadsrĂ€ttsföreningar, marknadshyror och den högt vĂ€rderade bostadsmarknaden. Genom enkĂ€tundersökningar och intervjuer i de bĂ„da stĂ€derna har vi kommit fram till ett flertal skillnader pĂ„ de bĂ„da bostadsmarknaderna.
AndrasprÄkselevers lÀsvanor: en kvalitativ studie
Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en överblick över andrasprÄkselevers lÀsvanor, deras motivation och syften med lÀsningen samt hur de anser att deras lÀsvanor pÄverkar deras lÀrande. För att fÄ den överblicken har jag studerat tidigare forskning och genomfört en exemplifierande undersökning i form av djupintervjuer med sex andrasprÄkselever. Studierna visade att informanternas lÀsvanor har förÀndrats sedan de kom till Sverige. De lÀser mer, fler texttyper och i huvudsak pÄ ett nytt sprÄk, svenska. Motivationsfaktorerna Àr bland annat intresse och sprÄkutveckling.
Det Spökar Igen... - en empirisk studie av produktion och ljussÀttning till en isshow i samarbete med en ideell förening
PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..
Smart inskolning : En applikation för en förenklad inskolning
Vi valde att utforma skisser pÄ en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vÄrdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi Àven öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjÀlpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns nÄgot behov av en applikation i denna bemÀrkelse genom att utföra intervjuer.Vi har i detta arbete utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vÄr produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan mÀnniskor.UtvÀrderingen pÄ applikationsskisserna pÄvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbÀttrade funktioner för att göra produkten sÄ eftertraktad som möjligt..
Hur kompetensutvecklingsÄtgÀrder leder till ökad kompetens
VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur kompetensutvecklingsÄtgÀrder bidrar till att medarbetarna fÄr ökad kompetens. Detta ska ses utifrÄn bÄde ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats.
EN SKOLA FĂR ALLA : Begreppstolkningar rörande vision samt möjliggörande faktorer utifrĂ„n politikers och pedagogers uppfattningar.
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.
Vad krÀvs för att komma vidare? : Elevers övergÄng frÄn ett individuellt program till ett nationellt.
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergÄng frÄn ett individuellt program pÄ gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod dÀr fyra elever i Äldern 16-19 Är har intervjuats. VÄrt intresse fÄngades under en praktikperiod pÄ en skola dÀr mÄnga av eleverna pÄ IV lÀste upp betygen och sökte in pÄ ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna Àr att en inre motivation och ett mÄl spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..
HemlÀngtan : En Global Nomad Söker sitt Hem
Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frÄgorna som jag försöker besvara Àr sÄdana som jag sjÀlv kÀmpar med och som Àr viktiga för min sjÀlvkÀnnedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebÀr att vara en global nomad och hur den sortens uppvÀxt pÄverkar ens koncept av hem. Jag tror Àven att uppsatsen kan vara av intresse för mÀnniskor med en ?vanlig? uppvÀxt dÄ den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett antal missionÀrsbarn som vuxit upp som globala nomader ser pÄ sin uppvÀxt utanför sina förÀldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppvÀxt pÄverkat deras syn pÄ hem..
Diameter- höjdskillnader för klippgran (Abies laciocarpa), gran ( Picea abies), glasbjörk (Betula pubescens) och contorta (Pinus contorta) i Strömsunds kommun.
Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trÀdsorter jÀmfördes diameter och höjdtillvÀxt med gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). MÀtningarna utfördes pÄ lokaler i Strömsunds kommun i JÀmtlands lÀn vid NÀxÄsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken pÄ SCA:s marker.