Sök:

Sökresultat:

5688 Uppsatser om Lärarnas intresse - Sida 44 av 380

Yrkessoldat ? En studie om vÀgen till soldatyrket

Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat omrÄde inom Försvarsmakten. DÄ Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhÀllet vÀckts. Tanken var Àven att fÄ en bÀttre bild av hur soldaterna ser pÄ sitt val av yrke. Följande frÄgestÀllningar har stÀllts; Vad anser soldaterna har pÄverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha pÄverkat soldaterna att vÀlja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att anvÀndas i denna studie Àr Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fÀlt och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC.

Kost vid trÀning : En kvantitativ studie pÄ elitinnebandyspelares och motionÀrers kunskap om kostrekommendationer

Bakgrund För att uppnÄ en god prestationsförmÄga Àr det viktigt att tillföra energi och nÀring före, under och efter trÀning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jÀmföra svenska elitinnebandyspelares och motionÀrers kunskap gÀllande etablerade kostrekommendationer i samband med trÀning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gÀllande kost för att optimera sin prestationsförmÄga, var den eventuella kunskapen förvÀrvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkÀt, anvÀndes. Till databearbetningen utformades en rÀttningsmall, som baseras pÄ rekommendationer frÄn American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivÄ till p<0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionÀrer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gÀller kunskap om kostrekommendationer i samband med trÀning.

Att undervisa No i Är 4 - 6 : en studie i No-lÀrarens arbetsssÀtt och metod

Syftet med vÄr studie Àr att genom intervjuer och enkÀt undersöka, kartlÀgga och belysa hur lÀrare i Jönköpings kommuns grundskolor Ärskurs 4-6, utifrÄn Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tÀnker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) Àmnena.Undersökningen har skett i tre av kommunens skolomrÄden dÀr 33 lÀrare, 20 kvinnor och 13 mÀn, har besvarat en enkÀt varefter fem av informanterna Àven har intervjuats. Detta i syfte att fÄ en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssÀtt. Urvalet av skolor har skett slumpmÀssigt som i sin tur har pÄverkat vilka lÀrare som besvarat utlÀmnad enkÀt. NÀr det gÀller vilka lÀrare som intervjuats har detta skett genom att lÀrare visat sitt intresse.Resultatet av undersökningen blev att de flesta lÀrare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och pÄverkar innehÄllet i No-undervisningen. Faktorer som lokal arbetsplan i No, lÀromedel och kollegor spelar en mer underordnad roll.LÀrarna vÀljer ofta arbetssÀtt dÀr experiment, lÀsa och berÀtta och utomhuspedagogik ingÄr, men under senaste Ären har Àven lÀromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lÄdor) m.m.

BARNS TECKNINGAR : En kvalitativ studie om barns delaktighet och inflytande

VÄrt intresse har varit att undersöka och beskriva hur barn i förskolan uppfattar hanteringen av fritt skapande teckningar. För att studera detta har vi valt att fokusera pÄ hur förskolebarnens teckningar hanteras av förskolepersonal och andra pedagoger efter att de Àr klara genom att intervjua barn. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva förskolebarns uppfattningar av hanteringen av deras teckningar inom förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed ?Hur uttrycker förskolebarn i Äldrarna 4-5 Är sin delaktighet och sitt inflytande gÀllande hur deras teckningar hanteras av förskollÀrare som dokumentation??.Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ intervju av totalt 17 barn som deltagit i sammanlagt nio intervjuer dÀr antalet barn har varierat i varje grupp.Resultatet visar pÄ att barnen uppfattar sina teckningar som fina och dÀrför ska de placeras pÄ förskolans vÀggar sÄ att bÄde barn och nÀrstÄende vuxna kan beskÄda deras alster.

Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

LÀrande och arbetsformer för sÄng inom populÀrmusikaliska genrer

Syftet med studien var att fÄ ökad insikt och förstÄelse för lÀrande av pop- , rock- och soulsÄng. Speciellt intresse Àgnades moment i sÄngundervis- ningen som berör stilenligt sound, svÀng och personligt sound/uttryck, och undervisningsmetoder som kan vara lÀmpliga. Efter granskning av forskning i böcker, tidskrifter, artiklar och sidor pÄ Internet utfördes intervjuer av tre aktiva sÄngpedagoger i Sverige som arbetar med den populÀrmusikaliska genren som utgÄngspunkt. Resultatet visar att elever kan lÀra sig att sjunga pop och rock stilenligt och med svÀng frÀmst genom att lyssna och hÀrma förebilder och föregÄngare inom stilen, samt genom att eleverna fÄr möjlighet att trÀffa en pedagog som kan vÀgleda eleven pÄ ett fruktbart sÀtt i hans eller hennes utveckling. Det Àr ocksÄ av intresse att eleverna fÄr lÀra sig att reflektera över vad det Àr de hör i musiken, vad de tycker om och inte, och finna sin egen identitet inom stilarna.

Vad sjöng folk pÄ Orust? : En studie av Martin Martinsson och hans folkviserepertoar

Martin Martinsson var en folksÄngare pÄ Orust i BohuslÀn. Syftet med uppsatsen Àr att studera sÄngaren pch hans repertoar och att dÀrmed belysa en viktig del av den bohuslÀnska folkmusikskatten. En beskrivning görs av BohuslÀn och Orust som bakgrund och miljö för vistraditionen.Slutsatsen som kan dras av uppsatsen Àr att Martin Martinsson blev en kÀnd folkvisesÄngare av tillfÀlligheter som hÀngde ihop med musikforskarnas intresse för folkmusiken i BohuslÀn..

Internationella inköp av prefabricerade stomelement : En studie om möjligheterna och svÄrigheterna vid import

Byggmaterialmarknaden i Sverige uppfattas idag som oligopolisk dĂ€r ett fĂ„tal företag dominerar en stor del av marknaden. Nya inköpsvĂ€gar för material kan öka konkurrensen och förĂ€ndra villkor för aktörer i branschen. Flera utredningar menar pĂ„ att import Ă€r en sĂ„dan inköpsvĂ€g som kan förĂ€ndra den nuvarande prisstrukturen. Men för företag som ser import som en möjlighet kommer Ă€ven ny problematik som mĂ„ste hanteras. Företaget Midroc har ett stort intresse i att utreda möjligheten för att köpa in fĂ€rdiga betongstommar frĂ„n andra sidan Östersjön.

SÀrskilda behov i matematik : matematisk begÄvning och matematiksvÄrigheter

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvÄrigheter samt de matematiskt begÄvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjÀlpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med sÀrskilda behov". VÄr enkÀtundersökning Àr riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga Är. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: VÄrt intresse för matematik vÀcktes nÀr vi deltog i kursen didaktisk matematik.

IntensivvÄrdssjuksköterskans roll vid traumaomhÀndertagande: En enkÀtstudie

Trauma Àr idag den vanligaste dödsorsaken för mÀnniskor under 45 Ärs Älder och innebÀr en skada pÄ vÀvnader och organ till följd av en olycka. Inom svensk traumasjukvÄrd arbetar lÀkare och sjuksköterskor efter ett strukturerat arbetssÀtt, ATLS-konceptet, i det initiala traumaomhÀndertagandet. IntensivvÄrdssjuksköterskans kompetens och kunskap har visats fördelaktig för behandlingsresultatet vid omhÀndertagandet av traumapatienter pÄ akutmottagningens traumarum, vilket Àven tidigare studier pÄvisar. DÀrför Àr det av intresse att undersöka om intensivvÄrdssjuksköterskan Àr en del av traumateamet pÄ svenska sjukhus. Studiens syfte Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans roll vid det initiala omhÀndertagandet av traumapatienten.

FörskollÀrares instÀllning till matematik kopplat till undervisning i förskoleklass

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

HÄllbar utveckling i förskolan : Miljöresan, ett arbetsmaterial om Ätervinning och ÄteranvÀndning

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning pÄ naturvetenskap ? hÄllbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lÀrare finner inspiration till att anvÀnda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett hÀfte innehÄllande aktiviteter och lekar med fokus pÄ Ätervinning och ÄteranvÀndning som avsÄgs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var Àven tÀnkt att inspirera lÀrare till att arbeta med detta Àmne samt att det skulle kunna ses som ett hjÀlpmedel för att nÄ strÀvansmÄlen i förskolans lÀroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98]För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lÀrare och barn har undersökningen utgÄtt frÄn tre forskningsfrÄgor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lÀrarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjÀlp för att nÄ strÀvansmÄlen i Lpfö 98.

Naturvetenskap i förskolan - En kvalitativ studie om hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för barns utveckling av och förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen

LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strÀvansmÄlen för naturvetenskap. LÀroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollÀrarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och fÄ tillgÄng till den kunskap som hÀr erbjuds. Vidare Àr det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollÀrare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannÀmnda avseende lÀroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollÀrare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda pÄ hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för barns utveckling av och förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen.

Det som inte syns existerar inte

Under de senaste Ären har mobbningen uppmÀrksammats alltmer, sÄvÀl inom media som i skolans vÀrld. Detta har bland andra fÄtt Skolverket och Barnombudsmannen att framhÀva mobbningen som ett ökat samhÀllsproblem. Skolverket framhÀver en markant ökning av mobbning de senaste tio Ären med en siffra pÄ ca.60%. Till vilken grad detta Àr överstÀmmande med verkligheten Àr svÄrt att svara pÄ och man kan vidare stÀlla sig frÄgan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det Àr den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det Àn förhÄller sig, Àr mobbning och krÀnkande behandling svÄra problem som skolan mÄste Àgna stort intresse.

Vivid

Det var i tecknandet som mitt intresse för form började. NÀr jag illustrerar tÀnker jag helt fritt och det kÀnns kravlöst och enkelt. DÄ försvinner tid och rum och jag kÀnner mig fri att lÄta min fantasi styra. NÀr jag tittar pÄ mina illustrationer ser jag en livfull energi och en glÀdje, fantasi, starka fÀrger, och slingrande former som skapar berÀttelser.I mina illustrationer kan jag se den kÀnslan som jag söker efter i mitt skissarbete med möbler, men som ofta tappas bort nÄgonstans pÄ vÀgen. DÀrför vill jag inspireras av mina illustrationer i mitt examensarbete och försöka att skapa samma fria kÀnsla i en produkt..

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->