Alla lyssnar vi pÄ musik pÄ olika sÀtt och uppskattar dess aspekter pÄ skilda vis men finns det nÄgot vi har gemensamt i Àmnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en kÀnsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd trÄd? bör gÄ att följa genom stycket. Men vad Àr det som Ästadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nÀra till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar pÄ vÄr frÄga.

Ett förslag pÄ design av grÀnssnittet pÄ förstasidan av ett intranet Àr utformat med tanke pÄ anvÀndbarhet med utgÄngspunkt frÄn attityder och motivation.Arbetet Àr utfört hos Familjen DafgÄrd AB i KÀllby, ett företag inom livsmedelsbranschen.TvÄ grÀnssnitt Àr designade, ett efter minimalistiska principer med ett fÄtal rubriker innehÄllande bÄde global och lokal information i en djupare struktur för att stimulera till en action-oriented approach och att locka till sig nya, ovana anvÀndare. Det andra med utgÄngspunkt frÄn informativa startsidor eller en maximalistisk design med rubriker i flera nivÄer för global information samt ikoner för lokal information.GrÀnssnitten Àr utvÀrderade med tanke pÄ anvÀndbarhet med hjÀlp av REAL metoden, Relevans, Effektivitet, Attityd och LÀrbarhet. Som komplement till denna metod som utvÀrderar pÄ detaljnivÄ anvÀnds en definition kallad anvÀndbarhet i kontext. Denna hanterar anvÀndarvÀnlighet, anvÀndarkompetens, anvÀndaracceptans och informa-tionsbehov pÄ en mer global nivÄ.UtvÀrderingen baseras pÄ en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer av sex försökspersoner som har fÄtt pröva de tvÄ versionerna av grÀnssnittet. Fyra ovana och tvÄ vana internetanvÀndare.Resultatet visar att av de tvÄ versionerna Àr den maximalistiska startsidan Àr att föredra.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Denna studie behandlar implementering av lean pÄ en informationsprocess för fel- och avvikelserapportering i produktutvecklingen hos Saab AB, under affÀrsomrÄdet Security and Defence Solutions (SDS) och sektionen Command & Control Systems (C2S). MÄlet med studien Àr att genom kartlÀggning av informationsflödet analysera hur leanfilosofi och leanmetoder kan implementeras för att utvÀrdera och förbÀttra informationsprocesser samt vilket problematik som finns förknippat med detta och kan avhjÀlpas av detta. Studiens mÄl Àr Àven att analysera hur mÀtetal kan anvÀndas för att mÀta effektivitet och att se vilka potentiella risker som finns förknippat med detta samt sÄ Àr mÄlet att analysera hur ett företags organisationskultur pÄverkar flödet i informationsprocessen samt en implementering av lean.Uppgiften löstes genom att skapa en gedigen kunskap inom omrÄdet genom teoretiska kÀllor och simultant sÄ utfördes en omfattande fallstudie med 21 kvalitativa intervjuer som huvudsaklig bas dÀr flera perspektiv framkom som bidrog till en övergripande kartlÀggning över informationsflödet. Det empiriska materialet analyserades gentemot det teoretiska ramverket, dÀr Likers 14 identifierade principer för implementering fungerat som utgÄngspunkt, vilket ledde fram till att ett flertal slutsatser kunde dras.Slutsatserna sammanfattas och illustreras i en figur som pÄvisar den generella problematik som behöver begrundas vid ett införande liknande det analyserade. I figuren belyser vi slutsatsen att företagskulturen genomsyrar varje steg av implementeringen av lean och att det första steget mÄste vara att se till sÄ att kulturen Àr mottaglig för implementeringen och den förÀndring det innebÀr.

För att fĂ„ ett fungerande modernt samhĂ€lle krĂ€vs det med största sannolikhet att det finns en fungerande rĂ€ttsordning. Det Ă€r dock inte tillrĂ€ckligt att ett samhĂ€lle har lagar och regler som föreskriver vilka beteenden som accepteras. Det krĂ€vs ocksĂ„ att dessa lagar och regler tillĂ€mpas och fĂ„r genomslagskraft. HĂ€r fyller rĂ€ttskipningen en viktig funktion.[1] För att processen ska kunna fylla sin funktion menade redan processkommissionen att tre grundlĂ€ggande krav mĂ„ste uppfyllas; sĂ€kerhet, snabbhet och billighet.[2] Lindblom Ă€r en av dem som Ă€n idag betonar detta.[3]Vilken förhandlingsform som skapar de bĂ€sta processförutsĂ€ttningarna Ă€r en Ă„terkommande frĂ„ga. Under Ă€ldre rĂ€ttegĂ„ngsbalken (ÄRB) var förfarandet huvudsakligen skriftligt.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Vid upprĂ€ttandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete dĂ€r företag mĂ„ste beakta stora mĂ€ngder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid rĂ€kenskaps-Ă„rets utgĂ„ng var kĂ€nt utan hĂ€nsyn skall Ă€ven tas till hĂ€ndelser som intrĂ€f-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. GĂ€llande rĂ€tt om hĂ€ndelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL Ă€r av ramlagskaraktĂ€r varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Detta examensarbete har utförts pÄ Biobact som bedriver sin verksamhet i LuleÄ och Àr ett familjeföretag med fem anstÀllda. Företaget startades 1993 och specialiserar sig frÀmst pÄ vÀxtodlingsprodukter som riktar sig till bÄde hobbyodlare och professionella. Dessa marknadsförs i ett flertal lÀnder under namnen Biobact och Bycobact. Företaget har tre huvudkategorier av produkter: flytande, granulat och nÀringspinnar. MÄlet med analysen Àr att ta fram lösningsförslag som syftar till att förbÀttra arbetsmiljön frÀmst i den del av produktionshallen dÀr huvuddelen av det manuella arbetet utförs.

VÀstvÀrlden och Japan har sedan Är 1869 haft en ömsesidig inverkan pÄ varandra. De senaste Ären har den japanska kulturen kommit att influera mÄnga lÀnder i vÀst mer Àn tidigare, dÀribland Sverige. Den japanska trÀdgÄrden Àr en av influenserna och det syns bland annat i privata trÀdgÄrdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats Àr en studie av hur man i Sverige anvÀnder sig av den japanska trÀdgÄrden. Syftet Àr att genom besök i japanska trÀdgÄrdar i Japan och Sverige ta reda pÄ hur man har valt att gestalta den japanska trÀdgÄrden i Sverige. JÀmförelsen utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förstÄelse för vad en japansk trÀdgÄrd Àr och vad den har för betydelse.

Examensarbetets övergripande syfte Àr att utreda pÄ vilka sÀtt det Àr kvalitativa kunskapsskillnader mellan elever med höga och lÄga betyg i grundlÀggande matematikkurser pÄ gymnasiet och hur lÀrare mÀter kunskapen för att finna denna skillnad. Hur tolkas kunskapsmÄlen av lÀrare och hur gÄr man tillvÀga för att avgöra pÄ vilken nivÄ en elev befinner sig kunskapsmÀssigt? Hur gör lÀrare för att avgöra om alla elever oavsett kunskapsnivÄ har tillrÀckliga fÀrdigheter i alla sju förmÄgorna som anges i Àmnesplanen för matematik? Vid metodvalet vÀgdes framför allt tidsaspekten in utöver vilken metod som troddes ge bÀst bidrag till examensarbetet. TvÄ frÄgeformulÀr konstruerades som dÀrefter mejlades till ett antal lÀrare. Det första frÄgeformulÀret kan sÀgas vara en surveyundersökning dÄ frÄgorna Àr exakt likadant formulerade till alla, men eftersom frÄgorna Àr öppna och inga statistiska principer för urvalet anvÀnts Àr formulÀret mer Ät det kvalitativa hÄllet.

Syftet med studien Ă€r att beskriva hur svenska multinationella företag tillĂ€mpar cost plus metoden vid interna transaktioner över landsgrĂ€nser. Vidare har följande forsningsfrĂ„gor formuleras: Hur tillĂ€mpar företag cost plus metoden? Vilka faktorer pĂ„verkar internprissĂ€ttningsprocessen? Fallstudien Ă€r genomförd pĂ„ Älvsbyhus som Ă€r en av nordens största tillverkare av prefabricerade sektionshus av trĂ€ med affĂ€rsidĂ©n att sĂ€lja och tillverka fĂ€rdigmonterade, kĂ€llarlösa trĂ€hus i 1 eller 1,5 plan till marknadens lĂ€gsta pris. Den utbredda handeln mellan företag i olika lĂ€nder har resulterat i ett ökat antal multinationella koncerner bildats, dĂ€rmed har ett behov av internpissĂ€ttning för vĂ€rdering av interna transaktionerna uppstĂ„tt. Huvudtanken med internprissĂ€ttningen Ă€r att internpriset ska avspegla marknadspriset för varan eller tjĂ€nsten, vilket ofta inte Ă€r möjligt dĂ„ ett marknadspris inte existerar.

Vid slutavverkning av skog, anvÀnds i dagslÀget skördar-/skotarsystemet nÀstan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angÄende en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillvÀxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har dÀrmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnÄ syftet utgick denna studie frÄn ett kvalitativt angreppsÀtt genom att tillÀmpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom anvÀndes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanstÀllning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer pÄ chefsnivÄ inom nÄgra av de största svenska skogsbolagen.Referensramen bestÄr utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.