Detta examensarbete syftar till att beskriva, anvÀnda och utvÀrdera Getting Real som arbetsmetod under utvecklandet av en webbplats Ät teknikföretaget Metop AB i Malmö. Getting Real Àr en arbetsmetod som Àr beskriven i boken med samma namn, författad av Jason Fried och hans medarbetare pÄ företaget 37signals, som bland annat har utvecklat Ruby on Rails. Getting Real skiljer sig frÄn andra arbetsmetoder pÄ ett flertal punkter. Projektdokumentationen Àr till exempel mycket begrÀnsad för att undvika att tid lÀggs ner pÄ arbete som inte direkt har med sjÀlva utvecklandet av applikationen att göra. Dessutom utvecklas grÀnssnittet och designen först.

Organisationer stÀlls numera inför ökade krav pÄ förÀndring och förnyelse i sitt affÀrsgörande. Det medför samtidigt nya krav pÄ de affÀrsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka mÄste klara de högre kraven pÄ anpassning i samband med en förÀndring av organisationen och affÀrsprocesserna. För att kunna uppnÄ de nya kraven pÄ flexibilitet och lös koppling som verksamheten stÀller pÄ systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebÀr att delarna i systemen utvecklas som tjÀnster, levererade efter behov och konsumerade pÄ begÀran.AffÀrsgörandet i den service-orienterade miljön krÀver tillit till bÄde miljön och transaktionerna. Vi menar att det Àr först nÀr aktörernas trygghetsbehov Àr tillfredsstÀllt som förutsÀttningar finns att aktörerna kÀnner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affÀrsaktiviteter. AffÀrsvÀrdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestÀmmer till stor del sÀkerhetsbehovet och dÀrmed sÀkerhetsarkitekturens utformning.För att kunna sÀkra den öppna miljö dÀr tjÀnsterna brukas och affÀrsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en sÀkerhetsmodell som Àr tillrÀckligt flexibel för att inte inverka hÀmmande pÄ serviceorienteringens grundlÀggande principer sÄsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller pÄ autonomin för inblandade aktörer och tjÀnster.

En kommitté med uppgift att utreda huruvida en övergÄng bör ske frÄn traditionsprincipen till avtalsprincipen tillsattes den 14 mars 2013. Utredningen har pÄkallats bland annat med anledning av att köpares okunskap, betrÀffande kravet pÄ tradition, föranleder ett omedvetet risktagande frÄn köparens sida i form av att en förvÀrvad vara kvarlÀmnas i sÀljarens besittning. Om en köpare kvarlÀmnar en köpt vara i sÀljarens besittning riskerar han enligt gÀllande rÀtt att gÄ miste om sÄvÀl varan som erlagd köpeskilling, med anledning av att förvÀrvet inte Àr skyddat mot sÀljarens borgenÀrer. SÀljarens borgenÀrer har följaktligen möjlighet att ta en kvarlÀmnad vara i ansprÄk för tÀckning av sÀljarens skulder. Om en över­gÄng skulle ske till avtalsprincipen skulle köparens förvÀrv erhÄlla skydd mot sÀljarens borgenÀrer vid köpeavtalets ingÄende och köparen skulle dÀrför kunna hindra att en köpt, men kvarlÀmnad, vara tas i ansprÄk för tÀckning av sÀljarens skulder.

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande pÄ vÀrldshandeln. EU: s 25 medlemsstater Àr alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen Àr det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut pÄ jordbruksomrÄdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus pÄ jordbruksfrÄgor som denna förhandlingsrunda innebÀr. Jag kommer att ingÄende behandla de EG-rÀttsliga förutsÀttningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhÄllanden som denna kompetensfördelning resulterar i. MÄlet med uppsatsen Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrÄn det juridiska regelverk och de rÀttsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid LuleÄ Tekniska Universitet pÄ uppdrag av HÀgglunds Drives AB i Mellansel. HÀgglunds Drives AB Àr tillverkare av kompletta hydrostatiska transmissioner för industriella driftapplikationer. Företaget har arbetat med att skapa produktionsflöden enligt principerna för Lean Production sedan 2006. Uppgiften för examensarbetet bestÄr av att utföra en vÀrdeflödesanalys och mÄlet Àr att finna ekonomiska, tidsmÀssiga och arbetsmiljömÀssiga förbÀttringar inom: ? Flödet ? Kapitalbindning ? Förenklad planering ? Minskat slöseri ? SÀnkta lagernivÄer De flöden som ingÄtt i analysen Àr cylinderblocksflödet och kamringsflödet.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för nÀringslivets ersÀttningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av mÄnga ses som nÄgot negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sÀllan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkÀnnandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgÄr att revisorn ska granska dessa avtal. FrÄgan Àr hur det kommer sig att revisorn inte ifrÄgasÀtts i större utstrÀckning i de skandaler som uppdagats pÄ senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förstÄelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar betrÀffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen Àr inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden dÀr förstÄelsen Àr det centrala.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i EuroparÄdet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part ÄterstÄr det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det Àr förenligt med EU-rÀttens bestÀmmelser och principer.Syftet med min framstÀllning Àr att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska omrÄden.Konsekvenserna av anslutningen i de omrÄden dÀr kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma omrÄde kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse frÄn EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillÄter inte en övertrÀdelse av EU-domstolens tolkningsföretrÀde och Europadomstolen kommer att begrÀnsas till att konstatera huruvida bestÀmmelser i EU-rÀtten Àr oförenliga med Europakonventionen.

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

INVID Jönköping AB Àr ett IT-konsult bolag. De ingÄr i INVID-gruppen som totalt sysselsÀtter drygt 140 personer och finns representerade pÄ tio orter i Sverige. De Àr verksamma inom ett flertal IT-omrÄden, dÀribland utveckling och anpassning av webbapplikationer. Företaget har under en tid arbetat med att utveckla ett webbpubliceringsverktyg, INVID Publisher.NET. SmÄ- och medelstora- företag erbjuds en komplett webbportalplattform med Content Management System/Customer Relationship Management (CMS/CRM) funktionalitet sammankopplat med webbhotelltjÀnster som företaget erbjuder.

Bakgrund - Med internets framvÀxt har nya kommunikationsvÀgar öppnats och möjliggjort samskapande mellan anvÀndare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia Àr ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten Àr idag den sjÀtte största pÄ internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och vÀrderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa vÀrderingar möjliggör att anvÀndarna kan skapa artiklar och dÀrigenom vÀrdet pÄ Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjÀnsteerbjudanden och att vÀrdet sedan skapas tillsammans med anvÀndaren.Studien kartlÀgger hur Wikipedias vÀrderingar styr anvÀndarna till att skapa artiklar pÄ sajten.

Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB MimerSeminariedatum: 2013-05-29Högskola: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhĂ€lle och Teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FÖA300)Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer KarlssonExaminator: Cecilia ErixonHandledare: Birgitta SchwartzSidantal: 36Bilagor: 4Nyckelord: CSR, kommunalĂ€gda bostadsföretag, hĂ„llbar utveckling, samhĂ€llsansvarFrĂ„gestĂ€llning:? Hur och varför arbetar Mimer med CSR?? Hur kombinerar Mimer affĂ€rsmĂ€ssighet med samhĂ€llsansvar?? Vilka förbĂ€ttringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer vĂ€ljer att investera i hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling samt undersöka om det finns nĂ„got samband mellan samhĂ€llsansvar och ekonomisk vinst.Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer frĂ„n ett urval av anstĂ€llda pĂ„ ett kommunalĂ€gt bostadsföretag.Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affĂ€rsmĂ€ssiga principer mĂ„ste ett kommunalĂ€gt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förvĂ€ntningar och krav. Mimer anvĂ€nder CSR som en sĂ€tt att förbĂ€ttra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning pĂ„ lĂ„ng sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stĂ€rka sitt varumĂ€rke och skapa konkurrensfördelar.

Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga de principer och andra faktorer som ska vara grunden för anvÀndning, integration och management av patientjournalsystem. Enligt vÄr uppfattning har vi kommit nÀrmare mÄlet genom att belysa följande frÄga:Vilka Àr de kritiska faktorer som bör beaktas för att sÀkra patientsÀkerhet och samtidigt respektera, CIA modellen, dvs. tillgÀnglighet, integritet, och behörighet?Studien har resulterat i följande relevanta och pÄ mÄnga sÀtt intressanta aspekter sÄ som: FörhÄllandet mellan patientsÀkerhet och informationsbehörighet. Behörighetskraven innebÀr att personal inom sjukvÄrd har rÀtt att ta del av kÀnslig information för att kunna ge rÀtt vÄrd.

Tversky och Kahneman (1981) fann att den sprÄkliga inramningen av en problemsituation kunde pÄverka vilket beslut individen fattade. De kallade fenomenet för framing och storamÀngder forskning har sedan upptÀckten Àgnats Ät att förstÄ framing och dess effekter. PÄ senare tid har vikten av emotioner och kÀnslotillstÄnd allt mer betonats. Hur individen kÀnner sig vid tidpunkten för beslutet verkar vara intimt förknippat med hur mycket manpÄverkas av problemformuleringens framing. Ett flertal studier har till exempel visat att oro resulterar i en starkare pÄverkan av framing.