Arbetets syfte Àr att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag pÄ hur det kan ske vid regementsomrÄdet i BorÄs. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. UtifrÄn dessa Àmnen har sedan en mÄlbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som Àr viktiga att strÀva efter i planeringen av centrum och hur de kan tÀnkas uppnÄs. Förslaget utgÄr frÄn det som har beskrivits i mÄlbilden och Àven frÄn en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se pÄ handelns utveckling.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillÀgnar sig de demokratiska principer som vÄrt samhÀlle vilar pÄ.

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning dÀr situationen kan vara dramatisk. OmhÀndertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinÀrt team dÀr anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska hÀndelser i samband med traumaomhÀndertagande pÄ akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har anvÀnts som metod för att identifiera avgörande hÀndelser kring traumaomhÀndertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesilÀkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehÄllsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in dÀr fyra teman identifierades.

EutanasifrÄgan Àr stÀndigt aktuell i vÄrddebatten. En etisk granskning utgör grund för föreliggande arbete, dÀr etiska begrepp och principer stÀllts i förhÄllande till eutanasi. Eutanasi definieras i praxis, sÄsom att en lÀkare avsiktligt avslutar patientens liv genom administrering av en dödlig lÀkemedelsdos. Syftet var att belysa etiska aspekter kring eutanasi. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades, vilka utgjorde grunden för resultatets tvÄ teman: etiska aspekter som talar för eutanasi och etiska aspekter som talar mot eutanasi.

HÀlsofrÀmjande arbete Àr ett betydelsefullt arbetsomrÄde inom folkhÀlsoarbetet för att förbÀttra befolkningens hÀlsa. HÀlsofrÀmjande arbete innebÀr kunskap om friskfaktorer och vÀlbefinnande. Arbetet utgÄr frÄn sju grundlÀggande principer, dÀr delaktighet Àr en av dem. Arbetet kan utföras pÄ mÄnga olika arenor och av olika aktörer. En aktör Àr anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik.Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hÀlsofrÀmjande arbete.

Sverige Ă€r ett land som internationellt sett lĂ€nge förknippats med fred, och framförallt med frihet. En tolerant nation, dĂ€r just denna beryktade tolerans i nulĂ€get utsatts för ifrĂ„gasĂ€ttande. Anledningen till detta Ă€r fallet med pastor Åke Green. Denne har i en predikan, som sedermera publicerades i Borgholms lokaltidning, Ölandsbladet, uttalat sig krĂ€nkande mot homosexuella och deras livsföring. Följden av detta blev vĂ€ckande av allmĂ€nt Ă„tal enligt den nya tillĂ€ggsbestĂ€mmelsen i Brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen om förbud mot hets mot homosexuella.

I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

Forskningen om artificiella immunsystem försöker anvÀnda mÀnniskans immunförsvar som modell för hur ett datorsystem pÄ egen hand skall kunna försvara sig mot okÀnt inkrÀktande, till skillnad frÄn traditionella antiviruslösningar som bygger pÄ manuell detektion av nya virus. Denna uppsats hÀvdar att mÀnniskans immunförsvar inte Àr nÄgon relevant modell för ett artificiellt immunsystem som tillgodoser anvÀndarnas behov av sÀkrare datorsystem, eftersom det finns skillnader i hur datorsystem och mÀnniskor principiellt fungerar.Ett antal hypoteser stÀlls upp som belÀggs med data frÄn den immunologiska forskningen, Microsofts sÀkerhetsbulletiner, samt virusbeskrivningar frÄn antivirusföretaget Sophos. Hypoteserna kopplas ihop i en slutledningskedja som visar att de hypoteser som relaterar till datorsystem, inte Àr förenliga med de hypoteser som relaterar till mÀnniskans immunförsvar, om det artificiella immunsystemet skall tillgodose anvÀndarnas behov av sÀkrare datorsystem. Forskningen om artificiella immunsystem diskuteras, dÀr de principer och antaganden som de olika lösningarna bygger pÄ monteras ned genom att implicita inkonsistenser görs explicita. Uppsatsen avslutas med en belysning av varför hypoteserna egentligen gÄr att belÀgga, dÀr grundbulten Àr att mÀnniskans immunförsvar skyddar behovet hos sin vÀrd, den mÀnskliga individen, till skillnad frÄn det artificiella immunsystemet, som inte Àr tÀnkt att skydda behovet hos sin vÀrd, sjÀlva datorsystemet, utan snarare behovet hos anvÀndaren av datorsystemet..

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Vi anser att lÀroböcker fyller en viktig funktion i utbildningssammanhang. LÀroböcker och lÀromedel Àr redskap för elevers lÀrande. NÀr redskapen Àr otillrÀckliga eller rent av frÄnvarande blir följden försÀmrad undervisning. Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur ett antal lÀroböcker i Àmnet religionskunskap beskriver religion och livsÄskÄdning. Vi vill genom vÄr undersökning dels ta reda pÄ vilka principer som styr lÀrares lÀromedelsval och dels undersöka om det gÄr att uppfylla religionskunskapsÀmnets kursmÄl med hjÀlp av innehÄllet i nÄgra strategiskt utvalda lÀroböcker. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi inhÀmtat genom tillÀmpning av metoder som komparativ dokumentanalys samt ostrukturerade intervjuer.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.