Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kÀrleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förÀndras boken i och med att den översÀtts? Vilka förtjÀnster och problem finns med den taktila översÀttningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sÀttning. En av analysens upptÀckter Àr att de taktila bilderna genomgÄende har blivit förenklade i förhÄllande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kÀrleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Denna uppsats undersöker hur synen pÄ mediernas sjÀlvsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter frÄn de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fÄtt svara pÄ frÄgor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillrÀckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen frÀmst vilar pÄ Àr hÀmtad frÄn medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger ocksÄ en kort förklaring till hur makten hÀnger ihop med förtroendet, utifrÄn Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frÄgan om hur lagstiftning kontra sjÀlvsanerande system kan pÄverka förtroendet. HÀr tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning.Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det sjÀlvsanerande systemet dÄ det hÄller en skÀrpt lagstiftning borta och leder till "justare medier".

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

De verksamhetsomrÄden som togs fram pÄ 1980-talet inom LuleÄ kommun var benÀmnda verk-samhetsomrÄde för vatten och avlopp. I begreppet avlopp omfattades sÄvÀl dag- som spillvatten. I samband med revideringen av verksamhetsomrÄden under Är 2008 valde dÄvarande arbetsgrupp att ta fram verksamhetsomrÄden för vatten respektive verksamhetsomrÄde för spillvatten. SÄledes saknas det för nÀrvarande verksamhetsomrÄden för dagvatten i LuleÄ kommun i och med denna revidering.Det övergripande mÄlet med denna rapport var att ta fram ett förslag pÄ arbetsmetodik som kan anvÀndas vid upprÀttande av verksamhetsomrÄde för dagvatten i LuleÄ kommun. En riskanalys skulle genomföras pÄ föreslagen arbetsmetodik.

Denna essÀ Àr en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hÄllning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hÄllning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

I uppsatsen undersöks hur EU:s statsstödsregler inverkar pÄ utformningen av miljöskatter pÄ nationell nivÄ, vidare analyseras ocksÄ statsstödsreglernas ÀndamÄlsenlighet och legitimitet.Statsstödsreglerna innebÀr ett principiellt förbud mot statligt stöd till företag. Stöd-begreppet innefattar olika former av fiskala stöd som exempelvis skattesubventioner. Det enskilt viktigaste kriteriet vid faststÀllande av vad som utgör ett fiskalt stöd Àr selektivitetskriteriet. Enligt praxis görs bedömningen av om kriteriet Àr uppfyllt enligt en metod i tre steg: i det första steget faststÀlls den relevanta referensramen, dÀrefter undersöks om det finns avvikelser frÄn denna referensram och slutligen prövas om den aktuella stödÄtgÀrden kan rÀttfÀrdigas genom systemets karaktÀr eller allmÀnna systematik. Det finns vissa tecken i senare praxis pÄ att denna metod kan vara pÄ vÀg att överges.

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs nÄgra allmÀnna reflektioner om attraktivitet samt en genomgÄng av olika aspekter av attraktivitet. DÀrefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet bestÄr i. Avslutningsvis dras nÄgra allmÀnna slutsatser. DÀrefter tillÀmpas pÄ Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

VÄrt syfte Àr att visa pÄ de normer rörande adoptivförÀldraskap som finns i Statens nÀmnd för internationella adoptionsfrÄgors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. UtifrÄn queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om nÀrbyrÄkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivförÀldraskapet konstrueras utifrÄn det biologiska förÀldraskapet som ideal.Barnets bÀsta Àr den princip som det genomgÄende hÀnvisas till i materialet för att motivera kÀrnfamiljen som norm. Dock Àr denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivförÀldraskapet. Normen för adoptivförÀldraskapet Àr kortfattat den heterosexuella kÀrnfamiljen..

Syftet med min forskning var att undersöka den rÄdande informationsproblematiken som Sepab Fordonsprodukter hade med sina informationsmaterial och den underliggande orsaken till detta. UtifrÄn min empiri och mina resultat av intervjuerna har jag sedan utvecklat ett nytt förslag pÄ informationsmaterial. Jag har under hela arbetets gÄng fokuserat pÄ mÄlgruppsanpassning tillsammans med Àmnet informationsdesign, vilket enligt mig gÄr hand i hand.Jag har arbetat utifrÄn kvalitativa metoder med hermeneutiken som inspirationskÀlla och informationsdesignsmÀssiga principer för att Ästadkomma detta. Mina resultat visade att det fanns ett flertal faktorer i det utgivna informationsmaterialet som var i behov av förbÀttring. Den slutgiltiga produkten blev ett nytt informationsmaterial till Sepabs nya produkt dÀr jag har tillÀmpat dessa teorier..

AvtalsrÀtten innehÄller en kÀrna av lagar, regler och principer av gammal hÀvd. Dessa rÀttsliga normer Àr produkten av traditionella avtalsformer. MÄnga praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag stÄr oreglerade i svensk rÀtt. Det Àr emellertid inte detsamma som att sÀga att svensk rÀtt inte har förmÄga att hantera ocksÄ sÄdana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrÀtten, genom lagstiftning, rÀttspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rÀtt flexibla redskap att tillÀmpa i olika typer av frÄgor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rÀttslÀget betrÀffande de typer av immateriella uppdrag som nÀrmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att förbÀttra ett disharmoniskt medlemsbrev utifrÄn principer för god informationsdesign. Detta pÄ grund av att verksamhetsledarna har fÄtt klagomÄl pÄ dess utformning samt att verksamhetsledarna sjÀlva tycker att medlemsbrevet Àr ?fult, svÄrt att lÀsa (pga text och form)? och vill dÀrför att det förbÀttras. Genom min förstudie som bestod av kvalitativa intervjuer med verksamhetsledarna, en enkÀtundersökning med mÄlgruppen, en omvÀrldsanalys och tvÄ textanalyser kunde jag svara pÄföljande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns det i nuvarande medlemsbrevet gÀllande text, innehÄll och form? Min teoriinsamling har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllning: Hur kan jag anvÀnda mig av de tre principerna för god informationsdesign (lÀslighet, lÀsbarhet och lÀsvÀrde) för att uppnÄ harmoni? Mitt gestaltningsförslag utgÄr frÄn de brister som framkom i metoden och förbÀttringarna pÄ de rekommendationer som framkom i teorin..

Denna rapport redovisar utvecklingen av en tjÀnst för att lÀttare kunna söka praktikplats och praktikanter. TjÀnsten utvecklades som ett eget projekt att senare kunna visas upp som ett förslag för intressenter av verktyg som detta. Utvecklingen har följt dagens principer för anvÀndbarhetsdesign och upplevelsedesign. MÄlet har under hela utvecklingsperioden varit att skapa nÄgot som speglar denna tids trender och applikationer för möten. Resultatet av detta projekt har landat i en hifi prototyp, grafisk profil samt konceptbeskrivning för hur tjÀnsten ska fungera och anvÀndas.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att sammanstÀlla de olika tolkningsmetoderna samt att rangordna vilken dignitet de har i relation till varandra. Arbetet beskriver hur den nÄgot komplexa processen för avtalstolkning gÄr till samt vilka principer domstolen mÄste rÀtta sig efter. Jag kan numera faststÀlla att Àven om utgÄngspunkten vid all avtalstolkning Àr den gemensamma partsavsikten krÀvs det ofta andra tolkningsmetoder för att komma fram till en lösning pÄ konflikten eftersom det i praktiken Àr förenat med mycket svÄrigheter att försöka finna en gemensam partsavsikt. Arbetet omfattar Àven en jÀmförelse med internationell avtalstolkning eftersom vi lever i en allt mer globaliserad vÀrld och det Àr sÄ pass vanligt förekommande med internationella avtal att man inte kan bortse frÄn den betydelse som andra lÀnders avtalstolkning kan ha för svenska avtalsparter..