Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar och talar kring begreppet fostran.Tidigare forskning visar pÄ att de begrepp som finns beskrivna i lÀroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det Àr dÀrför viktigt att undersöka hur lÀrarna sjÀlva upplever sin situation. Som blivande lÀrare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lÀrare ute pÄ fÀltet.Datainsamlingen har utförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Studien Àr av diskursanalytisk karaktÀr dÄ syftet Àr att undersöka hur lÀrare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.Resultaten visar pÄ en mÄngfald dÀr Äsikterna gÄr isÀr, det rÄder en relativt stor osÀkerhet kring vad fostran stÄr för och frÀmst hur lÀrarens roll ser ut i det hela dÄ begreppet uppfattas som mycket komplext. VÄrt resultat ÄskÄdliggör att det Àr lÀrarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.Vidare följer en diskussion dÀr nÄgra av de omrÄden som diskuteras och tas upp Àr skolans och förÀldrarnas ansvar, tolkningar av lÀroplanen, vÀrdegrunden samt det yrkesetiska sprÄket.

A reform of higher education in Sweden in 1993 led to stiffer competitive climate among educational institutions. The reform meant that educational institutions now had the opportunity to plan their curriculum autonomously. Prior to the reform educational planning was restricted to the Swedish government. The new rules spelled a greater opportunity for educational institutions to profile themselves based on their educational offerings. The higher degree of competition means that marketing becomes increasingly important when recruiting new students.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad förskollÀrare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhÄller sig till dem. UtifrÄn syftet skapades tre forskningsfrÄgor: Vilka situationer pÄ förskolan beskriver förskollÀrarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollÀrare etiska dilemman och vilka pedagogiska vÀrden och perspektiv beaktas? PÄ vilket sÀtt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningar anvÀnds en kvalitativ intervjuguide och som hjÀlp vid analysen av empirin anvÀnds vÀrdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likasÄ poÀngterades ett gemensamt förhÄllningssÀtt i arbetslaget.

Efter millenniumskiftet uppfattas det som nĂ€rmast ?rĂ€tt? att moderna framtidsinriktade verksamheter, stora som smĂ„, bör arbeta med kvalitetsstyrning[1].  ÅtgĂ€rder inom kvalitetsstyrning innebĂ€r att moderera och justera tillverkningsprocessen sĂ„ att de producerade enheterna hĂ„ller sig till en standard[2]. Företag stĂ€lls stĂ€ndigt inför flera olika alternativ om hur de kan förĂ€ndra sitt arbetssĂ€tt, och öppna sig för att ta till sig olika kvalitetshöjande koncept. Dessa ska leda till att organisationen och dess processer blir mer effektiva och produktiva, för att i sin tur sĂ€nka kostnader, maximera vinsten, bemöta kundernas efterfrĂ„ga, och kunna leverera billigare produkter av högre kvalitet pĂ„ ett snabbare och enklare sĂ€tt.

Arbetet syftar till att visa den lagstiftning som i huvudsak reglerar polisens vÄlds och vapenanvÀndning. Arbetet visar ocksÄ principer en polisman mÄste ta stÀllning till i situationer som innebÀr eller kan innebÀra vÄldsanvÀndning av nÄgot slag. I arbetet berÀttar vi om de vapen en polis bÀr med sig under normal tjÀnsteutövning och en del av de förstÀrkningsvapen som den svenska patrullerande polisen har tillgÄng till (och hur dessa ska anvÀndas). Sist behandlar arbetet Knutsson och Strypes forskning kring polisens vapenanvÀndning Det Àr mÄnga lagar, förordningar och föreskrifter, sÄvÀl som principer och etiska/moraliska aspekter att ta hÀnsyn till innan en polis verkar mot nÄgon med vÄld. SvÄrast av allt blir vÄldsanvÀndningen i förhÄllandet till skjutkungörelsen som pÄ ett svÄrtolkat sÀtt ger en polisman rÀtt att i vissa lÀgen verka med sitt skjutvapen.

Under senare Är har intresset för etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom nÀringslivet, bÄde inom företag och i olika yrkesgrupper. VÄra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s etikregler, hur de Àr skrivna samt vilken syn revisorer har pÄ dem. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer utöver FAR:s etikregler som pÄverkar det etiska beteendet hos revisorer samt pÄ vilket sÀtt revisionsbyrÄerna arbetar för att frÀmja etiskt beteende bland sina anstÀllda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem revisorer vid olika revisionsbyrÄer i LuleÄ.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Bakgrund: I Sverige tvĂ„ngsvĂ„rdas 3000 personer varje dag utifrĂ„n Lagen om psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd eller Lagen om rĂ€ttspsykiatrisk vĂ„rd. TvĂ„ngsvĂ„rd fĂ„r endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller pĂ„ grund av sitt psykiska tillstĂ„nd har ett nödvĂ€ndigt behov av psykiatrisk vĂ„rd, som inte kan tillgodoses pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n att personen Ă€r intagen pĂ„ en psykiatrisk vĂ„rdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvĂ„ngsvĂ„rd Ă€r autonomiprincipen, mĂ€nniskovĂ€rdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvĂ„ngsvĂ„rd inom slutenvĂ„rd.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvĂ„ng, Att bli frihetsberövad, Att fĂ„ adekvat stöd frĂ„n personal och familj, Att fĂ„ adekvat och kompetent vĂ„rd, Att inte fĂ„ tillrĂ€ckligt med information, Att inte bli bemött som en vĂ€rdig mĂ€nniska, Att inte fĂ„ behĂ„lla sin autonomi, Att inte fĂ„ behĂ„lla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen Ă€r baserad pĂ„ tre huvudfynd, Delaktighet, Information, MĂ€nniskovĂ€rde. Dessa fynd har diskuterats med hjĂ€lp av viktiga principer att praktisera vid tvĂ„ngsvĂ„rd, samt med hjĂ€lp av annan forskning inom psykiatrin..

Denna studie syftar till att undersöka olika förvaltningars goodness of fit med varandra. Detta har gjorts genom att ta fram en förklaringsmodell med idealtyper över förvaltningstraditioner, baserad pÄ dimensionerna syn pÄ medborgarskap, syn pÄ styrning samt principer för god förvaltning. Att just dessa dimensioner valdes hÀnger samman med studiens samhÀlleliga och vetenskapliga utgÄngspunkter. Detta illustreras genom att nÀr EU:s förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar trÀdde i kraft förvÀntades de nationella myndigheter som ska implementera denna ocksÄ följa EU:s principer för god förvaltning. Vilka principerna Àr rÄder dock oklarheter kring, vilket kan leda till att mÀnniskor behandlas olika.Med hjÀlp av teorier kring förvaltningstraditioner förklarades att olika förvaltningar i olika lÀnder formas av olika traditioner, vilket i EU:s fall kan innebÀra att de som beslutar Àr formade av andra traditioner Àn de som ska implementera politiken.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnÀt runt om i vÀrlden. ElnÀten Àr ofta inte tillrÀckligt dimensionerade pÄ platser dÀr vindkraftutbyggnad Àr lÀmplig vilket leder till ett behov av nÀtförstÀrkning. FörstÀrkning sker konventionellt genom att övergÄ till en högre spÀnning, nÄgot som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat dÀrför har en filosofi med beteckningen smarta elnÀt uppstÄtt, som handlar om hur elnÀtsystemet ska se ut nÀr det Àr mer anpassat till de nya energikÀllornas karaktÀr och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det dÄ handla om att i högre grad Àn idag reglera produktionen och understödja nÀtet, t.ex.

Den hÀr studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förÀndrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo frÄn Är 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat pÄ vilket sÀtt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förÀndrats med utgÄngspunkt frÄn Spelreglerna för press, radio och tv. För att fÄ en djupare förstÄelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten HÄkan Lindhoff och Ulrica Widsell som Àr ordförande för Yrkesetiska nÀmnden och vice ordförande för Journalistförbundet.Resultatet visar att textreklam i dag inte gÄr att mÀta med hjÀlp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén Àr avvecklad sedan 2005 och i dag Àr det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning.

In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.