Tidigare studier har beskrivit en stark koppling mellan aritmetik och algebra och flera av de svårigheter som elever har med algebra antas därför grunda sig i svårigheter i aritmetiken. En sådan svårighet är parenteser och forskning har funnit att elever har en statisk syn på dessa då de endast ser den som en signal på vad som ska beräknas först i ett tal.Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever i årskurs 8 har då det gäller parentesen som matematisk symbol såväl som parentesens funktion. De frågeställningar som studien avsåg att besvara var hur elever uppfattar parentessymbolen i matematik, hur elever uppfattar att beräkningar kan struktureras med parenteser och hur elever uppfattar situationer där parenteser är nödvändiga.Ett individuellt skriftligt arbetsblad innehållande både uppgifter med och utan svarsalternativ användes som utgångspunkt för analys och detta delades ut till 84 elever i fem olika klasser i årskurs 8. Efter analysen framkom tre kategorisystem kopplade till var sin frågeställning, i vilka elevernas skilda uppfattningar representeras. Resultaten av denna studie visade att elevers uppfattningar och användande av parenteser påverkas av såväl deras förståelse för parentesbegreppet samt deras förståelse för prioriteringsregler..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a.

Det har framkommit klagomål att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gällande basala kunskaper relaterat till hälso- och sjukvårdens behov. Denna problematik utgör utgångspunkt för den empiriska studien som är utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det påverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgått ett traineeprogram har genom intervjuer berättat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det påverkat dem själva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehållsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fått se och vara med om mer än vad de troligtvis hade fått om det inte genomgått programmet. Det gjorde att de kände sig väl förberedda för sin framtid inom yrkeskåren och redo för nya utmaningar..

Syftet med denna studie var att undersöka vad blivande sångpedagoger har för uppfattningar rörande sambanden mellan sång och hälsa. Genom att göra semistrukturerade kvalitativa intervjustudier sökte jag efter mer kunskap om sång och hälsa via deras uppfattningar.I min studie tar jag upp tidigare forskning som bland annat visar att sångaktivitet har en positiv effekt på den som sjunger. I denna uppsats får läsaren ta del av tre blivande sångpedagogers syn på ambition, identitet och självkänsla i förhållande till sång men också en övergripande uppfattning om hur sången påverkar hälsa både negativt och positivt.Resultatet av min studie visar att det finns samband mellan sångaktivitet och hälsa. Dessa samband är tätt kopplade till varandra och resultatet visar både negativa och positiva effekter på hälsan för den som sjunger. Kärnan visar att sångaktivitet är djupt knutet till identitet.Studien kan bidra med kunskap som gör det lättare för sångpedagoger och andra sångintresserade att arbeta hälsofrämjande..

Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö på en uppvakningsavdelning. Studien är kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkätundersökning som patienter vårdade på en uppvakningsavdelning, på ett länssjukhus i södra Sverige, har fått besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vård innebär och vilka faktorer som påverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö på uppvak-ningsavdelningar baserat på litteratur och tidigare forskning inom området. Den enkät som används i studien är utarbetad utifrån frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara väl beprövat.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är utsatt för hög belastning vilket ökar kraven på personalen. Misstag som sker i vården beror många gånger på att sjuksköterskan upplever stress i arbetet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av stress och vilka konsekvenser det får för omvårdnaden. Metod: För att uppnå studiens syfte valdes en litteraturöversikt som metod som är baserad på vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar. Följande frågeställningar un¬dersöks: Sjuksköterskors erfarenheter av stress i arbetet och vilka konsekvenser får det för vårdandet.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebärgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjälpbehov från sin omgivning och att som förälder få ett barn med denna diagnosinnebär stora förändringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaföräldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstånd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, där sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika områden: outtaladansvarsfördelning, att känna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de föräldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bär en tung börda som ärrelaterad till barnets problem och svårighetsgrad.

Detta är en kvalitativ studie i matematiklärarens föreställningar och erfarenheter kring deltagargruppen och undervisningen på komvux samt lärarens tolkning av orsaker till den stora mängd individer som inte uppnår kursmålen i matematik. Intervjuer med komvuxlärare samt observationer av undervisningen har gjorts för insamling av data som sen kvalitativt har analyserats. Det som framstår är att deltagargruppen har blivit yngre med åren och baskunskaperna försämrats. Undervisningen liknar en föreläsning, där läraren förklarar och pratar matematik. Förklaringen kännetecknas av exempel från den vuxnas vardag och erfarenheter, utöver det involveras deltagarnas erfarenheter mycket lite i undervisningen.

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av åtgärdsprogram. (Students´ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring åtgärdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett åtgärdsprogram innebär, och får eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats på enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ.

I kursplanerna för gymnasieskolans omvårdnadsprogram förekommer begreppet ?erfarenhet? på ett flertal ställe. Detta begrepp är inte definierat i styrdokumenten av skolverket vilket gjorde det intressant att studera närmare. Syftet med denna studie är därför  att beskriva yrkeslärares uppfattningar av kursplanernas begrepp ?erfarenhet? som ingår i gymnasieskolans omvårdnadsprogram. Omvårdnadsprogrammet förändrades under 1990-talet och praktiken ersattes av APU = Arbetsplatsförlagd utbildning.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Behovet av organ är större än antalet utförda transplantationer i Sverige.  Att som anhörig få beskedet om ett plötsligt dödsfall kan vara en utlösande faktor till att hamna i kris. Sjuksköterskor ställs då inför det etiska dilemmat att eventuellt behöva lyfta frågan om organdonation till de anhöriga, men framförallt att bemöta dem på ett värdigt och respektfullt sätt.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga vid dödsfall där organdonation är möjlig.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med hjälp av sammanställd forskning om sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet grundas på total sju vetenskapliga artiklar var av fyra kvalitativa respektive tre kvantitativa.Resultat: I resultatet framkom olika aspekter på sjuksköterskors erfarenheter om bemötandet av anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet sammanfattades i fyra kategorier; ?Organdonationsprocessen kan orsaka lidande?, ?Att kommunicera om organdonation?, ?Sjuksköterskans förhållningssätt? och ?Kunskap om organdonation?.Slutsats: Litteraturstudien resulterade i en djupare insikt i hur sjuksköterskors empati, erfarenheter och kunskaper påverkar hans eller hennes sätt att bemöta anhöriga.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. Två skilda synsätt på elever och elevers svårigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsätt är varandras motsatseravseende om det är eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembärare. De båda synsätten får konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sättet att möta elevenssvårigheter i skolan har varit specialundervisning, där särskild träning,speciella åtgärder och kategorisering/särskiljning av elever varitframträdande.

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare ?internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna.