Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers instÀllningar till matematik samt deras tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de löser matematikuppgifter av olika svÄrighetsgrad. Undersökningen vi genomfört bestÄr av tvÄ delar; en enkÀtundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen Àr central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kÀrnan i matematiken dÄ den ger möjligheten till att fÄ en djupare förstÄelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Arbetet syftar till att synliggöra nÄgra lÀrares uppfattningar, reflektioner och upplevelser om elever och information. I resultatet redovisas hur lÀrarna upplever elevers förmÄga att handskas med information och nÀr, var och hur de anser att eleverna trÀnar informationsfÀrdigheter. Dessutom redovisas lÀrarnas reflektioner kring elever, information och kunskap samt deras syn pÄ om ett undersökande arbetssÀtt kan underlÀtta arbetet med informationsfÀrdigheter. Resultatet grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra lÀrare frÄn en skola i Linköping deltog..

Bakgrund: I Sverige Àr hjÀrtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 Är. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de vÀntar med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vÄrd nÀr de drabbas av hjÀrtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades frÄn databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehÄllsanalys som utgÄngspunkt.

I dag förvÀntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att sjÀlv göra hÀlsosamma beslut kring kost som Àr bra för den egna hÀlsan. Till hjÀlp finns mÄnga kostbudskap vars kvalitet kan vara svÄr att kontrollera. HÀlsoinspiratörer Àr en kategori individer som aktivt söker och mottar kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sÀndare, exempelvis media, men Àven frÄn andra individer i omgivningen.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Bakgrund: Rehabilitering inom slutenvÄrden innefattar ett samarbete mellan undersköterska och sjukgymnast. Undersköterskor har en viktig roll i rehabiliteringen men det saknas forskning om deras uppfattningar kring sin roll.Syfte: Att undersöka undersköterskors erfarenheter av delaktighet i sjukgymnastisk rehabilitering av patienter pÄ en vÄrdavdelning inom slutenvÄrden.Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats anvÀndes. Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade gruppintervjuer med undersköterskor. Materialet analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som blev tvÄ teman, KÀnsla av att vara viktiga och god egen tilltro till sin förmÄga at utföra rehabiliterande insatser samt Samarbetet kring rehabiliteringen pÄverkas av individerna och omgivningen.Diskussion: Resultatet visar att undersköterskornas kÀnsla av delaktighet pÄverkas av konsekvenser, individer, beteende och omgivning vilket kan ses i förhÄllande till den operanta inlÀrningsteorin och den socialkognitiva teorin.Slutsats: Undersköterskorna kÀnner sig delaktiga i rehabilitering dÄ de Àr engagerade, aktivt medverkande och kÀnner att de Àr till nytta. En svaghet i delaktigheten Àr att kommunikationen kring rehabiliteringen upplevs vara bristfÀllig och dÀrmed minskar undersköterskornas medinflytande.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstĂ„nd som kan leda till en negativ inverkan pĂ„ relationen mellan patient och vĂ„rdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick frĂ„n ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus pĂ„ erfarenheter kring lidande utifrĂ„n Erikssons (2001) omvĂ„rdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus pĂ„ bemötande av vĂ„rdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt dĂ€r bĂ„de kvalitativa och kvantitativa studier anvĂ€ndes för att fĂ„ en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus pĂ„ bemötande av vĂ„rdpersonal. Analysen grundades pĂ„ nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vĂ„rdpersonal, att inte passa in eller bli tagen pĂ„ allvar, stöd vĂ„rdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som mĂ€nniska. Resultatet uppvisade att mĂ„nga patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vĂ„rdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vĂ„rdrelation mellan patient och vĂ„rdpersonal skapas. Det skulle dĂ€rför kunna vara av betydelse att vĂ„rdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

Dagens samhÀlle Àr i stort förÀndrat och den mÀngd information som samhÀllet utgörs av stÀller stora krav av kunnighet pÄ lÀs- och skrivförmÄga. LÀs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhÀllet ska en individ ha förmÄga att anvÀnda sprÄk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mÄl som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsÀttningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela Àn svÄrare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall vilka utmaningar nÄgra lÀrare i Ärskurs tre uppfattar att elever kan stÀllas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftsprÄk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger pÄ den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lÀrarnas uppfattningar att undervisningen kan innehÄlla mÄnga bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan ocksÄ vara en utmaning. En viktig och betydande förutsÀttning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter Àr den runtomliggande miljön.

The aim of this essay was to look into and compare the experiences and opinions about the practice of 13 § LVM among persons that, through their profession, use the law.The questions we have been asking were; what experiences and opinions the individuals have about the paragraph in general, what they think about the cases when no application for LVM is made after a client has been taken in charge as directed by 13 § LVM, and of the fact that the majority of cases of LVM are initiated by the same paragraph. Another question was how the individuals think about the legal security in connection to 13 § LVM.The methods used are qualitative and we have interviewed individuals from different fields of social work that comes in contact with drug abusers.The findings from these studies include that care made out of the clients' free will is the main reason why an application is not made. It is also the reason to why many LVM initiates as directed by 13 § LVM for the reason that the districts above all try to help the clients without force. The economical aspects are repeatedly mentioned as another reason to the problems appeared in connection with 13 § LVM..

Syftet med vÄr studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess pÄverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum Àr inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur kan pedagoger och elever pÄverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna pÄverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer pÄ tvÄ olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att pÄverka sin miljö, men det krÀver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsÀttningar.

SAMMANDRAGUnder min pÄgÄende lÀrarutbildning i samhÀllskunskap har omrÄdet demokrati kommit att fÄnga mitt intresse och eftersom det Àr gymnasielÀrare jag skall bli sÄ intresserar jag mig sjÀlvklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta Àr vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar vÄra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det nÄgon skillnad mellan hur tjejer och killar ser pÄ demokrati?Robert Dahl lyfter fram nÄgra kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall rÄda men hur vÀl stÀmmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i tvÄ klasser pÄ en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag anvÀnt för min undersökning Àr att jag delat ut en öppen frÄga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att fÄ vara med att pÄverka/bestÀmma och att fÄ vara med att rösta.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur somaliska individer uppfattar socialtjÀnstens arbetsuppgifter, befogenheter och hur socialtjÀnstens bemötande upplevs samt vad detta fÄr för konsekvenser för dessa individer. I teori delen har vi tittat pÄ symbolisk interaktionism och stÀmplingsteorin och dÀr har vi haft fokus pÄ begreppen kultur, makt och grupp. VÄr empiriska undersökning bestÄr av sex kvalitativa intervjuer. Undersökningen har fokus pÄ olika frÄgeomrÄden som Äterspeglar sex kvinnors upplevelser, uppfattningar och förstÄelse av den svenska socialtjÀnsten. Vi har analyserat resultatet utifrÄn tidigare forskning, symbolisk interaktionism och stÀmplingsteori.

Syfte: Undersöka utlÀndska förÀldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med lÀraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt försöka förstÄ hur 10 förÀldrar med utlÀndskbakgrund utifrÄn sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med lÀraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med lÀraren utvidgas kÀnner sig de flesta förÀldrarna i undersökningen mer vÀlkomna till skolan. FörÀldrarna beskriver pÄ olika sÀtt hur de bÀst fÄr kontakt med lÀraren. Viktiga ingredienser i kontakten Àr att lÀraren ger förÀldrarna av sin tid och sitt engagemang. De hÀr komponenterna Äterfinns ocksÄ i studiens litteraturanknytning..

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Bakgrund: Den vanligaste smittvÀgen för hepatit C Àr genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan Àven ske via blodtransfusioner eller stickskador i vÄrden. Det finns mÄnga fördomar förknippade med sjukdomen och risken Àr stor att dessa fÀrgar mötet med patienter. Det Àr viktigt att som vÄrdpersonal vara medveten om hur den egna synen pÄ sjukdomen kan pÄverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vÄrden.