Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med några elever i årskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning är, några menar att det är mobbning när flera elever slår eller säger fula ord, andra menar att det är mobbning om någon går ensam på skolgården. Resultatet visar också att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de är tuffa eller coola..

Många svenska organisationer har idag en bristfällig förmåga att planera och förbereda en storskalig utrymning. Enligt MSB:s vägledning om utrymning 2014 anses dagens planering ofta vara förlegad och återföring av erfarenheter sker godtyckligt. Vidare varierar tolkning och tillämpning av gällande lagstiftning. Denna upplevs generellt som otydlig och ansvarsförhållandet mellan olika organisationer behöver tydliggöras.Syftet med studien är att utifrån erfarenheter från internationella exempel och allmänna principer för storskalig utrymning jämföra det med svensk kontext. Hypotesen är att avsaknaden av erfarenheter från att faktiskt genomföra utrymning i större omfattning sannolikt påverkar hur samhällets beredskap ser ut idag.

Bakgrund:Vi har valt att skriva om leken på förskolor eftersom vi anser den är viktig. En del barn har svårt att komma in i leken, vissa barn är väldigt dominanta, en del barn är budbärare åt de andra barnen i leken och några barn är tystlåtna, utåtagerande och inåtvända. Många barn har svårigheter att förstå de sociala koderna och behöver utveckla förmågan att samspela i leken. Vi är intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att främja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte:Vårt syfte med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvårigheter.

Den här uppsatsen handlar om mötet mellan lärarens och elevernas uppfattningar om målen för en laborativ lektion. Studien genomfördes i en årskurs 8 på en skola i norra Sverige. Vi har observerat en lektion samt intervjuat sex elever och läraren i de naturorienterande ämnena. Arbetet är en fallstudie av kvalitativ natur. Undersökningen genomfördes före, under och efter ett laborationstillfälle under vårterminen 2008.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra elevers uppfattningar, känslor och motivation till ämnet matematik. Jämförelsen sker mellan årskurs två och årskurs fem. Studien baseras på tre frågeställningar: (1) Vad är matematik enligt elever i årskurs två respektive fem?; (2) Vilka är deras motiv till att göra matematik?; samt, (3) Vilka känslor förknippar de med matematik? Undersökningen har skett genom en enkätundersökning vilken har varit uppdelad i tre delar, en kvalitativ del, en kvantitativ del och en bilddel. Anledningen till att vi använder oss av tre metoder är att de olika delarna ska styrka varandra och ge ett mer tillförlitligt resultat.

Uppsatsens syfte är att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen är inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det så kallade utfallsrummet och söker svaret på frågeställningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier består av pedagogiskt förhållningssätt, lyckade exempel, svårigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning där resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Äldre yrkesverksamma är en ökande grupp på arbetsmarknaden. Det är inte ovanligt att stereotypa uppfattningar kring denna grupp resulterar i åldersdiskriminering. Det är även känt att människor förändras, både till det bättre och sämre, genom åren och att detta påverkar individens yrkesutövande. Sex grundskolelärare intervjuades med syftet att beskriva och förstå hur de ser på åldrandet, pensionen, hur de upplever att de utvecklats under åren samt hur de upplever att omgivningen ser på dem. Erfarenheter ansågs vara det mest positiva med att vara äldre medan distansen till eleverna var det negativa.

Syftet med vår studie har varit att undersöka idrottslärares inställningar till, och uppfattningar om, situationer som kan uppstå i mötet mellan religion och idrottsundervisning. För att komma åt vårt syfte samt skapa oss en bild av verkligheten använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med idrottslärare. Intervjuerna har sedan analyserats och på så vis har vi fått fram det vi anser vara lärarnas uppfattningar och inställningar inom vårt område. Resultatet visade att lärarna inte anser att religion påverkar idrottsundervisningen nämnvärt även om deltagandet till viss del tycks påverkas. Överlag verkar religion ha mindre påverkan på idrottsundervisningen än vad vi inledningsvis, och utifrån vår teoretiska bakgrund, trodde..

Personer som lever med reumatoid artrit (RA) måste hela livet anpassa sina dagliga aktiviteter efter sin sjukdom. RA ger konsekvenser på många sätt bland annat socialt, ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att delta i temagrupp med ledskyddsundervisning för några personer med RA. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju personer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Det finns ett flertal olika styrverktyg för att styra sin verksamhet, en välkänd styrmodell är BSC. Modellen har spridit sig till både privata och offentliga verksamheter. Inom kommuner och landsting har det påvisats på senare tid att BSC utvecklingen börjat avtrappas. Dessutom är det cirka 20 år sedan modellen introducerades av Kaplan & Norton. Av denna anledning är det intressant att studera vilka erfarenheter kommuner och landsting har med BSC samt varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för BSC som styrmodell genom att fokusera på vilka erfarenheter kommuner och landsting har gällande BSC och varför en del väljer att sluta med styrmodellen. Metod: Studien har genomförts i form av en flerfallsstudie baserat på två kommuner och två landsting.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

AbstractThis act is about how five children with dyslexia consider and understands their diagnosis. It is also about their self-image, future sights and about how their school life is compared with before they got their diagnosis. The study is implemented autumn 2011 on a medium-sized school in central Sweden. The survey was implemented through interviews with the five children, of which four was girls and one was a boy. The study shows that the children understand their dyslexia relatively well, but that they experience that it is bothersome to live with dyslexia.

Uppsatsen; Inskolningens pedagogiska innehåll av Borg, Liza & Dahlgren, Therese handlar om det pedagogiska innehållet i sexårsverksamhetens inskolning. Vårt syfte är att undersöka vilka inskolningsprocesser som används i sexårsverksamhet samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om det pedagogiska innehållet i inskolning. Vår undersökning baseras på intervjuer av pedagoger samt tidigare forskning och litteratur. Som grund för uppsatsen har vi valt att sätta fokus på individanpassad inskolning. Vi har utgått från frågeställningarna: Vilka uppfattningar har pedagogerna i sexårsverksamheten om det pedagogiska innehållet i inskolningen och anser de att inskolningen är individanpassad? Kan pedagogernas egen uppfattning kring det pedagogiska innehållet i inskolningen variera från pedagog till pedagog? Har pedagogerna funderingar på en alternativ inskolningsprocess? I undersökningen intervjuades två förskollärare, två barnskötare och en lärare.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes.