Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring lÀsning i sin undervisning samt hur hemmet pÄverkar elevers lÀsvanor. I vÄrt arbete har vi begrÀnsat oss till de yngre Äldrarna, det vill sÀga förskoleklass till Ärskurs tre. Vi har genomfört intervjuer pÄ tvÄ olika skolor med lÀrare som Àr verksamma i de aktuella Ärskurserna för att fÄ en inblick i deras tankegÄngar och resonemang kring Àmnet. Vi har Àven intervjuat elever i respektive lÀrares klass för att fÄ en bild av hur de upplever undervisningen kring lÀsning samt för att fÄ en inblick kring vilka lÀsvanor de har med sig hemifrÄn. Resultatet visar att lÀrarna inte medvetet tar reda pÄ elevernas tidigare erfarenheter.

AbstraktSyftet med studien var att synliggöra rektorers uppfattningar om fritidshemsverksamheten Àr utbildning eller förvaring nÀr de beskriver fritidshemmets verksamhet och uppdrag. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tvÄ frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna syftade till att belysa rektorernas uppfattningar kring vad som talar för/emot utbildning i fritidshemmet samt vad som talar för/emot förvaring i fritidshemmet. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr genomförd med fem rektorer som Àr verksamma inom tvÄ kommuner i Norrbotten samt en skolchef och en fritidspedagog i en av dessa kommuner.

Uppsatsens fokus ligger inte pÄ att definiera eller vÀrdera sexarbete, utan snarare pÄ att utforska mÄngfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sÀlja sexuella tjÀnster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersÀttning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begrÀnsas deras berÀttelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sex transpersoner som pÄ olika sÀtt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har anvÀnts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berÀttelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar. Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext Àr vÀldigt begrÀnsad och det Àr som att sexarbetesdiskursen Àr förbehÄllen framför allt ciskvinnor och binÀra konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvÄng osv. Respondenternas narrativ innehöll berÀttelser om bÄde makt och motstÄnd, erfarenheter av bÄde utsatthet och agentskap och bÄde fördelar och nackdelar med sexarbetet.

Med bristande erfarenheter av att vi inte sett delaktighet och inflytande i praktiken och inte riktigt kunde sÀtta fingret pÄ vad respektive begrepp innebar i skolan har vi skrivit denna uppsats. Med hjÀlp av tidigare forskning och en intervjustudie har vi försökt reda ut begreppen. I vÄra kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad tio elever och deras tvÄ lÀrare har för erfarenheter och förstÄelse av elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet.I resultatet presenteras elevernas och lÀrarnas förstÄelse och erfarenheter av begreppen och för att i resultatdiskussionen stÀlla analyserna mot varandra och mot tidigare forskning. I elevanalyserna kan vi se att begreppen betyder olika för de flesta eleverna och att de har vissa erfarenheter av delaktighet och av att fÄ inflytande i skolverksamheten. För lÀrarna betydde begreppen i stort sett samma sak, bÄde delaktighet och inflytande.

VĂ„rt syfte med denna uppsats var att analysera förestĂ€llningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa förestĂ€llningar. Resultatet av vĂ„r studie visar att sĂ„vĂ€l revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jĂ€mförbar och transparent, men Ă€ven detaljerad och subjektiv i högre utstrĂ€ckning. Dock rĂ„der det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av avskrivningar pĂ„ goodwill Ă€r positivt. Även Ă„sikterna om marknadsvĂ€rdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig Ă„t..

ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat pÄ pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn pÄ begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har anvÀnts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.

Syftet med undersökningen var att beskriva fyra högstadielÀrares syn pÄ anmÀlningsplikten, som de omfattas av enligt SoL 14:1 andra stycket. LÀrarna i undersökningen arbetar vid tvÄ olika skolor inom en och samma kommun. Studiens frÄgestÀllningar var: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om anmÀlningsplikten beskriver nÄgra lÀrare vid tvÄ högstadieskolor att de har? Finns det faktorer som kan skapa osÀkerhet i en anmÀlningssituation? Vilka Àr dessa i sÄ fall? Vilket stöd beskriver lÀrarna att det finns inom skolan för den enskilde lÀraren, om denne övervÀger att göra en anmÀlan? Vilket stöd skulle de behöva? Som datainsamlingsmetod anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun. LÀrarna intervjuades var för sig.

Syftet var att undersöka fyra hÀlsovÀgledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var Àven att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier pÄ, samt att jÀmföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförÀndring sÄsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes dÄ de belyser hur en beteendeförÀndring kan gÄ till samt att de varit fram­gÄngsrika i tidigare forskning. Studien Àr kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer dÀr respondenterna valdes genom ett bekvÀmlighetsurval. De fyra hÀlsovÀgledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgÄng, alla hade utbildning inom hÀlso­frÀmjande arbete som varierade mellan en vecka till flera Är.

SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av Àmnet var det endast Àmnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dÄtidens samhÀlle dÀr kvinnor förvÀntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förÀndrats över tid. Hem- och konsumentkunskap Àr nu ett Àmne dÀr bÄde pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsÀttningar att lÀra om hushÄllets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats Àmnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplÀrares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrÄn ett genusperspektiv. Studien undersöker Àven hur lÀrarna ser pÄ begreppet jÀmstÀlldhet och hur det speglar deras undervisning.

Syfte:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetna elever i Är 5 och 6 Àr om sin egen lÀrprocess och deras uppfattningar om hur de lÀr, samt hur lÀrarna motiverar sina elever och hur de beskriver att de gör lÀrprocessen synlig för eleverna. FrÄgestÀllningar: Hur medveten Àr eleven om sin lÀrprocess? Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att medvetandegöra eleven?Vilka verktyg anvÀnder lÀraren för att motivera eleven?Teori och metod:Den teoretiska basen utgÄr frÄn tre infallsvinklar. Det Àr Vygotskijs syn pÄ lÀrande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv, Selbergs forskning om betydelsen av elevinflytande och Jenners teori om det pedagogiska mötet dÀr pedagogens uppgift Àr att se med elevens perspektiv. Selberg har genom sin forskning kommit fram till att ju mer inflytande eleven fÄr, desto högre kvalitet i lÀrandet.

Syftet med arbetet var att studera lÀrares uppfattningar om betyg. Uppsatsen svarar pÄ vad 8 intervjuade lÀrare anser vara betygets funktion, vad som Àr grunden för deras betygsÀttning av elever, pÄ vilket sÀtt lÀrarna skapar ordning och gott uppförande hos elever samt hur de upplever pÄ ett eventuellt kommande ordningsomdöme. Metoderna vi anvÀnt oss av heter The Grounded Theory vilken innebÀr att man försöker se förhÄllanden mellan teori och empiri. Den andra metoden, fenomenografi, Àr ocksÄ en empirisk forskningsansats. Den behandlar mÀnniskors uppfattningar pÄ omvÀrlden.

Denna studie har som syfte att analysera de diskussioner som uppkommer kring en skönlitterÀr text som handlar om orkanen Katrinas framfart i New Orleans. Eleverna i undersökningen fick lÀsa en skönlitterÀr text och dÀrefter stÀlldes en öppen frÄga för att fÄ igÄng gruppdiskussioner. Dessa diskussioner spelades in pÄ band och analyserades. För att fÄ en bild av elevernas uppfattningar om att lÀra genom en skönlitterÀr text, samt vad de ansÄg om att diskutera texten tillsammans, gjordes intervjuer med fyra av eleverna. Resultaten visar att de flesta av eleverna utvecklades genom varandra i gruppdiskussionerna.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgÄr frÄn Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori dÀr det praktiska medvetandet Àr i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anstÀllda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrÄn tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten anvÀnds i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojÀmstÀlldhet rÄder inom omrÄdena och trots att de upplever att detta har förbÀttrats sedan nÄgra Är tillbaka, sÄ Àr det mycket som tyder pÄ att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck Àn tidigare..

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.