Syftet med studien var att fÄ en ökad kunskap om 15-Äringars uppfattningar om krÀnkningar och trakassering pÄ internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt pÄ att problemet uppstÄr. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-Äringar frÄn en skola i Sydsverige. Grounded theory anvÀndes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i frÄn ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet Àr en given del av ungdomarnas vardag och att krÀnkningar Àr vanliga. BÄde sÀndaren och mottagaren av en kommentar mÄste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en krÀnkning.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka fem högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av en-till-en-datorer. De intervjuade eleverna hade sedan tidigare bedömts ha behov av en egen skoldator som sÀrskilt stöd. LÀsÄret 2012/2013 fick samtliga elever Äk 6-9 pÄ den aktuella skolan en-till-en-datorer, varför förutsÀttningarna för lÀrandet förÀndrades. Syftet med studien var att undersöka dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om motivationen till skolarbetet, sjÀlvkÀnslan, mÄluppfyllelsen samt om arbetssÀttet hade förÀndrats i och med att alla fick en dator. FrÄgorna var: Hur beskriver de intervjuade eleverna, som tidigare haft en egen skoldator, nu sin upplevda skolsituation, nÀr alla elever har en en-till-en-dator? Hur upplever eleverna inkludering, mÄluppfyllelse och motivation till skolarbete detta lÀsÄr, jÀmfört med föregÄende? PÄ vilket sÀtt har en-till-en-datorerna inneburit att eleverna anvÀnder datorn pÄ annorlunda sÀtt idag, mot föregÄende lÀsÄr.Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori som teoretisk ram, dÀr datorn ses som en medierande artefakt.

Den pedagogiska verksamheten pÄverkas av ljudmiljön som antingen kan frÀmja eller motverka kommunikationsmöjligheter. DÄ tidigare forskning genomfört objektiva mÀtningar efterlyses mer subjektiva studier, vilket denna studie syftar till. Syftet i denna studie Àr att undersöka hur de medverkande förskollÀrarna uppfattar att ljudmiljön pÄverkar den pedagogiska verksamheten. Studien Àmnar Àven undersöka vad förskollÀrare uppfattar sig göra för att frÀmja en god ljudmiljö. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts:Hur uppfattar förskollÀrarna att ljudmiljön pÄverkar verksamheten?Vad uppfattar förskollÀrarna vara en god ljudmiljö?Hur uppfattar förskollÀrarna sig arbeta för att frÀmja en god ljudmiljö?Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr von Glasersfelds (1995; 2000) radikal konstruktivism och kvalitativa intervjuer har genomförts.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om synen pÄ begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvÀrlden. För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat elever, lÀrarstudenter och lÀrare. Resultatet visar att synen pÄ vad intelligens Àr förÀndras med Älder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmÀrksamma en trend dÀr uppfattningar förÀndras frÄn eleverna via studenterna till lÀrarna. Eleverna anser t.ex.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Syftet med denna studie var att undersöka hemtjÀnstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssÀkringssystem. Vi var intresserade av hemtjÀnstpersonalens kunskaper om kvalitetssÀkringssystemet samt vad systemet hade Ästadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frÄgan om kvalitet kan mÀtas med anvÀndning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förÀndra, utveckla och förbÀttra Àldreomsorgen. En kvantitativ metod anvÀndes med enkÀtformulÀr.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.

Jessica Rode och Josefin Rode, Malmö Högskola, LÀrarutbildningen. Resan i förskolans livskunskap-en studie baserad pÄ sex pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med livskunskap i förskolan. VÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar inriktar sig pÄ vilken syn pedagoger ute i verksamheten har och hur de arbetar med livskunskap i förskolans vardag. Sammanfattningen av studiens analys vill vi ska inspirera till diskussioner kring Àmnet. Vi ger en teoretisk översikt dÀr teoretiker och forskare som fokuseras bl.a. Àr Piaget, Kholberg, Lögstrup, D.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ vÄren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framtrÀder att utbildning uppfattas som nÄgot för framtida behov, mot ett yrke dÀr betygen Àr biljetten in. Vad gÀller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, dÀrefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lÀrare och kamrater samt till inlÀrningsmiljön- med fokus pÄ hur undervisningen organiseras.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie om mentorer i lÀrarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrÄn fenomenografisk metod. Syftet för studien Àr att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förstÄelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lÀrarutbildningen. Studiens resultat Àr de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lÀrande, betydelse genom lÀnkat lÀrande och villkor för lÀrande. Mentor bidrar i detta sammanhang som lÀnk till lÀrande och möjliggör utveckling och lÀrande mellan institutioner och aktörer. Det lÀnkade lÀrandet Àr en förutsÀttning för det egna lÀrandet och villkor för lÀrande.Mentors fasta koppling bÄde till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.