I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lÀrande. Fokus i tidigare forskning kring Àmnet har frÀmst legat pÄ att utgÄ frÄn lÀrares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig pÄ barns perspektiv av lustfyllt lÀrande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillÀmpats för att nÄ syftet, som Àr att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att kÀnna motivation och lust till lÀrande. Vi ville ocksÄ försöka förstÄ hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Inom yrken som polis tullbevakare och sÀkerhetskontrollant Àr det av stor betydelse att kunna avgöra nÀr en person ljuger eller talar sanning. Forskning har visat att personer som arbetar i dessa yrken sÄvÀl som studenter, tenderar att basera sin bedömning av lögn pÄ stereotypa uppfattningar. Studiens syfte var att undersöka kroppssprÄkets betydelse vid bedömning av lögn. Deltagare var 20 sÀkerhetskontrollanter, 6 tullbevakare, 31 poliser och 26 personer med övriga yrken varav 42 mÀn. Deltagarna fick svara pÄ en enkÀt om kroppssprÄkets betydelse.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist pÄ operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att fÀrre sjuksköterskor vÀljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstÄende, och det kan vara en orsak till det lÄga intresset att vÀlja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien Àr genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingÄngsfrÄga. Data Àr analyserat med manifest innehÄllsanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar pÄverkas beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet Àr vidare att ta reda pÄ vilka eventuella hinder och svÄrigheter eleverna sjÀlva uppfattar dÄ de anvÀnder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har valts att genomföra en enkÀtundersökning med elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och som lÀser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anlÀggningsprogrammet. EnkÀtundersökningen bestÄr av tvÄ delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmÀnhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svÄrigheter eleverna uppfattar dÄ de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanstÀlls genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende pÄ elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

AbstractVÄrt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring lÀsning av skönlitterÀra texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterÀr lÀsning. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lÀrande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring lÀsning som transaktion. Tidigare forskning har visat pÄ vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förstÄelse vid skönlitterÀr lÀsning. VÄr studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod dÀr vi utgÄtt frÄn barnets möte med skönlitterÀra texter.

Kön har betydelse för personlighetsutvecklingen eftersom vi, redan frÄn födseln, bemöts pÄ olika sÀtt beroende av kön och stÀlls inför skilda förvÀntningar. Studier visar pÄ att könsskillnader syns lÄngt ner i Äldrarna nÀr det gÀller bl.a. lekbeteende, val av leksaker och lekkamrater. Barnen vet tidigt vad som förvÀntas av respektive kön och vilken ordning som gÀller dem emellan. Syftet med denna studie var att beskriva förskolebarns uppfattningar om kamrater, fysiska utrymmen, lek och andra aktiviteter utifrÄn ett genusperspektiv.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

I detta examensarbete beskriver jag FMT ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som Ànnu inte tillgodogjort sig det svenska sprÄket. De fyra barnen, som alla gÄr i förberedelseklass, visar olika symtom pÄ traumatisk stress som kan hÀrledas till deras erfarenheter av krig.Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick pÄ musikterapi i allmÀnhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingÄende.

VÄrt examensarbete bygger pÄ vetskapen om skriftsprÄkets stora betydelse i dagens informationssamhÀlle och de larmrapporter som framkommit i media om att mÄnga idag lÀmnar grundskolan med bristande lÀs- och skrivförmÄga. En anledning till det Àr att mÄnga av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det Àr viktigt att försöka förstÄ vad det Àr som gör att lusten och glÀdjen för skriftsprÄksundervisningen avtar för alltför mÄnga elever De hÀr grunderna, vÄra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den hÀr forskningsstudien. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att fÄ reda pÄ elevernas tankar och kÀnslor om skrivandet i skolan har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pÄ gymnasial nivÄ hos ett antal lÀrare och elever. Arbetet berör bÄde indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat pÄ historieÀmnet, vad lÀrare respektive elever menar att historisk kunskap Àr för nÄgot. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap Àr att besitta stoffkunskaper, andra elever lÀgger ett större fokus pÄ processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap pÄverkar deras syn pÄ historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lÀra ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare pÄ att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lÀrare lÀgger för förklaring i vad historisk kunskap Àr för nÄgot.

Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

Att problematisera hur uppfattningen om machokultur pÄverkar unga mÀns maskuliniteter? Vad Àr unga mÀns uppfattningar och erfarenheter av machokultur?? Upplever unga mÀn att machokultur har en pÄverkan pÄ formandet av maskuliniteten?Det tillÀmpas kvalitativ metod i studien. Empirin som samlas in bestÄr av texter skrivna pÄInstagramkontot Machokulturen samt tankar och Äsikter frÄn tre fokusgruppsintervjuer medmÀn mellan 20-30 Är. Empirin presenteras och analyseras med hjÀlp av narrativanalys.Resultatet i studien visar att uppfattningen om machokultur pÄverkar maskuliniteter beroendepÄ var en man stÄr i genushierarkin inom hegemonisk maskulinitet. Platsen i hierarkin avgörom en man fÄr ingÄ i homosocialitet och machokultur..

Försvarsmakten verkar i en förÀnderlig miljö. Detta stÀller krav pÄ en flexibel organisation som lÀr av hur omgivningens förÀndrade karaktÀr pÄverkar verksamheten. Detta bör Àven Äterspeglas i hur utveckling av utbildning inom Försvarsmakten gÄr till. Erfarenheter kan ses som en del av den speglade förÀndringen av den miljö som verksamheten bedrivs i. I marinen har man utvecklat Marinens systematiska erfarenhetshantering som beskriver hur dragna erfarenheter skall omsÀttas i förÀndrad verksamhet.Syftet med uppsatsen Àr att utreda förekomsten av dokumenterade rutiner för hur erfarenheter frÄn verksamheten tas till vara i utvecklingen av specialistofficersutbildningen.

Inledning: Ett hjÀrtstopp sker plötsligt och krÀver akuta insatser som hjÀrt- lungrÀddning (HLR). PÄ sjukhus finns alltid personal nÀrvarande som Àr redo att gripa in utifrÄn riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjÀrtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur nÀrstÄendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av nÀrstÄendes nÀrvaro under HLR.