Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter yrkesverksamma förskollÀrare har gÀllande barn i kris samt hur arbetet med detta ser ut.VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie dÀr vi valt att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer för att alla respondenter ska fÄ samma möjlighet att ge sin egen Äsikt. Vi har stÀllt samma frÄgor till alla Ätta respondenter. För att fÄ ta del av deras olika erfarenheter kring vÄrt Àmne sÄ har följdfrÄgorna varierat. Resultatet som vi kommit fram till med hjÀlp av respondenternas erfarenheter har bidragit till att vi uppmÀrksammat en brist pÄ kunskap, resurser och hjÀlpmedel nÀr det kommer till att hantera barn i krissituationer pÄ dessa Ätta respondenters förskolor. Respondenternas erfarenheter har dock Àven bidragit till en hel del lÀrorika fall och insynsvinklar pÄ hur det kan se ut i deras verksamheter nÀr dem arbetar med de olika situationerna.

HöglÀsning med tillhörande samtal, sÄ kallade boksamtal Àr mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av lÀsförstÄelsen betydligt mer Àn om förskollÀraren enbart lÀst för barnen och inte följt upp med samtal efterÄt.Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar förskollÀrare har av höglÀsning och boksamtal samt vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds vid höglÀsning och boksamtal för att stödja barns lÀsförstÄelse. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande;-          Vilka uppfattningar har förskollÀrare av höglÀsning och boksamtal?-          Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig förskollÀrare av vid höglÀsning och boksamtal för att stödja barns lÀsförstÄelse i förskolan?Studien vilar pÄ den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig pÄ sju intervjuer med förskollÀrare som arbetar i barngrupper med Äldrarna 1-3 Är eller 3-5 Är.  Resultatet visar pÄ fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollÀrarna, dessa var; social aktivitet, frÄgor, sprÄk samt verktyg..

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) Àr en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försÀmras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhÀllet och orÀttvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvÄrdnadsteori tar avstÄnd frÄn en generaliserande mÀnniskosyn och föresprÄkar att se individens unika egenskaper, och sjukvÄrdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika vÀrde och lika vÄrd oavsÀtt diagnos. Syftet Àr att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvÄrdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Syftet med studien Àr att genom samtal med barn i förskolan och med hjÀlp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhÄllande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien anvÀnde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4?5 Är frÄn tvÄ olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och fÄ tillgÄng till rofyllda platser.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka elevers instÀllning till sitt lÀrande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen pÄ ensemblespelet beroende pÄ arten av elevens fritidsmusicerande? FÄr alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av lÄtar in i elevernas syn pÄ momentet? Jag har i första hand anvÀnt mig av en kvalitativ studie, dÀr jag intervjuat elever om deras uppfattningar av Àmnet. De resultat jag fick fram visar pÄ att de elever jag intervjuat som pÄ fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsÀttningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar pÄ egen hand eller de elever som inte alls musicerar. AngÄende lÄtrepertoaren sÄ anser eleverna att lÄtarna fungerar, men de elever som pÄ fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svÄrare material.

I denna undersökning har vÄrt syfte varit att studera uppfattningar kring tÀnkbara hinder som kan finnas med att uppnÄ en likvÀrdig utbildning och skola, dÄ vi stÀller oss frÄgande till hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbÀttring kan ges. VÄr frÄgestÀllning blir dÀrmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? För att söka svar pÄ vÄrt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, dÀr hinder har varit vÄrt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vÄr undersökning har vi kategoriserat in i olika ÀmnesomrÄden.

Stödet för EU frÄn medborgarna har i olika opinionsundersökningar visat sig vara lÄgt, samtidigt som integreringen i EU blir djupare och det diskuteras dÀrför huruvida organisationen Àr ett legitimt politiskt system. Medborgarnas stöd för EU anses vara en förutsÀttning för att kunna fortsÀtta fördjupningen av samarbetet inom organisationen. Syftet Àr att utifrÄn medborgarnas uppfattningar undersöka i vilken utstrÀckning EU Àr ett legitimt politiskt system. Undersökningen genomförs som en fallstudie och undersöker medborgarnas uppfattningar om EU utifrÄn ett analytiskt ramverk dÀr tre kriterier har identifierats; ledarskap, resultat och procedurer. Det empiriska materialet som analyseras bestÄr av opinionsundersökningar genomförda av Eurobarometer. Resultatet frÄn undersökningen visar att ledarskapet och procedurerna inte anses vara legitima enligt medborgarna utifrÄn Weilers definition av social legitimitet.

Syftet med studien Àr att se vad barn har för uppfattningar om mÀnniskokroppen och hur ser vi ut pÄ insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjÀrtat fungerar. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lÀr sig beror pÄ intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig Àn hjÀrtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrÄn barnens intresse vill ocksÄ barnen lÀra sig..

Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av intervjuer redovisa sex gymnasielÀrares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger pÄ principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lÀrarna ser yrkesetiken som ett förhÄllningssÀtt samt en del i status- och professionsfrÄgan. Diskursaktualiteten uppfattas som frÄnvarande pÄ den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos nÄgra av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..

Dagens lÀrare i idrott och hÀlsa har stor frihet att forma undervisningen pÄ det sÀtt som de sjÀlva tycker Àr bÀst för eleverna, eftersom vare sig lÀro- eller kursplan nÀmner nÄgot om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. DÀrför behöver man ocksÄ veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom omrÄdet. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hÀlsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs nio.

Denna undersökning bygger pÄ fem kvinnliga förskollÀrares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare tÀnker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn pÄ barn och pÄ förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollÀrares olika uppfattningar, anvÀnder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det Àr flera delar som pÄverkar förskollÀrarnas tÀnkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra lÀrares uppfattningar och erfarenheter av höglÀsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frÄgestÀllningar vi utgick frÄn var följande:I vilka sammanhang anvÀnds höglÀsning?Vilka texter anvÀnds för höglÀsning?Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrÄn höglÀsning i syfte att utveckla lÀsförstÄelse och i sÄdana fall hur?Vi har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr vi genomfört bÄde observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lÀrare utifrÄn sin miljö. Vi valde att anvÀnda oss av bÄde observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förstÄelse av hur lÀrarna arbetar med höglÀsning.

Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.