I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

Skolan Àr en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och frÀmja hÀlsa. Ett redskap i detta arbete Àr skolmÄltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och ÄterhÀmtning, men ocksÄ ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gÀllande mÄltidssituationen under skollunchen med fokus pÄ skolmÄltiden som social och lÀrande situation och dess pÄverkan pÄ hÀlsa. Avsikten var Àven att undersöka skolmÄltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. UtifrÄn elevernas berÀttelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmÄltidens syfte.

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat pÄ ledaren som aktör och inte pÄ den scen dÀr de arbetat. Olika omstÀndigheter och situationer pÄverkar vad en ledare bör, men ocksÄ vad han eller hon kan göra. En av dessa omstÀndigheter eller förutsÀttningar Àr den dÀr ledaren har sina medarbetare pÄ fysiskt avstÄnd, ett ledarskap pÄ distans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ledarskap i en organisation dÀr chefen har sina medarbetare pÄ fysisk distans. Vi Àr intresserade av ledarskapets innehÄll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstÄ lekarbetspedagogers kunskap, förhÄllningssÀtt och erfarenheter som genom lekarbete pÄverkar barns hÀlsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hÀlsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som Àr av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska vÀrde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr berÀttelse stÄr i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Syftet med studien var att jÀmföra nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar pÄ tre olika förskolor med olika ÄlderssammansÀttningar. Materialet analyserades utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssÀtt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens Älder och utvecklingsnivÄ skapar möjligheter för det egna arbetssÀttet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lÀrande och utveckling var att barn lÀr av att vara tillsammans samt att gruppsammansÀttningen utgör möjligheter för barnens lÀrande.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vÄr studie har vi intervjuat Ätta specialpedagoger och en speciallÀrare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har anvÀnt en metod med halvstrukturerade frÄgor. Specialpedagogerna kommer frÄn förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en sÀrskola i Stockholms lÀn.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohÀlsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvÀrk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvÄrden. Som sjuksköterska mÄste man vara observant om en kvinna Äterkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Syftet med studien Àr att se vad barn har för uppfattningar om mÀnniskokroppen och hur ser vi ut pÄ insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjÀrtat fungerar. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lÀr sig beror pÄ intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig Àn hjÀrtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrÄn barnens intresse vill ocksÄ barnen lÀra sig..

PÄ hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning pÄ matematik i skolan pÄ grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut pÄ fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lÀrare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv pÄ frÄgan varför elevernas resultat blivit sÀmre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik Àr meningsfull?Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt eleven i Ärskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jÀmföra det med det uppdrag som lÀroplanen uttrycker avseende matematikÀmnet och matematikundervisningen.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning pÄ uppdrag av HR-funktionen pÄ Parker Hannifin AB i Sverige. DÄ det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förvÀntningar pÄ HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gÀllande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrÄn vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur lÀnge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de Àr i kontakt med HR. Det undersöktes Àven ifall Äsikter kring förbÀttringsomrÄden har förÀndrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frÄgeformulÀr som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.