LÀrande Àr enligt forskare centralt för att Ästadkomma utveckling och förÀndring med hjÀlp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lÀrande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka yrkesverksamma coachers uppfattningar om lÀrandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). LÀrares uppfattningar av anvÀndandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att genom kvalitativa intervjuer studera Ätta svensklÀrares uppfattningar kring digitala medier pÄ gymnasiet, i undervisningen, i Àmnet svenska. Arbetets frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar de intervjuade svensklÀrarna anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lÀrarnas uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklÀrarna hade olika uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers och lÀrares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser pÄ sin roll i elevers leksituationer. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju dÀr intervjuer gjordes med tre lÀrare och tre fritidspedagoger frÄn fyra olika grundskolor. Ljudinspelning anvÀndes vid alla intervjutillfÀllen för att underlÀtta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn trÀnar socialt samspel i den fria leken.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie Àr att mÀta och analysera detaljhandlares uppfattningar om konkurrenshot utifrÄn fyra olika hypotetiska valsituationer, ett Choice Experiment. Urvalsgruppen bestod av cityhandlare inom ett geografiskt definierat omrÄde i GÀvle stad i Sverige. Resultatet indikerar att cityhandlare uppfattar konkurrens mellan marknadsplatser i viss utstrÀckning. Dock indikerar resultatet att konkurrens uppfattas inom marknadsplatsen i högre utstrÀckning i jÀmförelse med konkurrens mellan marknadsplatser..

SAMMANFATTNINGBakgrund:NÀrstÄende till patienter pÄ intensivvÄrds avdelningar Àr ofta drabbade av kris och sorg. Patienten befinner sig i ett livshotande tillstÄnd och miljön Àr mycket frÀmmande för de nÀrstÄende. En vÀl fungerande kommunikation sjuksköterska och nÀrstÄende emellan Àr viktig för att hjÀlpa de nÀrstÄende bemÀstra den svÄra situation de befinner sig i. OmvÄrdnadsforskning visar vikten av att de nÀrstÄende finns nÀra patienten, men i en livshotande situation kan de nÀrstÄende bli anmodade att lÀmna rummet.Metod:För att belysa nÀrstÄendes och sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter gÀllande nÀrstÄendes nÀrvaro vid HLR pÄ en intensivvÄrdsavdelning utfördes en forskningsöversikt. Sökning gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed, med hjÀlp av sökorden cardiopulmonary resuscitation, resuscitation, witnessed resuscitation, nurse, nurse perspective, experience, attitude, perception, family, family presence, relative perception, och intensive care.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats. Vi avser att fÄnga skilda uppfattningar om arbetsplatslÀrande och studera hur uppfattningarna pÄverkar medarbetarnas arbetstillfredsstÀllelse. Vi utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lÀr pÄ sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lÀr? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig Ät. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lÀr pÄ olika sÀtt och anvÀnder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Studiens syfte var att undersöka lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhÄllande till inkludering, uppfattningar om lÀrares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna sjÀlva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv dÀr vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Denna studie inriktar sig pÄ elevers uppfattningar angÄende det stöd de fÄr i och utanför klassrummet och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar deras skolgÄng. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. EnkÀter anvÀndes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lÀttare kunna koncentrera sig samt att vÀntan pÄ hjÀlp i det ordinarie klassrummet ofta Àr för lÄng. Samtliga elever som i dagslÀget gÄr till en specialpedagog anser att de fÄr det stöd de behöver och att det dÀr finns arbetsro.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vÄrd. Semistrukturerade frÄgor anvÀndes och data analyserades genom latent innehÄllsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsÀttningar men ocksÄ vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. FörutsÀttningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmÄgor samt arbetsgruppen och organisationen.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spÄrades upp genom att eleverna uppmanades berÀtta om erfarenheter av att vÀlja, bestÀmma och bli lyssnade pÄ. Eleverna beskrev sÄvÀl lektioner som raster. UtifrÄn elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter.

Syftet Àr beskriva och analysera tillsynen som arbetssÀtt samt att utifrÄn nÄgra miljö- och hÀlsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det gÄr att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. FrÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna nÀr det gÀller tillsynsmetodiken? Hur ser de pÄ sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tÀnker inspektörerna kring möjligheter och svÄrigheter nÀr det gÀller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att mÄnga miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer ofta Àr utelÀmnade att pÄ egen hand utarbeta sÀtt att arbeta pÄ. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna Àr begrÀnsade.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förÀndringar av Lgr11:s kursplan i bild i jÀmförelse med den föregÄende, Lpo94. För att genomföra detta pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrÄn en textanalys och i den andra delen undersökt bildlÀrares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebÀr att vi anvÀnde textanalys utifrÄn syftet att beskriva sÄdana aspekter av verkligheten som Àr av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lÀrare frÄn grundskolans Äk.