Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 Är. Problemformuleringarna var: Hur behandlare anvÀnder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar pÄ att familjeterapi Àr den ledande behandlingsmetoden dÄ familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krÀvs att patienten fÄr den behandling hon behöver.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhÄllandena mellan jorden, mÄnen och solen. De omrÄden somhar undersökts har gÀllt storlek, avstÄnd och rörelse. Denna studie har ocksÄ undersökt hur elever uppfattar att mÄnens faser uppkommer. Försök har ocksÄ gjorts att utröna var deras uppfattningar hÀrrör frÄn. Undersökningen Àr baserad pÄ 20 intervjuer med elever dÀr deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden.

SammanfattningVÄr uppsats Àr en kvalitativ undersökning och grundar sig i intervjuer pÄ fyra olika skolor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrarnas perspektiv, tankar och erfarenheter i arbetet med Trullemetoden inom lÀs- och skrivlÀrande i förskoleklass. Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer av sex verksamma lÀrare och deras uppfattningar av Trullemetoden. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:Hur förhÄller sig lÀrare till Trullemetoden i förskoleklass?Hur skiljer sig lÀrarnas uppfattningar om arbetet med Trullemetoden i förskoleklass?Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns enligt lÀrarna i Trullemetoden?Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna i förskoleklasserna anser att Trullemetoden Àr bra och positivt, genom exempelvis att lÀrarhandledningen har tydliga instruktioner och ett lustfullt förhÄllningssÀtt.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mÄngkulturellt och Àven sjukvÄrden kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och bygger pÄ respekt för individen.Syfte: att belysa vÄrdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick frÄn teori om interkulturell omvÄrdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvÄrdnad var de tvÄ mest framtrÀdande.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Fetma och övervikt Àr ett stort samhÀllsproblem, dÄförhÄllanden under uppvÀxtÄren Àr avgörande för framtida livsstilsvanor. DÀrförses de som den frÀmsta och viktigaste mÄlgruppen för folkhÀlsoinsatser.Dennastudie syftar till att undersöka coachers berÀttelser om uppfattningar kringvad samtal för att förebygga uppkomsten av övervikt och fetma innebÀr.Uppsatsenbygger pÄ en kvalitativ ansats med inspiration av berÀttelseforskning. IntervjuÀr den metod som har anvÀnts. Totalt har tre personer som arbetar som coacherinom en interventionell forskningsstudie deltagit.Resultatetvisade att utan tidigare erfarenhet inom omrÄdet uppfattas mÄngasvÄrigheter i att hÄlla samtal som coach. Att arbeta som erfaren coach innebÀratt man uppfattar studiens deltagare som mer motiverade, medvetna, kapabla tillförÀndring samt ser empati som vÀldigt betydelsefullt för samtalen ochhoppfullt pÄ studiens effekt.

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmÄga och förstÄelse för sin kropp, samt utveckla en förstÄelse för vikten av att vÀrna om sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande". Vi som framtida pedagoger har dÀrmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ barns rörelsebehov.Studien baseras pÄ en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur mÀnniskor uppfattar ett fenomen utifrÄn dess erfarenheter och kunskaper. För att fÄ information till vÄr undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger pÄ fyra olika förskolor.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvÄrigheter utifrÄn olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkÀtundersökning, riktad till lÀrare i skolÄr 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvÄrigheter för att vi bÄda Àr intresserade av att fÄ mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillrÀckligt med stöd till dessa elever dÄ det oftast satsas mer pÄ elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syfte: VÄrt syfte var att undersöka begreppet matematiksvÄrigheter utifrÄn lÀrares olika erfarenheter och synsÀtt. Vi ville Àven undersöka vilka olika arbetssÀtt som anvÀnds nÀr elever har matematiksvÄrigheter.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.