I detta arbete studeras lĂ€rares uppfattningar om innehĂ„ll, arbetssĂ€tt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans Ă„r F-9. Denna studie Ă€r en del av ett projekt som Östsam genomför pĂ„ uppdrag av skolverket. Projektet har som mĂ„l att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, Ă€r att jĂ€mföra lĂ€rarnas uppfattningar mellan Ă„r F-3, 4-6 och 7-9. En jĂ€mförelse görs ocksĂ„ mellan lĂ€rares uppfattningar och elevers uppfattningar.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Förskolan Àr en verksamhet dÀr stress Àr vanligt förekommande bÄde bland barn och vuxna. Barngrupperna i förskolorna vÀxer och pedagogerna fÄr alltmer press pÄ sig i sitt yrke. Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om stress i förskolan och vilka möjligheter som finns att motverka den. För att granska detta har fem pedagoger intervjuats och redogjort för sina Äsikter om och erfarenheter av omrÄdet stress och hur man kan förebygga den bland barnen.Resultatet visar bland annat att lÀrarna ser stress som nÄgot som kommit starkare under senare Är och att detta till stor del kan bero pÄ förÀldrars stress och pÄfrestningar. Kraven frÄn omgivningen har ökat och det Àr viktigt att göra bra ifrÄn sig i sitt arbete.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna pÄverka och ha inflytande pÄ sin verksamhet i enlighet med gÀllande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare syn pÄ vad nÄgra fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande pÄ fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lÀrande och framtida demokratiska vÀrderingar. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har Àven en frÄgestÀllning gÀllande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lÀrande. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr tillvÀgagÄngssÀttet en hermeneutisk kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med flera olika fritidspedagoger frÄn olika skolor i olika kommuner.

SammanfattningMed vÄr uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fÄtt spridning i skolor över hela landet och som har uppmÀrksammats mycket i media. Genrepedagogiken Àr en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers lÀs- och skrivförmÄga och Àr dÀrför intressant nÀr nya undersökningar visar att lÀsförmÄgan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den gÄr ut pÄ och lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt.Metoden som ligger till grund för vÄr studie Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lÀrare frÄn tre större stÀder i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vÄr empiri utefter fyra teman som svarar mot vÄra frÄgestÀllningar om lÀrares uppfattningar och erfarenheter.I vÄra resultat har vi fÄtt fram att lÀrarna genom ett genrepedagogiskt arbetssÀtt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmÄga och en ökad sprÄklig medvetenhet.

Bakgrund: I slutet av 1990-talet berÀknades 185 miljoner mÀnniskor missbruka narkotika runt om i vÀrlden. Narkotikamissbruk kan orsaka akuta dödsfall eller organskador och infektioner, bland annat hiv och virushepatiter. Uppgifter frÄn FolkhÀlsoinstitutet och Socialstyrelsen visar att narkotikamissbrukare har svÄrt att fÄ vÄrd liksom att vÄrden kring dessa patienter fungerar otillfredsstÀllande. Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om narkotikamissbrukande patienter i vÄrden. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ nio kvantitativa och en kvalitativ studie utfördes.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund pÄverkar lÀrarens feedback, bemötande och förstÄelse för situationer i Àmnet. I förlÀngningen innebar detta ocksÄ att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter pÄverkar den relation de utvecklar till aktuell lÀra-re. Studien Àr gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. VÄra in-formanter Àr elever pÄ gymnasiet. Studien Àr relaterad till kunskapskraven i Àmnespla-nen för idrott och hÀlsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar vÀrdet av en kommunikation mellan elev och lÀrare.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, Rev., 2010) beskriver att förskolan ska strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmÄga och kroppsuppfattning, samt förstÄelse för vikten av att vÀrna om sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att beskriva förskollÀrarnas uppfattning om den motoriska trÀningens betydelse i förskolan. De tvÄ frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: I vilka avseenden uppfattar pedagoger att den motoriska trÀningen har betydelse? Finns det skillnader i uppfattningen mellan pedagoger i förskolor som jag vet arbetar aktivt med motorisk trÀning och de som jag inte vet hur mycket de arbetar med motorisk trÀning. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskning ansats, intervjuer anvÀndes som informationsinhÀmtande metod, för att fÄ ta del av förskollÀrarnas uppfattningar, erfarenheter och tankar.

Uppsatsen handlar om hur förskollÀrare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lÀrande i förskollan. Fem förskollÀrare blev intervjuade till studien. Denna studie Àr genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollÀrarna anser att det Àr viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

Uppsatsen undersöker situationen pÄ arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivares vilja att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar sÀrskilt med att fÄ ut funktionsnedsatta pÄ arbetsmarknaden har det gÄtt att fÄ en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör lÀnken mellan personer med funktionsnedsÀttning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta bÄda perspektiven. Undersökningen strÀvar ocksÄ att ta reda pÄ vilka metoder förmedlarna anvÀnder för att pÄverka arbetsgivares anstÀllningsbenÀgenhet och funktionsnedsattas anstÀllningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar Àr en del av en allmÀn kunskap om funktionsnedsatta anvÀndes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger ocksÄ en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, frÄn att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förÀndra mÀnniskors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsÀttning, sÀrkskilt de med dolda funktionsnedsÀttningar som ocksÄ har nedsatt arbetsförmÄga, har en svÄrare situation pÄ arbetsmarknaden Àn andra mÀnniskor.

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva de erfarenheter och berÀttelser om frukost som en sÀrskild grupp elever bÀr med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berÀttelser frÄn elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma Ät elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berÀttelser visar pÄ att de har en förstÄelse för den viktiga frukosten betydelse.

Bakgrund: NÀrstÄendes nÀrvaro har betydelse för omvÄrdnadskvaliteten och dÀrför Àr samarbetet mellan dem och vÄrdpersonalen betydelsefullt. NÀrstÄendes erfarenheter av den palliativa vÄrden behöver beskrivas dÄ insikt i nÀrstÄendes livsvÀrld Àr avgörande nÀr vÄrden ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av den palliativa vÄrden. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgÄende frÄn Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av NÀrstÄendes erfarenheter av mottagen omvÄrdnad, NÀrstÄendes erfarenheter av pÄfrestningar, NÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdtagarens omvÄrdnad, NÀrstÄendes erfarenheter av kommunikation med vÄrdpersonal, NÀrstÄendes erfarenheter av information frÄn vÄrdpersonal och NÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdpersonal.

Syftet med undersökningen var att fÄ en uppfattning om hur en grupp barn och förÀldrar frÄn en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar pÄ begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehÄllet i en könsneutral barnbok vid höglÀsning har Àven varit en del av denna studie. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka Àr dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehÄllet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig förÀldrar frÄn denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse dÄ begrepp som könsmönster och det könsneutrala Àr nÄgot som pÄverkar förskolans verksamhet enligt förskolans lÀroplan. VÄr empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehÄllet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke.