Sökresultat:
5908 Uppsatser om Lärares uppfattning - Sida 8 av 394
Hur pÄverkar datorspel undervisningen i naturvetenskap?
Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ elevers uppfattning om datorspel och hur ett specifikt datorspel, Lasarus, pÄverkar elevernas kunskaper om mÀnniskokroppen och hÀlsa. Anledningen till undersökningen bottnar i ett försök att hitta nya vÀgar att nÄ eleverna inom naturvetenskapsundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass 5, pÄ en mindre skola i en större svensk stad. Eleverna som spelade datorspelet Lasarus svarade ocksÄ pÄ enkÀter, en innan de spelat som kartlade deras datorspelsvanor och förkunskaper i Àmnet mÀnniskokroppen och hÀlsa och en efter som undersökte elevernas uppfattning om datorspelet och deras kunskaper efter spelet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas attityd till och uppfattning om Lasarus Àr mycket god.
IdrottslÀrares friluftsliv : en kvantitativ studie om idrottslÀrares uppfattning och utförande av friluftsliv i skolan
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka idrottslÀrares uppfattning av friluftslivsbegreppet och eventuella samband med det friluftsliv som genomförs i grundskolan Är 6-9.1.     Vad Àr idrottslÀrarnas uppfattning av begreppet friluftsliv i förhÄllande till Friluftsgruppens definition av friluftsliv?  2.     Vilken typ av friluftsliv genomförs av idrottslÀrarna under lektionstid och pÄ friluftsdagarna i Är 6-9?3.     Hur ser de eventuella sambanden ut mellan vilken typ av friluftsliv som bedrivs och instÀllning hos lÀraren samt andra förutsÀttningar i arbetssituationen?MetodVi har konstruerat en internetbaserad enkÀt som skickats ut via e-post till 194 slumpmÀssigt utvalda idrottslÀrare, Ätta till tio lÀrare per lÀn. Vi tog fram beskrivande statistik samt undersökte korrelationen mellan enkÀtsvaren i statistikprogrammet SPSS.ResultatI snitt överensstÀmde idrottslÀrarnas uppfattning till 80 procent med Friluftsgruppens definition av friluftsliv och ingen hade en överensstÀmmelse lÀgre Àn 60 procent. Friluftslivet i skolan domineras av moment som dans, lagbollspel, löpning, orientering och simning. Det som förekom minst var klÀttring, lÄngfÀrdsskridskor, paddling, ridning samt övernattning i tÀlt/vindskydd.
Pedagogers reflektioner pÄ samverkan och integrering mellan grundskola och grundsÀrskola
Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, nÀr det gÀller utveckling och lÀrande hos barn till utlandsfödda förÀldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vÄrt arbete utifrÄn ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers instÀllning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda förÀldrar. Vi tog ocksÄ reda pÄ intervjupersonernas uppfattning om det fanns nÄgot omrÄde hos barn som utvecklades sÀrskilt positivt under lekarbetet.
Att vara allsidig och saklig : En intervjustudie om samha?llskunskapsla?rare
Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.
FransklÀraren, kulturbegreppet och kursplanen
Denna intervju- och textanalysstudie undersöker tankar om begreppet kultur hos fransklÀrare samt framstÀllningen av begreppet kultur i kursplanen i moderna sprÄk frÄn 2011 ur LÀroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Dessa tvÄ analyser jÀmförs sedan sinsemellan och med den analys som Tornberg (2000) har gjort av kursplanen för moderna sprÄk frÄn 2000 i anslutning till LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Studien utgÄr frÄn Tornbergs tre kulturperspektiv, som anvÀnds som idealtyper vid analysen av lÀrarintervjuerna och vid analysen av kursplanen 2011: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap.Det huvudsakliga resultatet Àr att ett fullbordat faktum och en kompetens för framtiden dominerar i de bÄda kursplanerna. Kursplanerna skiljer sig dock Ät dÄ kursplanen 2000 har en nationalromantisk uppfattning, medan kursplanen 2011 har en mer varierad syn dÀr nation och kultur inte nödvÀndigtvis mÄste höra samman. FransklÀrarna tycks uppdelade i tre grupper.
Det Àr svÄrt att sÀtta fingret pÄ : En studie om musik- och bildlÀrares syn pÄ kreativitet
Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.
AIS vs. Radar : En undersökning om aktiva befÀls Äsikter och uppfattning berörande AIS och radar
Arbetet Àr en fallstudie om aktiva nautikers instÀllning till anvÀndandet av AIS och radar ur en navigatorisk synpunkt. Syftet var att fÄ en uppfattning om hur ett av de nyaste elektroniska hjÀlpmedlen stÄr sig mot ett av de mer inarbetade och beprövade instrumenten som finns ombord pÄ dagens kommersiella fartyg.För att kunna fÄ en uppfattning om vad nautikerna ansÄg utfördes intervjuer ombord pÄ ett svenskt fartyg. FrÄgorna som stÀlldes var samma för bÄde AIS och radar för att datan skulle bli jÀmförbara. De slutsatser som drogs var att AIS som fristÄende system inte Ànnu Àr nÄgot som dagens nautiker litar pÄ. DÄ radarn togs upp till diskussion var mönstret tydligt att systemet ansÄgs ha hög tillförlitlighet samt att nautikerna nÀst efter sina egna ögon litar mest pÄ radarn bland de navigatoriska hjÀlpmedlen.
SkolÄr 4 elevers uppfattning av likhetstecknet och lÀroböckernas framstÀllning
Syftet med denna studie var att undersöka skolÄr 4 elevers förstÄelse av likhetstecknet. Vi ville Àven studera hur symbolen presenteras i elevernas lÀroböcker och mot bakgrund av tidigare forskning diskutera hur detta kan pÄverka deras förstÄelse av begreppet. I studien anvÀnde vi oss av tre insamlingsmetoder: en kvantitativ undersökning, kvalitativa intervjuer och en textanalys av lÀroböcker för skolÄr 3 och 4. VÄr undersökning visar att Àven om eleverna uppvisar bra förstÄelse av likhetstecknet nÀr de löser uppgifter av strukturell typ, har de svÄrigheter med att muntligt beskriva likhetstecknets funktion. Textanalysen synliggör att andelen utsagor av operationell typ som framhÀvs i lÀroböckerna för Äk 3 minskar betydligt i lÀroböckerna för Äk 4.
Uppdragsbrev enligt den nya revisionsstandarden - Hur uppfattas uppdragsbrevet bland revisorer och firmatecknare?
Ăr det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar.Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsĂ€tt och en deduktiv undersökningsansats. MĂ„lsĂ€ttningen var att hela tiden förhĂ„lla oss objektiva och pĂ„ ett öppet och oberoende sĂ€tt samla in kunskap.
Betyg och bedömning : i teorin och praktiken
Syftet med uppsatsen Àr att studera vilken uppfattning elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning dÀr eleverna fyller i bÄde kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det Àr frÀmst deras beteende och hur de Àr som elev som Àr avgörande för vilket betyg de fÄr. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man Àr som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet Àr inte vÀl förankrat bland dessa elever..
Sambandet mellan motivation och lÀsförstÄelse hos andrasprÄksinlÀrare : En studie av vuxnas inlÀrande av svenska som andrasprÄk
Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.
Mellan marknad och profession : En studie av hur la?rare upplever marknadsreformer inom gymnasieskolan
Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.
Uppdragsbrev enligt den nya revisionsstandarden - Hur uppfattas uppdragsbrevet bland revisorer och firmatecknare?
Ăr det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar.
Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsÀtt och en deduktiv undersökningsansats. MÄlsÀttningen var att hela tiden förhÄlla oss objektiva och pÄ ett öppet och oberoende sÀtt samla in kunskap.
I huvudet pÄ en friskolelÀrare
Syftet med vÄrt arbete Àr att skapa en djupare förstÄelse för friskolelÀrarnas eget perspektiv pÄ sin arbetssituation genom att undersöka vilka faktorer som gör att man trivs pÄ sin arbetsplats. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar har varit: Hur ser friskolelÀrarna pÄ sin kompetens och möjlighet att vara delaktig i verksamheten? Vilken uppfattning har friskolelÀrarna pÄ sin arbetssituation? Hur definierar friskolelÀrarna sin lÀraridentitet? Genom djupintervjuer visar resultatet av vÄrt arbete att de lÀrare vi intervjuade Àr glada, har en hög uppfattning om sin Àmneskompetens och trivs pÄ sina arbetsplatser..
Flexibel utbildning : En fenomenografisk studie av distansutbildningen vid Umea? Universitet
Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.