Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mÄngkulturellt och Àven sjukvÄrden kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och bygger pÄ respekt för individen.Syfte: att belysa vÄrdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick frÄn teori om interkulturell omvÄrdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvÄrdnad var de tvÄ mest framtrÀdande.

Arbetet pÄ fartygsbryggor bestÄr till en stor del av kontrolluppgifter. Operatörerna, bryggteamet, har dÀrför kontroll-  och alarmsystem till förfogande. Samspelet mellan mÀnniska och system beror delvis pÄ anvÀndarens kunskaper och erfarenheter och delvis pÄ bryggdesign och teknikens anvÀndarvÀnlighet. Arbetets Àmne Àr hanteringen av alarm och alarmsystem pÄ fartygsbryggor.  Syftet  var att  undersöka om det finns strategier för detta och i sÄ fall att belysa hur dessa strategier ser ut. DÀrför undersöktes sju styrmÀns erfarenheter med kvalitativa metoder, med halvstrukturerade intervjuer och med innehÄllsanalys.

Kambodja Àr ett av de fattigaste lÀnderna i Sydostasien, mÄnga mÀnniskor lider av nedsatt hÀlsotillstÄnd efter alla Är av krig. Syftet med studien Àr att beskriva hÀlsoarbetarnas erfarenheter av att frÀmja barns hÀlsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och bestÄr av intervjuer som utfördes med hÀlsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och pÄ privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att pÄ statlig nivÄ ges möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande för att kunna pÄverka barns hÀlsa och pÄ den praktiska nivÄn visar sig dock begrÀnsningar i form av olika hÀlsohinder.

Aim: The aim of the study is to show how a Bildung-oriented biology teaching could be designed, along with providing classroom examples of such teaching. In this study, the term Bildung, is defined based on the German Didaktik tradition as competences for self-determination, constructive participation in society, and solidarity. Theory: The study is based om Englund?s thoughts of teaching as didactic choices that express different views of meaning, socialisation, method, and context. This is referred to as companion meanings. Additionally, the theoretical framework is influenced by Gadamer?s thoughts on understanding through dialogue and Klafki?s didactic analysis of educational content for Bildung-orientated approaches. Method: The empirical qualitative study is based on ten semi-structured interviews of biology teachers at Swedish Folkh?gskola.

Depression Àr idag en folksjukdom i Sverige. Denna studie handlar om den allt större grupp deprimerade som behandlas med antidepressiva lÀkemedel. De mest anvÀnda preparaten i dag gÄr under samlingsnamnet SSRI (Selektiva serotoninÄterupptagshÀmmare). Kunskapen om dessa preparat ökar kontinuerligt och precis som alla andra lÀkemedel kan de utöver den önskade effekten ocksÄ ge biverkningar. I skrivande stund pÄgÄr en livlig debatt kring SSRI i mÄnga olika sammanhang i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vad som lÄg i fokus i ungdomars diskussioner, pÄ ett webbaserat community, kring sjÀlvskadebeteende. Urvalet blev 114 ungdomar mellan 13 och 25 Är pÄ communityt Helgon.net. FrÄgestÀllningarna var: ?Vilka huvudteman ligger i fokus i ungdomarnas diskussioner??, ?Fungerar diskussionerna pÄ forumen som ett socialt stöd?? och ?Vilka erfarenheter har ungdomarna av professionell hjÀlp?? Den metod som anvÀndes var en kvalitativ analys av de fyra huvudtemana ?SjÀlvskadetrend?, ?Varför skada sig sjÀlv?, ?SÄrskador, Àrr och skamkÀnslor? och ?Behandling och stöd?, som skapades utifrÄn vad som lÄg i fokus i ungdomarnas diskussioner. Enligt Alderman, Ahmed och Stacey Àr sjÀlvskadebeteende ett sÀtt att hantera kÀnslomÀssigt svÄra situationer och att dÀrigenom ÄterstÀlla den inre balansen, alltsÄ en slags överlevnadsstrategi.

Efter erfarenheter frÄn jobb och praktikplatser har vi fÄtt upp ögonen för vikten av vÀl fungerande projektledning av upplevelseproduktioner. DÀrför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i PiteÄ 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte Àr att undersöka hur modeller för upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. Studien Àr gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i PiteÄ 2011 dÀr Sara var projektledare samt en litteraturstudie.

MÀnniskan Àr byggd för fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet pÄverkar kroppen positivt. Muskelmassan minskar med Äldern vilket medför minskad muskelstyrka. Detta leder ofta till att de vardagliga sysslorna blir mer anstrÀngande Àn tidigare. Studier har visat att den funktionella förmÄgan och livskvaliteten kan förbÀttras genom fysisk aktivitet.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syfte och frÄgestÀllning Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares, frÄn olika geografiska omrÄden, Äsikter och erfarenheter om sam- och sÀrundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar för att besvara syftet. Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om sam- och sÀrundervisning? Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om genus i sam- och sÀrundervisning? Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och sÀrundervisning?Metod I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade lÀrarna i Idrott och hÀlsa fick svara pÄ frÄgor som berörde tre frÄgeomrÄden. FrÄgeomrÄderna var sam- och sÀrundervisning, genus i sam- och sÀrundervisning samt etnicitet i sam- och sÀrundervisning.

HjÀrtinfarkt Àr en vanlig sjukdom i vÀstvÀrlden. Eftersom patienterna ofta upplever Ängest och oro i samband med hjÀrtinfarkt Àr bemötande, kÀnslomÀssigt stöd och patientinformation av stor vikt vid omvÄrdnaden. Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter under och efter vÄrdtiden vid hjÀrtinfarkt. Studien Àr en litteraturstudie. De nio artiklar som anvÀndes i resultatet analyserades med hjÀlp av en modifiering av Burnards fyra analysmetods steg.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om barn och pedagoger anvÀnder tredimensionella material pÄ tvÄ förskolor. VÄrt intresse för skapande material uppstod dÄ vi gick sidoÀmneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, dÄ vi sjÀlv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom vÄra diskussioner inom Àmnet blev vi intresserade av att ta reda pÄ om dessa material fanns ute pÄ förskolorna. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med Ätta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss frÀmst pÄ Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. VÄr slutsats Àr att tredimensionella material finns ute pÄ förskolorna, men att de sÀllan anvÀnds.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Syftet med examensarbetet Àr att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansÀttning. Detta genom att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring lÀrarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare Àr syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lÀrarnas intention kring att sÀtta samman grupper. Urvalet i min undersökning Àr tvÄ skolor dÀr jag intervjuade elever i skolÄr 3 och skolÄr 9, detta för att se pÄ likheter och skillnader i deras erfarenheter kring Àmnet. UtifrÄn lÀroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att kÀnna trygghet i en grupp.