Demenssjuka ville sĂ„ lĂ„ngt som det Ă€r möjligt behĂ„lla sin sjĂ€lvstĂ€ndighet i vĂ„rdandet. NĂ€rstĂ„endevĂ„rdares kĂ€rlek och stöd betraktades vĂ€rdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade nĂ€rstĂ„endes nĂ€rvaro och sĂ„g dem som en resurs i vĂ„rden. Syfte: Syftet var att beskriva nĂ€rstĂ„endes erfarenheter av att vĂ„rda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie dĂ€r kvalitativa studier analyserades.

Syftet med studien var att beskriva och förstÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primÀrvÄrd med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehÄllsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sÀtta grÀnser och vara professionell?.

Min förhoppning med den hÀr studien Àr att bidra till att sprida andra pedagogers erfarenheter av anvÀndningen av lÀrplattan i sin undervisning. Studiens syfte Àr att utifrÄn pedagogers erfarenheter beskriva lÀrplattans funktion i en verksamhet i trÀningsskolan. Jag undrar hur lÀrplattan anvÀnds i verksamheten, enligt pedagogerna? Vilken betydelse de menar att lÀrplattan har för lÀrande och undervisning i sin verksamhet? Samt hur lÀrplattan kan, utifrÄn pedagogernas erfarenheter, förstÄs som ett medierande verktyg?Som teoretisk grund anvÀnder jag ett sociokulturellt synsÀtt pÄ lÀrande. I studien anvÀnde jag en kvalitativ forskningsansats och halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier studera hur erfarenheter omsÀtts till förbÀttringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet sÄ att rÀtt kvalitet kan uppnÄs.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjÀlp av textanalys och intervjuer jÀmförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbÀttring för att uppnÄ rÀtt kvalitet pÄ förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsÀttningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rÀtt kvalitet men det finns brister i förutsÀttningarna för att systematiskt anvÀnda erfarenheter för att utvÀrdera, anpassa och förbÀttra kvaliteten pÄ insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta Àr att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter frÄn insats och förbandsverksamheten. Detta innebÀr ocksÄ att behovet av anpassning och förbÀttringar inte kan identifieras baserat pÄ ett brett underlag av erfarenheter frÄn verksamheten underifrÄn. Kopplingen mellan förbÀttring av kvalitet och planering Àr otydlig vilket innebÀr att förÀndringar av förbandsspecifikationer och mÄlsÀttningar inte Àr helt sÀkerstÀllt nÀr behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

AbstraktTitel: Fyra förskollÀrares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StÄhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivÄ)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollÀrare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer Àven om det finns tid och utrymme för detta Àmne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer dÀr respondenternas erfarenheter inom Àmnet framgÄr. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda mÄnga olika saker beroende pÄ vem du frÄgar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig Àven att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..

Den tid som patienter vÄrdas pÄ sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta stÀller samtidigt krav pÄ sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors förestÀllningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vÄrden. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor pÄ tvÄ medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj Àr och betraktar familjen bÄde som en resurs och ett hinder.

Att vara barn till en förÀlder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebÀra ett svÄrt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att vÀxa upp i en familj dÀr en förÀlder Àr drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos förÀldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjÀlp.

Hepatit C Àr en sjukdom som Àr utbredd över hela vÀrlden med cirka 300 miljoner bÀrare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan dÀrför leda till diskriminering och fördomar i samhÀllet och hos sjukvÄrdspersonal. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frÄgestÀllningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen pÄverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien Àr en litteraturstudie dÀr tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för vuxna med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter förvÀrvad hjÀrnskada. I studien deltog tolv arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet av hemrehabilitering, verksamma inom kommuner och landsting i södra och mellersta Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av frÄgeguide. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och utmynnade i tre kategorier: ?Erfarenheter av att se svÄrigheter i vardagen?, ?Erfarenheter av att möjliggöra delaktighet i vardagen? och ?Erfarenheter av samarbetets betydelse?.

Bristen av kvinnor pÄ de högre positionerna inom ICA som i övrigt Àr en kvinnodominerad bransch utgör intresseomrÄdet för denna uppsats. Vi vill med uppsatsen undersöka och belysa de erfarenheter som kvinnor pÄ olika positioner inom organisationen har gÀllande deras möjligheter till karriÀr. Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk teoretisk ansats som Àven stödjs av andra teorier gÀllande organisation och kön. Empirin som studiens resultat bygger pÄ kommer frÄn intervjuer med sju kvinnor pÄ olika nivÄer inom ICA. Resultatet i sin tur presenteras utifrÄn fem olika teman vilka belyser kvinnornas upplevelser gÀllande: Uppfattningar om organisationen, JÀmstÀlldhet, Rekrytering, Kompetensutveckling och karriÀr samt Hinder och möjligheter till karriÀr.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnÄ syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem förÀldrar till barn med ADHD i Äldrarna 6-18 Är. Vid hantering av data tillÀmpades kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats för att analysera förÀldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begrÀnsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Via telefonrÄdgivningssystemet 1177 finns sjuksköterskor tillgÀngliga dygnet runt för att ge sjukvÄrdsrÄdgivning till befolkningen i Sverige. Det finns begrÀnsad kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av sjukvÄrdsrÄdgivning som utförs per telefon via telefonrÄdgivningssystemet 1177. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med sjukvÄrdsrÄdgivning via telefonrÄdgivningssystemet 1177. Metoden som anvÀnts Àr genomförande av fokusgruppdiskussioner med 11 sjuksköterskor och distriktssköterskor som arbetar med sjukvÄrdsrÄdgivning via telefonrÄdgivningssystemet 1177. Analysen genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.

Tidigare vÄrdforskning inom psykiatrin har frÀmst utgÄtt ifrÄn personalens erfarenheter. Forskning har visat pÄ ett behov att studera patienters erfarenheter. NÀr det gÀller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vÄrd saknas forskning och det har dÀrför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgÄngspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell anvÀnts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.