Sökresultat:
422 Uppsatser om Lärares skyldigheter - Sida 21 av 29
DIDAKTISKA PERSPEKTIV P? EN BILDUNG-ORIENTERAD BIOLOGIUNDERVISNING -en analys utifr?n tysk bildningstradition med exempel fr?n biologil?rares praktik p? folkh?gskola
Aim: The aim of the study is to show how a Bildung-oriented biology teaching could
be designed, along with providing classroom examples of such teaching. In this
study, the term Bildung, is defined based on the German Didaktik tradition as
competences for self-determination, constructive participation in society, and
solidarity.
Theory: The study is based om Englund?s thoughts of teaching as didactic choices that
express different views of meaning, socialisation, method, and context. This is
referred to as companion meanings. Additionally, the theoretical framework is
influenced by Gadamer?s thoughts on understanding through dialogue and
Klafki?s didactic analysis of educational content for Bildung-orientated
approaches.
Method: The empirical qualitative study is based on ten semi-structured interviews of
biology teachers at Swedish Folkh?gskola.
Barnets bÀsta i tvistefrÄgor om vÄrdnad, boende och umgÀnge
Vad har barn i Sverige för rÀttigheter idag och vad har förÀldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska förÀldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? NÀr familjer splittras Àr det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att förÀldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara sÄ? Lagstiftningen har de senaste Ärtiondena förbÀttrats och gÄr fortfarande i positiv riktning inom detta omrÄde, bl.a. beroende pÄ att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhÀllsutvecklingen har förÀndrats.
Sjuksköterskors upplevelser av att anmÀla eller inte anmÀla nÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för barnmisshandel : en kvalitativ intervjustudie
SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvÄrd undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vÄrdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt vÄld, sexuella övergrepp, krÀnkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundlÀggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frÄgor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
Hur lÀrare interagerar med sina elever ur ett könsperspektiv
Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrÄn ett könsperspektiv. För att uppnÄ denna fördjupade förstÄelse observeras tre pedagogers beteende i olika lÀrandesituationer, men med samma barngrupp. Med andra ord Àr det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus lÀggs pÄ eleverna. De metoder som anvÀnds under studiens gÄng Àr av etnografisk karaktÀr dÄ dessa Àr de bÀst lÀmpade metoderna för att ta reda pÄ hur verkligheten, i detta fall skolan dÀr undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att fÄ en klarare bild av hur pedagogerna i frÄga tÀnker angÄende jÀmstÀlldhet. Den kvalitativa aspekten av jÀmstÀlldhet, som Àr i fokus under detta arbete, innebÀr att kvinnor och mÀn ska ha samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter nÀr det kommer till saker i vÄr vardag.
Finansiell rÄdgivning, konsumenten & lagen - En studie gÀllande lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter, sett ur bankens perspektiv i praktiken
Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsÀtta en utredning för att kartlÀgga frÄgor avseende finansiella rÄdgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frÄgor betrÀffande konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lÀmpliga ÄtgÀrder för att förstÀrka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom dÀrmed att benÀmnas, lag om finansiell rÄdgivning till konsumenter. Lagen trÀdde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag Àr bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse och ge lÀsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter har pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rÄdgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.
MĂ€klaryrkets etik och moral
GÄr det att köpa en fastighet utan att bli lurad? Under flera Är har mÀklare florerat i media och deras etik och moral har ifrÄgasatts. Intresset för hur etik och moral egentligen ser ut vid fastighetsförmedling vÀcktes och vi ville veta om kritiken var befogad. För att fÄ svar gjorde vi en kvalitativ ansats och intervjuade tre olika instanser. Dessa bestod av FastighetsbyrÄn, MÀklarsamfundet och ARN.
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.
NÀringsidkarens ansvar - för finansiell rÄdgivning till konsumenter
Efter en sammanfattning av rÀttslÀget angÄende nÀringsidkarens skyldigheter vid finansiell rÄdgivning till konsumenter har vi kunnat konstatera att god rÄdgivningssed Àr det som ytterst skall tillÀmpas. För att komma fram till innebörden av god rÄdgivningssed har vi tittat pÄ olika moment som enligt oss bör ingÄ i begreppet. Omsorgsplikten innebÀr att konsumenten skall kunna lita pÄ att rÄdgivaren stÀller all sin kunskap till förfogande och att rÄdet Àr tillförlitligt. LÀmnar rÄdgivaren trots tillrÀcklig kompetens oriktiga rÄd bryter det mot omsorgsplikten och dÄ blir nÀringsidkaren skadestÄndsskyldig. Vi har dock kommit fram till att om rÄdgivaren innehar en licens samt har erforderlig erfarenhet kan nÀringsidkaren inte drabbas av skadestÄnd pÄ grund av otillrÀcklig kompetens.
Finansinspektionens sanktioner : PÄverkan pÄ allmÀnhetens förtroende?
I Sverige Àr det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vÀgledande organ genom att utfÀrda policies och riktlinjer samt upprÀtthÄller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att vÀrdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmÀnhetens förtroende för marknaden upprÀtthÄlls. NÀr finansiella företag ÄsidosÀtter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om vÀrdepappersmarknaden riskerar detta att pÄverka vÀrdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och dÄ ocksÄ allmÀnhetens förtroende negativt. FI ingriper dÄ genom att utfÀrda olika sanktioner beroende pÄ hur allvarlig övertrÀdelsen Àr.
Destruktiva maktrelationer mellan lÀrare och elever : En kritisk diskursanalys av fenomenet mobbning med sÀrskilt fokus pÄ asymmetriska maktrelationer mellan lÀrare och elever
Syftet med studien Àr att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, Àven kallat krÀnkningar, mellan lÀrare och elever konstrueras diskursivt pÄ tre arenor. Dessa arenor Àr forskning om mobbning, lÀroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lÀrarvikarier. Studien utgÄr ifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr man menar att sprÄket konstruerar vÄr bild av vÀrlden och inte endast ?avbildar den som den Àr?. SÄ fort vi anvÀnder sprÄket tolkar vi Àven vÄr omvÀrld.
Auktoritarism hos polisstudenter
Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet Àr antagandet om att det enda rÀtta och normala Àr att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen Àr en ledande och övergripande norm i vÄrt samhÀlle. I skolan kan svÄrigheter uppstÄ för de elever som pÄ nÄgot sÀtt avviker frÄn heteronormen. Svenska lÀrarutbildningar berör Àmnet sex och samlevnad i mycket begrÀnsad utstrÀckning vilket kan medföra att lÀrare inte har den kunskap som krÀvs för att undervisa i Àmnet.
Butikschefens tillvÀgagÄngssÀtt vid rekrytering och anstÀllning. : Likheter och skillnader mellan kedja och privatÀgd butik
Rapportens undersökning beskriver de skillnader och likheter mellan kedjeÀgda och privatÀgda klÀdbutiker i Lidköping. En öppen intervju genomfördes med fem butikschefer i kedja och fem butikschefer/Àgare i privatÀgd butik för att beskriva rekryteringsprocessen och kunskapsnivÄn om anstÀllningsformerna, 4-6 §§ Lag (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). Personalen i en butik Àr en resurs som tillsammans med butikschefen/Àgaren arbetar för att uppnÄ lönsamhet. RÀtt personal Àr dÄ betydelsefullt för arbetsgivaren och en felrekrytering kan bli kostsamt för företaget. En effektiv och strukturerad rekryteringsprocess leder till rÀtt person pÄ rÀtt plats[1].
Nyhetsjournalistik finansierad med crowdfunding ? en kartlÀggning av svenskarnas instÀllning till anvÀndarfinansierade nyheter
I en tid dÄ tidningsbranschen stÄr inför en omfattande strukturomvandling, Àr jakten igÄng att hitta komplement och substitut till gamla intÀktskÀllor. Som ett led av detta har intresset vÀckts för att anvÀnda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding Àr en finansieringsform dÀr privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd frÄn ett större antal finansiÀrer. FrÄgan Àr dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige.
Den hÀr rapporten Àmnar kartlÀgga den svenska befolkningens kÀnnedom om, och deras instÀllning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkÀtundersökning som syftar till att svara pÄ följande frÄgor:
Vilken instÀllning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsform
för granskande journalistik?
Vilka förutsÀttningar krÀvs för att finansieringsformen ska accepteras av svenska
nyhetskonsumenter?
Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding?
Resultatet visade att kÀnnedomen om crowdfunding Àr lÄg och slutsatsen Àr att marknaden för crowdfunding Àr omogen i Sverige.
One Kenya, one people, one nation : strÀvan efter en kenyansk identitet
Intentionen med detta arbete Àr att uppmÀrksamma citizenship education som blivit allt mer betydande nÀr det gÀller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebÀr det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielÀrare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehÄll som presenteras. BifrÄgan blir om lÀrarna dÀrefter uppmanar eleverna pÄ nÄgot sÀtt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rÀttigheter i samhÀllet. För att besvara undersökningens frÄgestÀllningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fÄtt svara pÄ likvÀrdiga frÄgor och ÀmnesomrÄden dÀr sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.
Relationskompetens : att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning
Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.