Sök:

Sökresultat:

426 Uppsatser om Lärares skyldigheter - Sida 20 av 29

DET STORA I DET LILLA MED KRAFTEN ATT F?R?NDRA NORMER Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n ?sexualitet, samtycke och relationer?

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Att se eller inte se elever som far illa i hemmet, det Àr frÄgan. : En studie om skolans skyldigheter.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjÀlp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptÀcka att elever far illa i hemmet och hur anmÀlningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bÀttre samarbete mellan socialtjÀnsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska fÄ hjÀlp av skolan i tid. VÄrt resultat i undersökningen byggde pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa pÄ hur vÄrt valda arbetsomrÄde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmÀlningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

VÄld i nÀra relationer : Polisens initiala ÄtgÀrder vid brott i nÀra relationer

Detta arbete handlar om vÄld i nÀra relationer och avgrÀnsar sig till mestadels kring kvinnornas situation i frÄga. Mitt syfte med denna rapport Àr att, dels förhöja mina kunskapsnivÄer inom problemomrÄdet samt dels att utvidga och förhoppningsvis förbÀttra mina initiala ÄtgÀrder i mitt framtida polisiÀra arbete. Visserligen döms gÀrningsmÀnnen idag enligt drygare dom vid brott i nÀra relationer Àn tidigare. Men de största problemen Àr dock fortfarande att mÄlsÀgande inte vÄgar anmÀla att de har blivit utsatta för sÄdana brott samt att de drar tillbaka anmÀlningar innan brotten hunnits utredas. Detta medför stora problem för polisens brottsbekÀmpning inom detta omrÄde men utgör samtidigt en oerhört viktig informationskÀlla för en del av den siffra över hur mÄnga sÄdana ouppklarade brott som Ärligen begÄs.

VÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanöstern pÄ skyddade boenden : - En kvalitativ studie ompersonalens konstruktioner gÀllande kvinnornas hjÀlpbehov, personalens arbete samt maktens förekomst.

Forskning har visat att vÄld Àr ett samhÀllsproblem och anses vara en av de frÀmsta bakomliggande orsakerna till den ohÀlsa som finns bland kvinnor i vÀrlden. Kvinnor tillhör en grupp i samhÀllet som löper stor risk att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. För att begrÀnsa vÄr studie har vi valt att inrikta osspÄ vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utlÀndsk bakgrund Àr en ytterst sÄrbar och utsatt grupp. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur personal pÄ skyddade boenden konstruerar vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanösterns hjÀlpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

En granskning av grÀnserna mellan finansiell rÄdgivning och revision

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

De "bortglömda" eleverna : En intervjustudie om grÄzonsbarnen i skolan

Uppsatsen handlar om de sÄ kallade grÄzonsbarnen. Detta innebÀr de elever som ofta inte har nÄgon diagnos men som ÀndÄ har svÄrt att uppnÄ kunskapsmÄlen i skolan. Uppsatsen fokuserar pÄ arbetet med grÄzonsbarnen och hur lÀrarna arbetar för att inkludera alla sina elever i undervisningen och hur de gör för att anpassa undervisningen sÄ att alla elever har en chans att uppnÄ högsta möjliga nivÄ. Undersökningen innefattar Àven de digitala hjÀlpmedel lÀrarna anvÀnder sig av i undervisningen. Dessutom vilka resurser skolorna har till arbetet med dessa elever och vilka svÄrigheter som uppkommer om resurserna inte Àr tillrÀckliga.

Arbetstagarinflytande i europabolag

Efter drygt trettio Är av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemslÀnder uppnÄs och rÀttsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. DÄ medlemslÀnderna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlÀmnades flertalet frÄgor att regleras via nationell rÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag Àr utformat och hur detta överfördes till svensk rÀtt. Förutom det faktum att direktivet ej Àr skrivet pÄ ett tillrÀckligt klart och tydligt sÀtt, framkommer Àven att utredarens betÀnkande var i behov av flertalet Àndringar för att fÄ samma innebörd som direktivet. Dock kvarstÄr viktiga och dÀrmed oreglerade frÄgor i avvaktan pÄ direktivets revidering.

UppsÀgning eller avsked i samband med illojalt beteende

ArbetsrÀtten Àr den del av lagstiftningen som omfattar det rÀttsliga förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt reglerar nÀr arbetsgivaren har rÀtt att avskeda eller sÀga upp en arbetstagare. Innan den första lagstiftningen antogs pÄ de arbetsrÀttsliga omrÄdena var det fritt för arbetsgivare att sÀga upp eller avskeda de anstÀllda. I lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) föreskrivs att rekvisitet saklig grund mÄste vara uppfyllt för en giltig uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och för avsked krÀvs att arbetstagaren grovt har Äsidosatt sina skyldigheter. En nÀrmare redogörelse för hur rekvisiten ska tolkas sker inte i LAS. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att redogöra för vad begreppen saklig grund och grovt ÄsidosÀttande innebÀr, samt utreda vad en arbetstagares lojalitetsplikt innebÀr och nÀr illojalt beteende anses föreligga.

"Vi Àr i symbios med varandra" : En studie om hur grundskollÀrare i de tidiga skolÄren ser pÄ yrkesrollen för lÀrare i fritidshem.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Den in-housade konsulten - En studie kring konsulters upplevelser av sin arbetssituation

Syftet med studien Àr att analysera hur inhyrda konsulter som har sin konsultchef pÄ plats upplever sin arbetssituation. Det som stÄr i fokus Àr hur konsulterna ser pÄ sina möjligheter till utveckling, anstÀllningsbarhet, anstÀllningstrygghet, sin chef och det stöd som ges, samt de krav och den egenkontroll de upplevs ha i sitt arbete.Metoden som anvÀnts i uppsatsen Àr av kvalitativt slag och intervjuerna som genomförts Àr av semistrukturerad karaktÀr. Urvalet omfattas av totalt sju intervjuer. Fem intervjuer Àr utförda med inhyrda konsulter, varav tre av dem Àr sÄ kallade in-housade konsulter som har sin konsultchef pÄ plats medan de resterande tvÄ Àr traditionellt inhyrda och dÀrmed har sin konsultchef pÄ distans. Denna studie bygger pÄ en jÀmförelse av dessa konsulters arbetssituation.

Kan man genom ett originÀrt fÄng förvÀrva ÀganderÀtten till en byggnad?

För de originÀra fÄngen ockupation och specifikation finns det varken nÄgra lagregler eller nÄgon utförlig beskrivning i den juridiska litteraturen. DÀrför har jag i denna uppsats analyserat dels vilka krav som kan antas gÀlla för ÀganderÀttsförvÀrv genom ockupation respektive specifikation, dels om man genom dessa originÀra fÄng kan förvÀrva ÀganderÀtten till en övergiven byggnad som Àr lös respektive fast egendom. För ÀganderÀttsförvÀrv genom ockupation kan det anses finnas tvÄ krav; dels mÄste egendomen vara herrelös och dels mÄste egendomen tas i besittning. Byggnad som Àr lös egendom samt byggnad som Àr fast egendom kan enligt min mening bli herrelösa och de kan tas i besittning. Trots detta kommer ockupanten inte att kunna bli dess Àgare.

FörÀldrars ansvar för skuldsÀttning av underÄriga: rÀttigheter och skyldigheter

FörhÄllandet mellan förÀldrar och barn Àr av en sÀregen art. Som förÀlder och förmyndare för sitt barn har man ansvar att uppfostra och se till att barnet Àr tillfredsstÀllt bÄde emotionellt och ekonomiskt. Uppsatsen behandlar den ekonomiska delen av tillsynen. Den som Àr förÀlder, förmyndare, god man eller förvaltare till omyndiga personer, har som ekonomiskt ansvar att förvalta den omyndiges egendom och tillgÄngar. Detta pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte förfars, eftersom den underÄrige inte har full rÀttskapacitet.

Anpassning av utvecklingssamtalet efter förĂ€ldrarnas förvĂ€ntningar : Åtta förĂ€ldrars syn pĂ„ utvecklingssamtal i förskolan

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

OmöjlighetslÀran i svensk rÀtt

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->