BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivsoch teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus pÄ klientensbeskrivningar. Denna studie Àr en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med enabduktiv ansats, dÀr 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjÀlp av maktensfyra ansikten. Studien pÄvisar att maktbegreppet Àr ett komplext och svÄrdefinierat begrepp.Studien visar hur makten kan betraktas utifrÄn maktens fyra ansikten inom det sociala arbeteti mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gÀllandemaktaspekten för det sociala arbetet utifrÄn olika studier samt rekommendationer för fortsattforskning. Det Àr viktigt att klienternas perspektiv, sÄsom upplevelsen av makt och kontroll,tas upp angÄende deras möte med de professionella.

Forskningen gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor har inte jÀmfört hur olika professionella utifrÄn sina olika yrkespositioner anser om gemensam vÄrdnad, dÀr kvinnorna har blivit utsatta för sina mÀns vÄld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrÄn sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och dÀrmed bidra med nÄgot nytt till forskningen.   Begreppet mÀns vÄld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld, kÀnslomÀssiga och verbala krÀnkningar samt alla handlingar vars syfte Àr att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).     MÀns vÄld mot kvinnor beror pÄ mÄnga faktorer, men tillvÀgagÄngssÀttet som mÀnnen anvÀnder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till vÄldet som de utsÀtts för, resulterar i att de fÄr det svÄrt att separera frÄn de vÄldsamma mÀnnen (Beausang, 2003, s.

ProblemstÀllning: Muskuloskeletala besvÀr hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) Àr ett vanligt förekommande problem och besvÀren Àr oftast smÀrtsamma, lÄngvariga och funktionsnedsÀttande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrÄgar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingÄr i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mÀtinstrument samt prospektiva studier för att sÀkerstÀlla prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frÄgeformulÀr pÄ engelska för anvÀndning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, NederlÀnderna och Grekland. Metod: För att sÀkerstÀlla att alla relevanta riskomrÄden skulle inkluderas i frÄgeformulÀret genomfördes intervjuer med tre experter inom omrÄdet och intervjuerna analyserades sedan med innehÄllsanalys.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Denna studie handlar om samtal som utförs pÄ Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen pÄ dessa samtal, handlÀggarnas upplevelser samt vilka svÄrigheter man stöter pÄ i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handlÀggare. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i denna studie dÀr vi utförde Ätta intervjuer med handlÀggare pÄ Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vÄrt empiriska material utifrÄn Àr Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) nÀrbyrÄkratsteori samt HÀgg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handlÀggarna pÄ Migrationsverket sysslar med utredandesamtal dÀr samtalen innehÄller mycket information.

Syftet med f?religgande kvalitativa magisteruppsats ?r att f?rdjupa f?rst?elsen av patienters tillvaro och den v?rd de erh?ller inom r?ttspsykiatrisk v?rd, genom att unders?ka deras beskrivningar utifr?n ett livsv?rldsperspektiv. Studien vilar p? socialkonstruktionism och fenomenologi som ?vergripande perspektiv. Det teoretiska ramverket utg?rs av begreppen g?rande, varande, blivande och tillh?rande, samt utvalda begrepp av Judith Butler: ramar, livets os?kerhet, livsbetingelser, ett socialt n?tverk av h?nder, s?rjbarhet och att blomstra. Resultaten visar att patienters upplevelse av v?rden p?verkas av individuella behov, vilka formas av livserfarenheter, personliga egenskaper och v?rdens f?rm?ga att m?ta dessa behov.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svÄrigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte Àr att tolka möjligheter och svÄrigheter i mötet mellan ensamkommande ungdomar och professionella vuxna som arbetar pÄ gruppboende för just ensamkommande i Äldrarna 14-17 Är. Det empiriska materialet bygger pÄ fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande ungdomar i sitt dagliga arbete pÄ gruppboenden.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sÄngteknisk trÀning som i yrkesförberedande sÄngundervisning förbereder sÄngeleven för yrkeslivet som professionell sÄngare. Detta för att frÀmja arbetstrivseln hos professionella sÄngare. Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sÄngare har anvÀnts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sÄngutbildningar, pedagogens möjlighet till pÄverkan pÄ musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hÀlsonedsÀttningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning dÄ flera teman Àr överensstÀmmande. Denna studies resultat Àr dock specificerat till sÄngarens livsvÀrld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.

En experimentell ansats till att jÀmföra animeringar för webben utförda med JavaScriptsbiblioteket jQuery och animeringsmetoder för stilmallsverktyget CSS3. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dÀr information angÄende HTML, DOM, CSS, CSS3, JavaScript och jQuery presenteras som stÄr i relation till experimenten. Detta följs av de faktiska experimenten och ett resultat som kategoriseras i tre delar: teknisk, praktisk och visuell analys. Dessa reflekteras med ett resultat som framhÀver CSS styrka i lÀgre prestandakrav Àn jQuery som istÀllet styrks av sin kompatibilitet..

Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda Ă„sikter om professionell hjĂ€lp vid sorg. Å ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vĂ€nner sĂ€gs vara bĂ€ttre stöd Ă€n professionella. Å andra sidan pĂ„stĂ„s att professionella insatser vid sorg frĂ€mjar bearbetning och att de forskningsrön som hĂ€vdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehĂ„llit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat pĂ„ sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med nĂ„gon annan i omgivningen? Uppsatsens metod Ă€r kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

Revisoryrket har under senare Är omdiskuterats i samband med skandaler dÀr större amerikanska företag plötsligt gÄtt i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrÄgasatts. DÀrmed finns det ett behov av att Äterskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krÀvs förÀndringar redan pÄ utbildningsnivÄ genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte Àr universitetets primÀra roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund Àr denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.