Bakgrund Vi lever lÀngre, men utsÀtts samtidigt för en allt större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa och sjukdom, vilket bland annat beror pÄ att depressioner Àr Äldersrelaterade, orsakade av olika kroppsliga sjukdomar eller förluster av nÀtverk. Bland Àldre över 70 Är har 30 % en lÀttare eller svÄrare psykisk sjukdom och/eller ohÀlsa. Detta Àr en stor utmaning för framtidens vÄrd och Àldreomsorg. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet Àr att visa exempel pÄ hur man över verksamhets- och professionsgrÀnser kan arbeta och bemöta Àldre som lider av psykisk ohÀlsa och sjukdom. Jag vill Àven ta reda pÄ vilken roll socialarbetaren kan ha i ett Àldrepsykiatriskt team.

World of Warcraft (WoW) Ă€r ett onlinespel som spelas av 11,5 miljoner spelare vĂ€rlden över. För vissa av dessa spelare kan livet i WoW ta över nĂ€stan allt, sĂ„ som jobb, skola, andra fritidsintressen och det sociala livet utanför spelet. FörstĂ„elsen för detta spelande gĂ„r isĂ€r. Är det bakomliggande faktorer som bidrar till ett högfrekvent spelande eller Ă€r det spelet i sig som Ă€r beroendeframkallande? Kan man ens bli spelmissbrukare av WoW? Vi kontaktade informanter frĂ„n fyra olika verksamheter, vilka alla kommer i kontakt med ungdomar, för att fĂ„ deras Ă„sikter om onlinespelande.

I denna studie uppmÀrksammas sju stycken professionella vuxna som arbetar med ensamkommande ungdomar vid tvÄ olika HVB-hem. Syftet Àr att belysa hur personalen kan resonera kring och konstruera ungdomarnas kön, religion, etnicitet, kultur och utanförskap i sina dagliga arbeten. Med hjÀlp av observationer formulerades en semistrukturerad intervjuguide varefter intervjuer med personal utfördes. Det insamlade intervjumaterialet analyserades utifrÄn ett intersektionellt perspektiv samt med hjÀlp av teorierna stigma, etnicitet, kultur och genus. Resultatet av undersökningen visar pÄ hur dessa vuxnas ansvar gÄr bortom deras arbetsroll samt hur de fÄr fylla i skorna för ett helt slÀkttrÀd och inte bara vara auktoritetsfigurer.

Projektet initierades genom ett önskemÄl ifrÄn Electrolux om en förenklad luddhantering hos dess torktumlare för den professionella marknaden. Detta dÄ den nuvarande lösningen erfordrar underhÄll med korta intervaller och oergonomiska och otympliga moment för anvÀndaren. Syftet med projektet var sÄledes att ta fram en konceptlösning, vilken förenklar det dagliga underhÄllet av luddhanteringen i jÀmförelse med den nuvarande konstruktionen. Metodologin som anvÀnts under projekts gÄng har genomsyras av tre produktutvecklingsmetodologier, vilka författarna kommit i kontakt med under deras studietid pÄ högskolan i Halmstad. DÄ inget konstruktionsprojekt Àr det andra likt har författarna valt att arbeta efter ett egenkomponerat angreppssÀtt, specifikt för just för detta examensarbete. Författarna har under projektet fortlöpande valt ut de faser, steg och verktyg frÄn ovanstÄende metodologier, som ansetts bÀst passa in i det ögonblicket för att komma fram till ett sÄ bra resultat som möjligt.

Ungdomsarbetslösheten Àr ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbÀr försörjningsstöd. Det har visat sig vara svÄrt för en del ungdomar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsÄtgÀrder som kan hjÀlpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga Àr mer utsatta Àn andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte Àr att undersöka vilka komponenter eller hÀndelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som Àr en arbetsmarknadsÄtgÀrd syftar till att hjÀlpa ungdomar som har svÄrigheter med att strukturera upp sin vardag.

Psykologi Àr ett ÀmnesomrÄde som hittar nya tillÀmpningsomrÄden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in pÄ hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingÄng i att arbeta med friska mÀnniskors behov av vÀxt och utveckling. Intervjuer utfördes med Ätta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching Àr ett mÄngfacetterat omrÄde, dÀr utbildningar och branschstandard fortfarande Àr fragmenterat och svÄrt att fÄ en överblick över. Coacher som inte Àr psykologer eller beteendevetare anvÀnder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

SamhÀllet efterstrÀvar att förhindra vÄld. Tre ansatser har etablerats för att avgöra farlighet och för att bedöma risk för vÄld; den ostrukturerade professionella bedömningsansatsen, den aktuariska bedömningsansatsen, samt den strukturerade professionella bedömningsansatsen. HCR-20 Àr ett strukturerat professionellt bedömningsinstrument med hög validitet och interbedömarreliabilitet i bedömning av risk för vÄld. HCR-20 genomgÄr en evidensbaserad uppdatering och den reviderade versionen skall utvÀrderas - syftet med studien var dÀrför att undersöka interbedömarreliabilitet för den tredje versionen av HCR-20 [HCR-V3]. Vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall riskbedömdes 35 patienter som inskrivits för tvÄngsvÄrd under februari 2010 till oktober 2011.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

SprÄkbarriÀrer i samband med den stora invandringen över hela vÀrlden har blivit ett problem i olika vÄrdkontexter dÀr sjuksköterskor och patienter inte kan tala och kommunicera med varandra, vilket kan leda till sÀmre vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor som inte behÀrskar samma sprÄk. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts. FrÄgestÀllningar var hur kommunikation beskrivs, vad kan underlÀtta kommunikation samt vilka hinder beskrivs i kommunikation. Totalt har 12 vetenskapliga artiklar ingÄtt i analysen.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste Ären, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att fÄ möta mÄnga patienter frÄn olika kulturer. Att ge en god och likartad vÄrd Àr viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrÄn. En god kommunikation Àr av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vÄrd. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer frÄn en annan kultur i samband med vÄrd pÄ sjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Kvinnomisshandel Àr idag ett komplicerat och tabubelagt folkhÀlsoproblem. 38 % av kvinnor runt om i vÀrlden har nÄgon gÄng blivit utsatta för misshandel i en nÀra relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för misshandel av mÀn i en nÀra relation. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr tio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod anvÀndes i resultatet. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Kvinnomisshandel ? ett tabubelagt Àmne bland vÄrdpersonal, Att axla sin professionella roll i mötet med misshandlade kvinnor, Kunskapens betydelse för omvÄrdnad och Organisationens pÄverkan pÄ omvÄrdnad.

Demens Àr en sjukdom som huvudsakligen drabbar de Àldre och som i hög grad ocksÄ pÄverkar livet för de nÀrstÄende. Det Àr ofta de nÀrstÄende som tar huvudansvaret för omvÄrdnaden och det Àr viktigt att de fÄr stöd. Stödet kan ges i olika former och kan komma bÄde frÄn professionella vÄrdare och frÄn familj och vÀnner. Syftet med denna studie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av stöd vid vÄrd av en person med demenssjukdom i hemmet. En kvalitativ metod i form av intervjuer med sex nÀrstÄende och innehÄllsanalys anvÀndes.