RevisorsnÀmnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhÀllet med kompetenta revisorer. Det stÀlls höga krav pÄ dem som vill bli revisorer inte minst vad gÀller det professionella omdömet. Det finns tvÄ olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkÀnd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. NÀr RevisorsnÀmnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Studier kring spel har under de senaste tio Är fÄtt stort genomslag i den akademiska vÀrlden. Datorspels pÄverkan pÄ mÀnniskans kognitiva förmÄgor har visat sig vara signifikant, Àven om övriga effekter av datorspel Ànnu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, frÀmst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men Àven nÄgra First Person Shooter- spel (FPS) Àven om fokus dÄ varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstÄr i spel dÄ icke professionella datorspelare spelar spel, men Àven studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder anvÀndes för att stÀrka eventuella resultat.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

I Sverige har barnfattigdom funnits i alla tider. Den hÀr uppsatsen handlar om barnfattigdom i Sverige i dag. Det var en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Syftet var att undersöka hur barnfattigdom visar sig i en mellansvensk stad och hur professionella inom socialt arbete ser pÄ barnfattigdom och vilket stöd som finns att fÄ. Studien byggde pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom kommunens enhet Familj och Fritid.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Arbetet handlar om de skattemĂ€ssiga konsekvenser som följer av en bolagisering av en del av verksamheten i en allmĂ€nnyttig ideell förening. Ideella föreningar har av lagstiftaren getts en förmĂ„nligare behandling skattemĂ€ssigt Ă€n andra associationsformer. Detta sker under förutsĂ€ttning att vissa uppstĂ€llda kriterier i Inkomstskattelagen uppfylls. Reglerna Ă„terfinns i lagens 7 kap 7-13§§. Är kraven uppfyllda Ă€r föreningen begrĂ€nsat skattskyldig för de inkomster som kommer av den allmĂ€nnyttiga delen eller har en naturlig anknytning till den allmĂ€nnyttiga delen.För föreningar med fĂ„ medlemmar skulle kraven för allmĂ€nnyttighet kunna stĂ„ i vĂ€gen för en elitsatsning.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjÀnst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att dÀrigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbÀttra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ representanter ifrÄn varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gĂ€ller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angĂ„ende de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar ocksĂ„ att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka Ă€tgĂ€r-der som vidtas i frĂ„ga om attityder och förhĂ„llningssĂ€tt gĂ€llande övervikt. Övervikts-problemet Ă€r komplext och dĂ€rför finns det inga tydliga svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar utan svaren Ă€r beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mĂ„r fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan Ă€r beroende pĂ„ vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrĂ„n, i skolan och i det övriga samhĂ€llet.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.