Sök:

Sökresultat:

426 Uppsatser om Lärares prioriteringar - Sida 26 av 29

Transportoptimering i dagbrott: En fallstudie vid Boliden i Aitik

Gruvbrytning i dagbrott krÀver ofta stora kapitalinvesteringar och för att hÄlla verksamheten lönsam krÀvs ofta storskalig drift. Truckar utgör ca 60 % av de totala produktionskostnaderna och det Àr dÀrför viktigt att de anvÀnds pÄ ett effektivt sÄ att maximal mÀngd malm kan produceras. Produktionen i en gruva Àr dynamisk till följd av att tillgÀngliga vÀgar, maskinkapaciteter, tillgÀngliga bergmassor och bergets egenskaper ofta varierar. Dynamiken och de mÄnga variablerna gör det svÄrt att planera och styra produktionen eftersom vissaplaner, sÄsom exempelvis fördelning av truckar, ofta mÄste justeras nÀr förutsÀttningarna Àndras.Syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga materialflödet och produktionsstyrningen i ett dagbrott, samt att identifiera förbÀttringsförslag.En fallstudie har genomförts vid Boliden Mineral AB (Boliden) i Aitik, Sveriges största dagbrott. Bolidens prioriteringar Àr att (1) maximera totalt producerad mÀngd malm, (2) möta de dagliga produktionsmÄl för malm och grÄberg som finns för varje enskilt sprÀngomrÄde, och (3) minimera produktionskostnaderna.

SystemtÀnkande, ekosystemtjÀnster & produktionslandskap : en fallstudie i Elleholm, Karlshamns kommun

I arbetet undersöks hur kunskap om systemtÀnkande och ekosystemtjÀnster kan anvÀndas vid utformning av ett produktionslandskap ansluten till fjÀrrvÀrme i omrÄdet Elleholm i Karlshamns kommun. Anledningen till arbetets fokus Àr slutsatser om utbyggnad av resurshushÄllande vÀxthussystem i Elleholm som drogs under masterkursen Energy Landscapes, vÄren 2014. MÄlet med examensarbetet har varit att bidra med djupare analys av vÀxthusutbyggnad utifrÄn teori och att med en landskapsarkitektonisk vinkling rekommendera placering och utformning av utbyggnad inom ett avgrÀnsat projektomrÄde. SystemtÀnkande och ekosystemtjÀnster undersöktes först teoretiskt i en litteraturstudie och applicerades sedan praktiskt i en fallstudie. Litteraturstudien visar att systemtÀnkande baseras i en vetenskaplig teori, systemteori, som influerat flertalet discipliner och Àven pÄverkat teori inom landskapsarkitektur. Landskapet kan ses som ett komplext och öppet system med flera subsystem och systemnivÄer. Begreppet ekosystemtjÀnster (ekosystemens direkta och indirekta bidrag till mÀnniskors vÀlbefinnande) har i sin tur uppkommit för att försöka pÄverka och styra samhÀllsplanering mot beslut som möjliggör ekosystem att fortsÀtta ?ge? mÀnniskan ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster kan ses som komponenter i ett landskapssystem. I fallstudien applicerades teori kring landskapssystemets nivÄer och ekosystemtjÀnster för att fÄ kunskap om system inom projektomrÄdet i Elleholm.

PrestationsmÄtt inom svensk kollektivtrafik

Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr en viktig del av ekonomistyrning och mÀtningarna ser olika ut beroende pÄ organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmÀtning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning pÄ offentlig styrning, dÀr resurshushÄllning och effektivitet fÄtt ett tydligare fokus.PrestationsmÀtning har tidigare frÀmst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrÀdelsevis ur en företagskontext. Att Àven utföra icke-finansiell prestationsmÀtning, och att dÄ ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sÀtt att fÄ organisationer mer framgÄngsrika.

Sourcingstrategier för komplexa produkter och system

 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system pÄ Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som Àr viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lÀgga större Ätaganden pÄ leverantörer av systemlösningar, för att pÄ sÄ sÀtt kunna minska behovet av interna resurser. DÀrför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och nÀr och varför det Àr motiverat att överlÄta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing anvÀnds för att besvara frÄgan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillÀmpas pÄ tre pÄgÄende projekt. DÀrefter anvÀnds "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som Àr viktiga att uppfylla bÄde internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende pÄ om tid, kostnad eller kvalitet Àr prioriterat i respektive projekt.

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom : en litteraturstudie

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbÀst nÀr det gÀller deras sociala samt kunskapsmÀssiga fÀrdigheter. För att uppnÄ detta syfte sÄ harjag utgÄtt ifrÄn tre centrala frÄgor som alla Àr viktiga för att kunna förstÄ de olika faktorer sompÄverkar dessa elevers skolgÄng. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jÀmförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvÀnt mig av i denna frÄga Àr det sÄ kallade dilemmaperspektivet, dÀr man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion Àn framhÀver ett enskilt svar eller lösning.

HÀlsoeffekter av ett förÀndrat klimat ? risker och ÄtgÀrder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsÀkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet

Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.

Styrning av projektportföljer : Vad innebÀr det och hur fÀrsÀkrar man att det blir framgÄngsrikt inom verksamheten?

Projektformen blir allt vanligare i dagens utvecklingsarbete inom företag och dess verksamheter. Med fler projekt uppstÄr dock nya problem som exempelvis beroenden och resurskonflikter, det handlar inte lÀngre bara om att genomföra ett projekt till utsatt tid och budget, utan Àven om att genomföra den rÀtta mix av projekt. PÄ nÄgot sÀtt sÄ vill man fÄ kontroll pÄ det kaos som uppstÄr i en multiprojektmiljö och det Àr hÀr projektportföljstyrning, Project Portfolio Management (PPM), kommer in i bilden dÄ detta Àr ett arbetssÀtt som underlÀttar prioriteringar och det löpande arbetet med flera projekt samtidigt.Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad projektportföljstyrning innebÀr och vad den innehÄller. Studien syftar Àven till att visa pÄ de viktigaste delomrÄdena och faktorerna man bör fokusera pÄ för att portföljstyrningen ska bli framgÄngsrik inom den verksamhet som Àmnar anvÀnda sig av arbetsÀttet. Studien Àr dock avgrÀnsad till vad projektportföljstyrning Àr, dels genom teori, men Àven enligt portföljchefer, konsulter och projektledare dÄ det Àr dessa typer av aktörer som vi genom bekvÀmlighets och kedjeurval har intervjuat.

L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Tillverkningsmetoders pÄverkan pÄ en transmissions vikt och tillverkningskostnad

Volvo Powertrain, VPT, i Köping tillverkar idag vÀxellÄdor för tunga fordon. Till medeltunga fordon köper Volvo vÀxellÄdor frÄn bland annat underleverantören ZF. Volvo vill undersöka scenariot att ta fram AMT - vÀxellÄdor för medeltunga fordon. I-shift modellen AT2412, som Àr dimensionerad för en max belastning pÄ 2400 Nm och anpassad för tunga lastbilar, skulle kunna fungera Àven i medeltunga fordon men Àr dÄ överdimensionerad och onödigt tung.Med tanke pÄ kommande utvecklingsprojekt behöver Volvo öka sin kunskap hur val av tillverkningsmetoder pÄverkar vikt och tillverkningskostnader. Det behövs för att öka förstÄelsen för hur olika prioriteringar ska göras med avseende pÄ vikt och tillverkningskostnader.

Styrning : en intervjustudie om hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning

SamhÀllet Àr uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprÀtthÄlla en viss funktion. Studiens syfte Àr att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. ForskningsfrÄgor som besvaras Àr: vad bidrar styrning med till en organisation och dess mÄluppfyllelse samt pÄ vilket sÀtt pÄverkar styrningen hur ledningen anvÀnder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien Àr kvalitativ dÀr datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill sÀga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom VÀstra Götaland dÀr ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhÄlla svar om deltagande frÄn potentiella respondenter.

Familjemedlemmars upplevelser av demensproblematik i ett relationsperspektiv

Under senare Är har det skett en uppluckring av instÀllningen att samhÀllet skall bÀra ansvaret för Àldres vÄrd och omsorg. Mycket pÄ grund av att ekonomin Àr kÀrvare, men Àven att behovet av prioriteringar inom vÄrd och omsorg vÀxer. PÄ senare tid har man sett att i bedömningar av Àldres behov rÀknar man inte bara med makars insatser för varandra utan Àven om det finns vuxna barn som kan bistÄ den Àldre. I en rapport frÄn om Àldre uppskattas att man i bistÄndsbedömningen i ca en fjÀrdedel av landets kommuner vÀger in anhörigas möjligheter att hjÀlpa. Upplevelsen av att vÄrda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet Àr ett komplext fenomen som pÄverkar familjen pÄ olika sÀtt.

Nya rapporteringskrav för myndigheternas Ärsredovisningar genom exemplet Sida

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgÄtt entydlig omorientering prÀglat av New Public Management i sitt sÀtt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förÀndring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav förÄterrapporteringen i Ärsredovisningen till regeringen. FörÀndringarna innebÀr bland annaten fokusförskjutning frÄn mÄlstyrning till resultatrapportering, ökade krav pÄ verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att sjÀlv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven pÄverkatutformningen av Sidas Ärsredovisningar Ären 2008-2010.AvgrÀnsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges lÀsaren en djupareförstÄelse för hur administrativa rutiner och förhÄllningssÀtt kan pÄverka en organisationoch dess arbetssÀtt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förÀndring, dÀr det rÄder vissosÀkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har dÀrför valt att göraen fallstudie av hur förÀndringen har pÄverkat Äterrapporteringen frÄn en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen pÄ intervjuer medfackexperter frÄn Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremÄl fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förÀndringar av myndigheten och dess struktur.

FaRŸ ? Katalysator för att belysa dietistens arbetssituation : En kvalitativ undersökning

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom omrÄdet mat och hÀlsa har en lÄng tradition. DÀremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister Àr nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade sÄsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger pÄ konceptet mat och hÀlsa. FolkhÀlsa har diskuterats mycket senaste Ären dÄ vÀlfÀrdsjukdomar Àr ett vÀxande problem.

Scanias produktionssystem inom den finansiella tjÀnstesektorn : Ett beslutsunderlag för Scania Industrial Control, omorganisering för effektivisering av en utfaktureringsfunktion

Denna undersökning Àr resultatet av en kandidatuppsats skriven vid handelshögskolan, UmeÄ universitet pÄ uppdrag av Scania Industrial Control vid Scania CV AB i SödertÀlje. Scania arbetar efter ett produktionssystem (SPS) som har grunden i Toyota Production System (TPS) och tar formen av ett hus dÀr Scanias vÀrderingar, principer och prioriteringar framgÄr. Scanias framgÄng anses bygga pÄ att nyttja personalens kompetens inom förbÀttringsgrupper, ett arbete som sker genom SPS. Historiskt sett har SPS tydligast Äterfunnits inom Scanias produktionsavdelningar, emellertid har arbetssÀttet börjat överföras i alla Scanias verksamheter för att genomsyra hela företaget. Scania ser i dagslÀget över sina verksamheter för att nÄ lÄngsiktiga effektiviseringar med mÄlet att öka sin framtida konkurrenskraft.

"Arbetslös resten av livet?" : Om lÄngtidsarbetslösa ungdomar i dagens samhÀlle

Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invÄnare dÀr lÄngtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsÀttningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick frÄn den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gÀllande möjligheter, förutsÀttningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i min studie dÄ den ger möjlighet att studera de lÄngtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen dÀr jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som bÄde aktiv och spÀnd.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->