Sök:

Sökresultat:

421 Uppsatser om Lärares prioriteringar - Sida 26 av 29

HÀlsoeffekter av ett förÀndrat klimat ? risker och ÄtgÀrder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsÀkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet

Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.

Styrning av projektportföljer : Vad innebÀr det och hur fÀrsÀkrar man att det blir framgÄngsrikt inom verksamheten?

Projektformen blir allt vanligare i dagens utvecklingsarbete inom företag och dess verksamheter. Med fler projekt uppstÄr dock nya problem som exempelvis beroenden och resurskonflikter, det handlar inte lÀngre bara om att genomföra ett projekt till utsatt tid och budget, utan Àven om att genomföra den rÀtta mix av projekt. PÄ nÄgot sÀtt sÄ vill man fÄ kontroll pÄ det kaos som uppstÄr i en multiprojektmiljö och det Àr hÀr projektportföljstyrning, Project Portfolio Management (PPM), kommer in i bilden dÄ detta Àr ett arbetssÀtt som underlÀttar prioriteringar och det löpande arbetet med flera projekt samtidigt.Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad projektportföljstyrning innebÀr och vad den innehÄller. Studien syftar Àven till att visa pÄ de viktigaste delomrÄdena och faktorerna man bör fokusera pÄ för att portföljstyrningen ska bli framgÄngsrik inom den verksamhet som Àmnar anvÀnda sig av arbetsÀttet. Studien Àr dock avgrÀnsad till vad projektportföljstyrning Àr, dels genom teori, men Àven enligt portföljchefer, konsulter och projektledare dÄ det Àr dessa typer av aktörer som vi genom bekvÀmlighets och kedjeurval har intervjuat.

L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Tillverkningsmetoders pÄverkan pÄ en transmissions vikt och tillverkningskostnad

Volvo Powertrain, VPT, i Köping tillverkar idag vÀxellÄdor för tunga fordon. Till medeltunga fordon köper Volvo vÀxellÄdor frÄn bland annat underleverantören ZF. Volvo vill undersöka scenariot att ta fram AMT - vÀxellÄdor för medeltunga fordon. I-shift modellen AT2412, som Àr dimensionerad för en max belastning pÄ 2400 Nm och anpassad för tunga lastbilar, skulle kunna fungera Àven i medeltunga fordon men Àr dÄ överdimensionerad och onödigt tung.Med tanke pÄ kommande utvecklingsprojekt behöver Volvo öka sin kunskap hur val av tillverkningsmetoder pÄverkar vikt och tillverkningskostnader. Det behövs för att öka förstÄelsen för hur olika prioriteringar ska göras med avseende pÄ vikt och tillverkningskostnader.

Styrning : en intervjustudie om hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning

SamhÀllet Àr uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprÀtthÄlla en viss funktion. Studiens syfte Àr att undersöka hur organisationer inom privat sektor konkret tillÀmpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. ForskningsfrÄgor som besvaras Àr: vad bidrar styrning med till en organisation och dess mÄluppfyllelse samt pÄ vilket sÀtt pÄverkar styrningen hur ledningen anvÀnder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien Àr kvalitativ dÀr datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill sÀga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom VÀstra Götaland dÀr ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhÄlla svar om deltagande frÄn potentiella respondenter.

Familjemedlemmars upplevelser av demensproblematik i ett relationsperspektiv

Under senare Är har det skett en uppluckring av instÀllningen att samhÀllet skall bÀra ansvaret för Àldres vÄrd och omsorg. Mycket pÄ grund av att ekonomin Àr kÀrvare, men Àven att behovet av prioriteringar inom vÄrd och omsorg vÀxer. PÄ senare tid har man sett att i bedömningar av Àldres behov rÀknar man inte bara med makars insatser för varandra utan Àven om det finns vuxna barn som kan bistÄ den Àldre. I en rapport frÄn om Àldre uppskattas att man i bistÄndsbedömningen i ca en fjÀrdedel av landets kommuner vÀger in anhörigas möjligheter att hjÀlpa. Upplevelsen av att vÄrda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet Àr ett komplext fenomen som pÄverkar familjen pÄ olika sÀtt.

Nya rapporteringskrav för myndigheternas Ärsredovisningar genom exemplet Sida

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgÄtt entydlig omorientering prÀglat av New Public Management i sitt sÀtt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förÀndring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav förÄterrapporteringen i Ärsredovisningen till regeringen. FörÀndringarna innebÀr bland annaten fokusförskjutning frÄn mÄlstyrning till resultatrapportering, ökade krav pÄ verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att sjÀlv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven pÄverkatutformningen av Sidas Ärsredovisningar Ären 2008-2010.AvgrÀnsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges lÀsaren en djupareförstÄelse för hur administrativa rutiner och förhÄllningssÀtt kan pÄverka en organisationoch dess arbetssÀtt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förÀndring, dÀr det rÄder vissosÀkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har dÀrför valt att göraen fallstudie av hur förÀndringen har pÄverkat Äterrapporteringen frÄn en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen pÄ intervjuer medfackexperter frÄn Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremÄl fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förÀndringar av myndigheten och dess struktur.

FaRŸ ? Katalysator för att belysa dietistens arbetssituation : En kvalitativ undersökning

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom omrÄdet mat och hÀlsa har en lÄng tradition. DÀremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister Àr nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade sÄsom t ex tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger pÄ konceptet mat och hÀlsa. FolkhÀlsa har diskuterats mycket senaste Ären dÄ vÀlfÀrdsjukdomar Àr ett vÀxande problem.

Scanias produktionssystem inom den finansiella tjÀnstesektorn : Ett beslutsunderlag för Scania Industrial Control, omorganisering för effektivisering av en utfaktureringsfunktion

Denna undersökning Àr resultatet av en kandidatuppsats skriven vid handelshögskolan, UmeÄ universitet pÄ uppdrag av Scania Industrial Control vid Scania CV AB i SödertÀlje. Scania arbetar efter ett produktionssystem (SPS) som har grunden i Toyota Production System (TPS) och tar formen av ett hus dÀr Scanias vÀrderingar, principer och prioriteringar framgÄr. Scanias framgÄng anses bygga pÄ att nyttja personalens kompetens inom förbÀttringsgrupper, ett arbete som sker genom SPS. Historiskt sett har SPS tydligast Äterfunnits inom Scanias produktionsavdelningar, emellertid har arbetssÀttet börjat överföras i alla Scanias verksamheter för att genomsyra hela företaget. Scania ser i dagslÀget över sina verksamheter för att nÄ lÄngsiktiga effektiviseringar med mÄlet att öka sin framtida konkurrenskraft.

"Arbetslös resten av livet?" : Om lÄngtidsarbetslösa ungdomar i dagens samhÀlle

Studien Àr genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invÄnare dÀr lÄngtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsÀttningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick frÄn den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gÀllande möjligheter, förutsÀttningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgÄtt frÄn den kvalitativa metoden i min studie dÄ den ger möjlighet att studera de lÄngtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen dÀr jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som bÄde aktiv och spÀnd.

VÀrdeskapande ledning inom offentlig sektor : Vilka kommunikationshinder finns det i en hierarkisk, offentlig organisation som ledningen behöver ta hÀnsyn till för att bygga internt förtroende?

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjÀlp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gÄtt fort fram och som en respondent i denna studie berÀttade har utvecklingen gÄtt frÄn en smÀrtstillande spruta och vÀntan vid en hjÀrtattack till ballongsprÀngningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar Àr vÀldigt dyra men priset för vÄr vÄrd nÀr vi besöker sjukhus har inte ökat nÀmnvÀrt, inte heller har skatteintÀkterna ökat nÀmnvÀrt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa vÀrde bÄde inom och utom sin organisation i andra former Àn pengar.I litteraturen som jag lÀst Àr det största fokuset pÄ hur organisationer, bÄde offentliga och privata, kan generera vÀrde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. VÀldigt fÄ studier har fokus pÄ de interna intressenterna, bland annat anstÀllda, som Àr med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mÄl. Studierna tar dÀremot upp förtroende som vÀldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha mÄnga positiva effekter.Min studie fokuserar pÄ hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

Organisationers motivationsarbete i traineeprogram : Traineernas motivationsfaktorer

En vÀxande grupp inom organisationer Àr vÀlutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att efterstrÀva kunskap. Idag anvÀnder mÄnga organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lÀrande dÀr kunskapen skapas, fÄngas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan dÄ ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation dÀr traineen fÄr erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen ÄtergÀldar genom engagemang och prestationer.Ur en organisations synvinkel anvÀnds traineeprogram för att försÀkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. HuvudmÄlet med traineeprogram Àr att förse, behÄlla och förbÀttra de nödvÀndiga fÀrdigheterna för att hjÀlpa en organisation att nÄ sina mÄl, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbÀttra sin största tillgÄng, medarbetarna.För att behÄlla dessa konkurrensfördelar mÄste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram.

Att balansera kontroll och kreativitet ? Innovationsföretags ekonomistyrning i praktiken

Bakgrund och problem: Dagens företag Àr överhÀngande beroende avinnovationer för sin lÄngsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur Àr avhÀngigaav kreativitet vilken karaktÀriseras av osÀkerhet, dÄ kreativitet frÀmjas av frittspelrum och egenbestÀmmande. Samtidigt finns ett trÀngande behov av kontrollöver verksamheterna. HÀr uppstÄr ett innovationens dilemma, dÀr en balansmellan kontroll och kreativitet efterstrÀvas. Forskningen Àr bÄde spridd ochsplittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll ochkreativitet vilket gör att praktiska rÄd för att lösa problemet Àr svÄra att finna.NÀr sÄdana vÀl uppkommer Àr det dessutom inte ovanligt att andra forskare gerhelt motsatta rÄd.Syftet med uppsatsen Àr primÀrt att utforska hur man i praktiken kan balanserakontroll och kreativitet i innovationssammanhang.

Offentlig klagomÄlshantering : En utveckling av befintliga strategier med hÀnsyn tagen till tre aktörer

Service recovery innebÀr företags försök att uppvÀga kunders negativa reaktioner pÄ ett misslyckande vid leverans av en tjÀnst. Det hÀr Àr ett relativt vÀlutforskat Àmne, men fokus Àr nÀstan uteslutande pÄ kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet Àr dock bara en av tre delar som ingÄr i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbÀttra processerna samt ge medarbetarna rÀtt förutsÀttningar för att hantera misslyckanden och dÀrefter ÄterhÀmta sig. Det sistnÀmnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->