I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjälp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gått fort fram och som en respondent i denna studie berättade har utvecklingen gått från en smärtstillande spruta och väntan vid en hjärtattack till ballongsprängningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar är väldigt dyra men priset för vår vård när vi besöker sjukhus har inte ökat nämnvärt, inte heller har skatteintäkterna ökat nämnvärt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa värde både inom och utom sin organisation i andra former än pengar.I litteraturen som jag läst är det största fokuset på hur organisationer, både offentliga och privata, kan generera värde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. Väldigt få studier har fokus på de interna intressenterna, bland annat anställda, som är med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mål. Studierna tar däremot upp förtroende som väldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha många positiva effekter.Min studie fokuserar på hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot på 49 procent och regeringen valde att höja målet till 50 procent. Vid ökad användning av förnybar energi kan målkonflikter uppstå. De förnybara resurserna kan exempelvis användas i andra syften vilket skapar konkurrens. Energiomställningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som kräver politisk vilja och svåra avvägningar.

En växande grupp inom organisationer är välutbildade individer, vilket medför att fler blir motiverade till att eftersträva kunskap. Idag använder många organisationer traineeprogram för att utveckla denna kunskap. En organisation bör kontinuerligt arbeta med organisatoriskt lärande där kunskapen skapas, fångas och delas inom organisationen. Ett traineeprogram kan då ses som en serie av sociala utbyten mellan traineen och en organisation där traineen får erbjudande att medverka i traineeprogrammet, vilket traineen återgäldar genom engagemang och prestationer.Ur en organisations synvinkel används traineeprogram för att försäkra sig om att det framtida ledarskapet lever vidare genom att attrahera toppstudenter. Huvudmålet med traineeprogram är att förse, behålla och förbättra de nödvändiga färdigheterna för att hjälpa en organisation att nå sina mål, samtidigt som programmet skapar konkurrensfördelar för organisationen genom att förbättra sin största tillgång, medarbetarna.För att behålla dessa konkurrensfördelar måste organisationen arbeta med motivation för att traineerna ska stanna kvar i organisationen efter ett avslutat traineeprogram.

Bakgrund och problem: Dagens företag är överhängande beroende avinnovationer för sin långsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur är avhängigaav kreativitet vilken karaktäriseras av osäkerhet, då kreativitet främjas av frittspelrum och egenbestämmande. Samtidigt finns ett trängande behov av kontrollöver verksamheterna. Här uppstår ett innovationens dilemma, där en balansmellan kontroll och kreativitet eftersträvas. Forskningen är både spridd ochsplittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll ochkreativitet vilket gör att praktiska råd för att lösa problemet är svåra att finna.När sådana väl uppkommer är det dessutom inte ovanligt att andra forskare gerhelt motsatta råd.Syftet med uppsatsen är primärt att utforska hur man i praktiken kan balanserakontroll och kreativitet i innovationssammanhang.

Service recovery innebär företags försök att uppväga kunders negativa reaktioner på ett misslyckande vid leverans av en tjänst. Det här är ett relativt välutforskat ämne, men fokus är nästan uteslutande på kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet är dock bara en av tre delar som ingår i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbättra processerna samt ge medarbetarna rätt förutsättningar för att hantera misslyckanden och därefter återhämta sig. Det sistnämnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

Service recovery innebär företags försök att uppväga kunders negativa reaktioner på ett misslyckande vid leverans av en tjänst. Det här är ett relativt välutforskat ämne, men fokus är nästan uteslutande på kunden och hur den ska hanteras. Kundperspektivet är dock bara en av tre delar som ingår i service recovery. Förutom att göra kunderna nöjda, behöver företag arbeta aktivt med att förbättra processerna samt ge medarbetarna rätt förutsättningar för att hantera misslyckanden och därefter återhämta sig. Det sistnämnda, kallat employee recovery, upplever vi ha blivit bortprioriterat och nonchalerat i en majoritet av tidigare forskning inom service recovery.

Faderskap är generellt ett outforskat område, inte minst i familjer där en eller båda föräldrarna är tonåring då första barnet föds. Denna uppsats bygger på kvalitativa intervjuer med fäder som för 30 år sedan fick barn tillsammans med en kvinna i tonåren. Studien utgår från en undersökning som gjordes för ca 30 år sedan och som då hade fokus på hur det kunde vara att bli förälder. Sex av de fäder som deltog i den ursprungliga undersökningen har i dagens uppföljande intervjuer fått berätta hur de utövat och upplevt sitt faderskap under dessa 30 år. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur mäns föräldraskap gestaltat sig och upplevts i familjer där mamman är tonåring då första barnet föds och vilken betydelse ålder, kön och förändrade familjemönster haft för upplevelsen och utövandet av föräldraskapet.

Ian Thompson använder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benämnt tri-valent design, vilket kan jämställas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kärna uppnås då en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska värden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hållbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nämns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanläggning är dagvattendammen, vilken är ett mer miljövänligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjälp av dagvattendammar kan förorenat vatten, från städernas gator och tak, magasineras samt renas på naturlig väg innan det slutligen når hav och sjö.

För det första är avsikten att genomföra en idéanalys av definitioner och användning av begreppet välbefinnande inom den tillämpade forskningen som studerar välbefinnandebland äldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som måste göras för att en viss definition och användning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta får för en fruktbar förståelse och förklaring av fenomenet välbefinnande. För det andra är avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förståelsen för hur resultaten i studierna kan förstås. Frågan gäller vad det är som mäts.För att uppnå studiens syften har följande frågor varit vägledande: 1) Hur definieras och används begreppetvälbefinnande i den empiriska forskningen som studerar välbefinnande i relation till åldrande? 2) Är det möjligt att identifiera några grundläggande antaganden om relationen mellan människa, välbefinnande och samhälle som följer av de empiriska studiernas definition och användning av begreppet välbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begränsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och användningen av begreppet välbefinnande? 4) Förändras de möjligheter och begränsningar som identifierats när de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellanmänniska och samhälle? 5) Vad är de empiriska studiernas resultat ett fall av?Metoden i uppsatsen är en kvalitativ idéanalys.

Intern företagsutbildning via e-learning är ett aktuellt ämne, framförallt eftersom företagen ser det som en chans att bli effektivare och spara pengar. Av de fretagsanpassade utbildningsapplikationer som finns på marknaden idag, är nästan samtliga skapta för att förklara fr användarna (kursdeltagarna) hur saker och ting ska fungera. Deras stora svaghet ligger dock i att förklara och förmedla varför dessa saker fungerar, varpå man riskerar att misslyckas med att förmedla en djupare förståelse och skapa en bättre kunskapsbas. Därför finns det troligen många anställda på företag som har fått lära sig hur allt runt om kring dem fungerar, men inte varför det nu fungerar som det gör. Denna examensrapport redogör för vårt arbete med att ta fram en webbaserad applikationsmodell, utvecklad i Adobe Flash, tilltänkt för utbildning, och som på ett enkelt men effektivt sätt synliggör hur olika typer av företagsflöden fungerar och, framförallt, varför de fungerar på detta sätt.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Våra städer växer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser många att vi har både en skyldighet och önskan att bevara naturområden och biologisk mångfald i och kring våra städer. I detta arbete belyses förhållandet mellan dessa två intressen och reflektionen kring hur långt bevarandet av arter ska gå där det till och med kan förhindra att bostäder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mångfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra Bäcklösa i Uppsala hanterar biologisk mångfald. Arbetets syfte var även att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frågan ser ut.

Klimatförändringar är ett aktuellt ämne i olika media och det var intressant att undersöka om det var lika aktuellt även på kommunnivå och bland företag. Katrineholms kommun valdes för att genomföra en fallstudie.Syftet med examensarbetet var att identifiera hur Katrineholms kommun informerade olika aktörer om miljörisker i samband med klimatförändringar, att ta reda på om det fanns intresse och efterfrågan på sådan information och samtidigt identifiera förslag till förbättring av riskkommunikationen. Ett annat syfte var att ta reda på hur arbete med klimatanpassning genomförs i Sverige och i nordiska länder samt vad som behövs för att underlätta klimatanpassningsarbete.Metoden som användes här var undersökning med hjälp av en Survey Mesh webbenkät, personliga intervjuer och en litteraturstudie.Resultatet av studien, som inkluderade 24 företag/kommunverksamheter i Katrineholms kommun, visade att nästan alla dem hade (enligt deras egen uppskattning) ganska goda allmänna kunskaper om risker med klimatförändringar.Intresse till klimatriskinformation fanns bland de 24 undersökta företagen, men efterfrågan var inte så stor, troligen för att Katrineholms kommun är en kommun som inte är drabbad av konsekvenser av klimatförändringar som t ex översvämningar i samma utsträckning som många andra kommuner. Det kunde även bero på att det fanns goda kunskaper internt inom företagen. Företagen i Katrineholms kommun idag, de som vände sig till kommunen, var nöjda med kommunens klimatriskinformation.

Examensarbetet är utfört hos Annas Pepparkakor beläget i Tyresö utanför Stockholm. Annas pepparkakor tillverkar pepparkakor, vilket varit företagets fokus sedan slutet av 1970-talet.Annas Pepparkakor har en produktion som påverkas av säsongsindex då den ökar till det dubbla mellan maj-december. Säsongspersonal hyrs in via bemanningsföretag. Annas Pepparkakor har under senaste året inlett ett arbete med Lean production där produktionen kontinuerligt arbetar med 5S, en vedertagen metod för förbättring inom logistik och produktion.Som en utveckling av arbetet har produktionens ledning beslutat att genomföra en studie med hjälp av metoden SMED, Single Minute Exchange of Die. Studien genomförs för att belysa produktionens problemområden, effektivisera omställningar och standardisera arbetsmoment.

Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgränsningSyftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.