SammanfattningDagens globalisering av svenska verksamheter bidrar till ett ökat behov av ett mer effektivt arbete. Inom tillverkningsindustrin bör företagen vara mer produktiva då kundbasen blir större och efterfrågan av produkter ökar. I takt med att ett företag växer så måste även uppföljning av arbetet bli bättre.Syftet med denna studie är att undersöka vilka verktyg som används i svenska företag för att mäta produktivitet. Med verktyg menas nyckeltal och metoder som kan användas för att få en bättre uppföljning. Det sker genom att studera vetenskaplig litteratur kring ämnet och intervjuer med produktionsansvariga hos Atlas Copco och Mondelez.

Olsson, R & Ståleker H. Metoder med inriktning på beteendeförändringar för personer i behov av förändrade kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.

Vi har studerat tre metoder för läs- och skrivinlärning, Wittingmetoden, LTG och Whole Language. Vi har gjort intervjuer med fyra lärare som inte säger sig arbeta med någon specifik metod. Syftet är att se om vi kan se spår av Wittingmetoden, LTG och Whole Language i de intervjuade lärarnas undervisning. Vi vill se om man kan nå framgång med läs- och skrivinlärningen utan att följa någon speciell metod samt se hur mycket de olika metoderna genomsyrar undervisningen. Vår studie visar att samtliga lärare arbetar mycket lika och mest spår finns det av LTG och Whole Language men vi kunde även finna en del spår från Wittingmetoden.

AbtraktSyftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor.

Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.

Examensarbetets mål är att rengöra en diamantkomposit med en ytrengöringsmetod. Metoden skulle vara mera effektiv än den manuella sandblästring som används idag för att ytrengöra detaljen.Detaljen är liten och har ett vitalt spår som ska rengöras. Detta ställer höga krav på effektiva metoder. De metoder som tas upp teoretiskt i examensarbetet är bland annat blästring, trumling och laserrengöring. Ett urval av metoderna testades.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de läs- och skrivutvecklingsmetoder som de använder i sitt arbete. Våra frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssätt? Vilka teoretiska utgångspunkter har metoderna? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare år i Kronobergslän. Studiens resultat visade att pedagogerna använder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Bakgrund:Awareness definieras som när en patient i generell anestesi i efterhand kan minnas händelser eller ha förnimmelser från en operation då han eller hon borde varit medvetslös. Det är en allvarlig anestesiologisk komplikation som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Av de patienter som genomgår kirurgiska ingrepp i generell anestesi drabbas cirka 0,1 - 0,2 %. Den vanligaste orsaken till awareness är ytlig anestesi, vilket hos särskilda riskpatienter ibland kan vara svårt att förebygga med endast traditionell övervakning. Det finns därför ytterligare metoder att tillgå.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

 Denna uppsats handlar om arbetsprocesser ur ett användbarhetsmetodiskt perspektiv. Metoder och aktiviteter som kan tillämpas vid utveckling av digitala gränssnitt kommer att beskrivas och vilka risker som kan uppstå om arbetsprocessen inte innehåller vissa metoder. Målet var att klart definiera begreppet användbarhet för att i slutet av arbetet kunna verifiera de olika metoderna utifrån detta begrepp. God användbarhet som i sin tur ligger till grund för bättre användarupplevelser och mer framgångsrika produkter. Undersökningen grundar sig på två sedan tidigare utvecklade arbetsprocesser och en fallstudie i syfte att förstå svårigheterna som kan uppstå vid utvecklingen. Det gjordes en matris av de teoretiska arbetsprocesserna som sedan jämfördes med resultatet ifrån fallstudien. Undersökningen resulterade i ett flertal punkter i arbetsprocessen där förändringar ur ett användbarhetsperspektiv skulle kunna genomföras.